LOVÉN 3) Sven Ludvig L., den föregåendes bror, zoolog (1809—95), fil. d:r i Lund 1829, docent där 1831 och intendent för lägre everte-brater vid Riksmuseum 1841—92. Efter studier 1830—31 hos Ehrenberg i Berlin började L. sistn. år sina betydelsefulla undersökningar över västkustens marina lägre djurvärld, som han behandlade ej blott från systematiska och anatomiska utan även från embryologiska synpunkter. Klassiska äro L:s arbeten över hydroiders, maskars och molluskers utveckling: ”Bidrag till kännedomen af slägtena Campanularia och Syn-coryna” (i ”Vet.-akad:s handl.”, 1835), ”Iakttagelse öfver metamorfos hos en annelid” och ”Bidrag till kännedomen af molluskernas utveckling” (därst, 1839) samt ”Bidrag till kännedomen om utvecklingen av Mollusca ace-phala Lamellibranchiata” (därst., 1848). Bland L:s anatomiska arbeten märkas ”Evadne Nord-manni” (därst., 1835), ”Myzostoma cirriferum” (därst., 1840), ”Om tungans beväpning hos mollusker” (därst., 1847) samt de viktiga undersökningarna över skalets och tandsystemets morfologi hos sjöborrarna i ”Études sur les Échinoidees” (därst., 1874), ”Om Pourtalesia, a genus of Echinoidea” (därst., 1883) samt ”Echinologia” (i ”Bihang till Vet.-akad:s handl.”, 1892), bland de systematiska hans epokgörande ”Index molluscorum” (i ”öfver-sigt af Vet.-akad:s förhandi.”, 1844). Även på paleontologiens område var L. verksam. Så utgav han 1845 ”Sv. trilobiter” (därst.) samt behandlade i skrifterna om sjöborrar även fossila former. L. var även den förste, som påvisade relikta formers förekomst i vissa sjöar och i Östersjön. L. ådagalade i sina skrifter stort skarpsinne och genialitet och var Sveriges mest framstående och mångsidigaste zoolog under 1800-talet. L. grundade Kristine-bergs zoologiska station. O.C-n. 4) Johan Henrik L., den föregåendes kusins son, ämbetsman (1827—1908), fil. d:r i Uppsala 1851, jur. utriusque kand. 1856, docent i nationalekonomi, ekonomi- och finansrätt 1858, jur. hedersd:r 1877. V. häradshövding 1859, adjungerades L. 1860 i Svea hovrätt, där han 1866 blev assessor, och var 1864—74 exp.-chef i Finansdep., 1874—89 konsultativt statsråd, 1889—92 president i Kammarrätten. Th. 5) Otto Christian L., den föregåendes bror, läkare (1835—1904), med. d:r i Lund 1863, adjunkt i anatomi och fysiologi vid Karolinska inst. s.å., prof, där i fysiologi 1874—86, tillika inst:s rektor 1884—86; 1884 t.f. och 1886—1902 ord. sekreterare i Lantbruksakad.; led. av A.k. 1891—93 och 1897—99. Förutom uppsatser i facktidskrifter utgav L. den populära skriften ”Om blodet” (i ”Ur vår tids forskning”, 1876); efter hans död utkommo hans ”Ana-tomische und physiologische Arbeiten”, utg. av R. Tigerstedt (1906). C. 6) Fredrik August L., den föregåendes kusin, skogsman (1847—1929), fil. d:r i Lund 1874, utexaminerad från Skogsinst. 1875, t.f. lektor vid Skogsinst. i naturvetenskap samt statistiker i Skogsstyrelsen 1879—82, skogschef för Uddeholmsverken i Värmland 1884—1908. L. var i mycket en föregångsman och har bedrivit en omfattande förf.-verksamhet i skogliga och botaniska ämnen. Hans mest betydande arbete är ”Tallens och granens tillväxt i Värmland samt dessa skogars ekonomiska mogenhetstid och behandling” (1892). Intresserad för jakt och jaktvård, tog L. 1883 initiativet till omorganisation av de sv. jägarförbunden. F.A.Bn. Lovén, Johan Martin, kemist (1856— 1920), fil. d:r och docent i kemi i Lund 1882, lektor i kemi, kemisk teknologi, mineralogi och geognosi vid Chalmers tekniska inst. i Göteborg 1889, laborator i kemi i Lund 1893, t.f. prof, där 1895 och ord. prof, i kemi 1897. L:s gra-dualavh., ”Några svavelhaltiga substitutionsde-rivat av propionsyran”, följdes av en serie undersökningar över svavelhaltiga derivat av hu-vudsakl. syror ur fettserien. Hos många av dessa fanns möjlighet till stereoisomeri, och L. ägnade i fortsättningen sina studier huvudsaki. åt uppdelning av racemiska syror i optiskt aktiva komponenter. För detta ändamål fann L. en lämplig bas i a-fenetylamin, av vilken de optiska antipoderna ganska lätt kunde erhållas. L:s mest uppmärksammade arbete i fysikalisk kemi är utredningen ang. den kemiska jämvikten i ammoniakaliska magnesiumsaltlösningar. G.J. Lovén, Carl Olof Nilsson, politiker (f. 25/i 1874). L., som är järnvägstjänsteman och sedan 1909 tillhör Järnvägstjänstemannaförbun-dets styrelse, invaldes 1917 i A.k. (socialdemokrat), där han sedan 1918 tillhör Bankoutskot — 675 — — 676