- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 17. Lepas - Maisir /
673-674

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lowell, Percival - Lowell, Lawrence - Lowell, Amy - Lowellobservatoriet - Lovén, släkt - Lovén, 1. Nils - Lovén, 2. Per Christian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LOVÉN väcktes L:s intresse för denna planet, och han byggde 1894 ett observatorium, Lowellobserva-loriet (se d.o.), i Flagstaff, Arizona, där han utförde omfattande Marsobservationer. I besittning av en livlig fantasi blev L. den förnämste förkämpen för den åsikten, att Marskanalerna vore verk av levande, intelligenta varelser på planeten. Han har i denna fråga skrivit flera arbeten: ”Mars’’ (1895), ”Mars and ils canals” (1906), ”Mars as the abode of life” (1909). L. har jämte sina medarbetare även utfört undersökningar rörande de övriga planeterna, som givit viktiga resultat. Han var dessutom en kunnig teoretisk astronom och har ur störningarna i planeten Uranus’ rörelse beräknat läget av en utanför planeten Neptunus ev. existerande planet (”Memoir on a trans-Neptunian planet”, 1915). De med ledning av dessa beräkningar på Lowellobservatoriet företagna efterforskningarna ledde till upptäckten av planeten Pluto (jan. 1930). — Biogr. av L. Leonard (1921). M-t. Lowell [låu'ol], Lawrence, nordamerikansk statsvetenskapsman (f. 1856), prof, vid Harvard univ. Bland L:s skrifter märkas ”The government of England” (1908), hans mest betydelsefulla arbete, ”Public opinion in war and peace” (1923) och ”Greater European govern-ments” (1925). L. har livligt understött tanken på U.S.A:s inträde i Nat. förb. A.ö-n. Lowell [Iåu'al], Amy, nordamerikansk författarinna (1874—1925), en av de ledande inom den nya amerikanska poesien. Med ”Sword blades and poppy seed” (1914), sin första mera betydande diktsaml., anslöt hon sig till ”the imagists” (”bilddyrkarna”), en riktning, som betonar den kraftiga bildens och det enskilda färgstarka uttryckets betydelse som poetiskt verkningsmedel, men hon var alltför starkt personlig för att helt försvärja sig åt någon skola. Hennes diktning präglas av en stark känslighet för sinnesintryck och motsvarande sinne för ord, därjämte av intellektuell klarhet och behärskning; hon har experimenterat mycket med fri vers och bidragit till utvecklingen av dess teknik. Bland hennes diktsaml. märkas ”Men. women and ghosts” (1916), ”Can Grande’s castle” (1918) och ”Whafs o’clock?” (1925). L. var även verksam som föreläsare och kritiker (”Six French poets”, 1915, ”Tendencies in mo dern American poetry”, 1917, ”John Keats”, 1925). A.Km Lowellobservatoriet [låu'ol-], beläget i Flagstaff på en högslätt i Arizona, grundades 1894 av P. Lowell (se denne), som var dess chef till sin död. Under hans ledning har observatoriet utvecklat sig från en privat inst. till ett centrum för astronomisk forskning, i första hand rörande medl. av vårt planetsystem, men även omfattande andra grenar av astronomien, t.ex. bestämning av radialhastigheterna för spiralnebu-losorna. Dess nuv. chef är V. M. Slipher. M-t. Lovén, släkt, stammande från hemmanet Egöen (Eköen), Loshults s:n, Kristianstads län. Kyrkoherden i Räng och St. Hammar, Lunds stift, Per Månsson L. (1718—85), farfar till L. 1)—3), var den förste, som upptog namnet L. L.2) adlades 1864 men slöt själv sin ätt. C. 1) N i 1 s L., översättare, folklivsskild-rare (1796—1858), fil. mag. i Lund 1817 och docent i litteraturhistoria där 1820; prästvigd 1821, kyrkoherde i ö. och V. Vemmenhög 1830 och i Espö och Klagstorp 1848. L. framträdde först med tolkningar av ett urval av Thomas Moores dikter (1831) och med en saml. egna dikter (”Vitterhetsförsök”, 1833). I det följ. övers, han Camöes’ ”Lusiaderna” (1839; ny utökad uppl. 1852) och Dantes ”Gudomliga komedi” (3 bd, 1856—57; jämte utförlig kommentar). Mest känd har han blivit genom sina under pseud. N i c o 1 o v i u s utg. klassiska skildringar från hembygden (”Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid början af detta årh.”, 1847; 4 uppl., tillökad med nyfunna barndomsminnen, utg. av F. Böök 1924). — Litt.: F. Böök, ”Essayer och kritiker 1917—18” (1919); A. Österling, ”Nicolovius och Söderslätt” (1925). D.R. 2) Per Christian L., den föregåendes kusin, militär (1799—1878), fänrik vid 2:a livgardet 1816, kapten i Generalstaben 1824, major 1843, överste 1847, generalmajor 1858, avsked 1867. L. företog flera studieresor till utlandet och var led. av ett flertal militära kommittéer, bl.a. av kommittén för utarbetande av nytt exercisregi, för inf. 1845. Han var 1846— 53 chef för lantförsvarsdep:s kommandoexp., 1853—60 chef för 2:a livgrenadjärreg., 1860— 62 t.f. generalbefälhavare i 2:a, 1862—64 generalbefälhavare i 3:e, 1864—67 i 2:a militärdistriktet. E.Bz. Uppslagsbok. XVII. ___ 673 __ 22 — 674 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free