LOWE Saint Helena” (3 bd, 1853); R. C. Seaton, ”Na-poleon’s captivity in relation to Sir H. L.” (1903). Bj Lowe [låu], Robert, 1880 Viscount S h er-fa r o o k e, engelsk politiker (1811—92). Efter att någon tid ha varit advokat i London reste L. 1842 till Sidney i Australien, där han dels grundläde en betydande förmögenhet, dels avancerade till ledare för det demokratiska partiet i Nya Sydwa-les. 1850 återvände han till London, blev där 1852 liberal medl. av underhuset, hade administrativa poster i Aberdeens och Palmer-stons ministärer samt satt 1859—64 i Palmer-stons 2:a kabinett. 1866 blev han erbjuden en post i Derbys 2:a ministär men avböjde. 1866— 67 vann han sin eg. parlamentariska berömmelse genom sin lysande vältalighet i rösträttsfrågan, först mot Russells och Gladstones, sedan mot Derbys och Disraelis rösträttsförslag. 1868—73 var L. finansminister i Gladstones första ministär; 1873—74 innehade han i stället inrikesministerposten. Han spelade knappast den politiska roll, som man kunnat vänta av hans stora kunskaper, rika begåvning och ofta lysande talekonst. — Litt.: A. P. Martin, ”Life and letters of Viscount Sherbrooke” (2 bd, 1893). Gg A. Lovedale [Wvdell], missionsinst. i ö. delen av prov. Cape of Good hope, Sydafrikanska unionen, 50 km. v.n.v. om King Williams town, grundat av skotska frikyrkan 1841 med en mångsidig skolverksamhet, lärarutbildningsan-stalt och sjukhus. Har särsk. blivit berömt genom sin väl ordnade praktiska yrkesutbildning. G.W.L. Lovejoy [l^vjai], Arthur Oncken, nordamerikansk filosof (f. 1873), sedan 1910 prof, vid Johns Hopkins univ. i Raltimore, medarbetare i ”Essays in critical realism” (1920). Under mångsidig och intensiv kritik av samtida idealism (Royce), pragmutism (James) och neo-realism (bl.a. Perry och Russell) har L. sökt visa, att ingen verklighets- och kunskapsteori kan genomföras konsekvent, utan att den gör allvar av att erfarenheten själv är tidsbestämd. L. kallar därför sin åsikt ”temporalism”. Vid kunskapen om något förflutet kan kunskaps-akten, som är en händelse i nuet, icke vara identisk med sitt föremål, som är förflutet, men trots tidsavståndet mellan akten och föremålet, har kunskapen dock ett innehåll; det blir då nödvändigt att antaga existensen av ”representativa” föreställningar. Huvudarbete: ”The revolt against dualism” (1930). — Självbiogr. i ”Contemporary American philosophy”, 2 (1930). E.Å-n. Lovelace [h/vlels], Sir Richard, engelsk skald (1618—58). L:s diktsaml. ”Lucasta” (1649; ånyo utg. av W. C. Hazlitt 1868, 2 ed. 1897), påverkad av den s.k. metafysiska skolan inom engelsk poesi (jfr Donne), innehåller många överarbetade och dunkla poem men också några enkla lyriska dikter, som ännu äro mycket lästa. A.Km. Lowell [låu'ol], stad i Massachusetts, U.S.A., vid Pawtucketfallen i Merrimac river; 100,234 inv. (1930; 112,759 1920). Stor textil- (särsk. bomulls-) industri, dessutom järn-, stål- och maskinindustri. J.C. Lowell [Iåu'91], James Russell, nordamerikansk diktare, kritiker och diplomat (1819 —91), 1856—77 prof, i moderna språk vid Harvard univ., 1877 — 80 ministerresident i Madrid, 1880—85 minister i London; utgav 1857—63 ”The Atlantic monthly” och var 1863—72 medutg. av ”North American review”. L:s djupa intresse för sin samtids kulturella och politiska liv av speglas starkt i hans diktning och hans kritiska gärning. ”The Biglow papers” (1848—67), hans förnämsta diktsamlingar, vända sig satiriskt mot amerikansk imperialism och negerslaveriet. Som litterär och politisk kritiker utövade L. ett djupt inflytande på den akademiskt bildade publiken i U.S.A. Hans förnämsta essaysamlingar äro ”Conversations on some of the old poets” (1845), ”Fireside traveis” (1864), ”Among my books” (2 bd, 1870—76), ”My study Windows” (1871), ”Democracy and other adresses” (1886), ”Political essays” (1888). — ”Writings”, 16 bd, 1904; ”Letters”, utg. av L:s nära vän Ch. E. Norton, 3 bd, 1904, ”New letters”, utg. av M. A. de Wolfe Howe, 1932. — Litt.: H. E. Scudder, ”J. R. L.” (2 bd, 1901); F. Greenslet, ”J. R. L.” (1905); J. J. Reilly, ”J. R. L. as a critic” (1915). H.E. Lowell [låu'91], P e r c i v a 1, nordamerikansk astronom (1855—1916). Efter studier vid Harvard univ. vistades L. 1883—93 i Japan och Korea. Genom den italienske astronomen Schia-parellis upptäckt av de s.k. kanalerna på Mars — 671 — — 672 —