LOXODROM till kungens stora lättnad befann sig på ett besök i Berlin, väckte givetvis hennes tillfredsställelse, men de nödvändiga inskränkningar, som hennes ställning som änkedrottning medförde, kränkte henne ytterligare, och bitterheten mot sonen fortfor oförminskad. 1778 kom det till en skandalös brytning mellan mor och son, föranledd av att L.U. gav spridning åt ryktet, att A.F. Munck vore drottning Sofia Magdalenas älskare och far till det barn, hon väntade. L.U. tvangs att underteckna en förklaring, däri hon intygade ryktets osannfärdighet, men försoningen var icke ens till det yttre fullst.; hon drog sig tillbaka till sitt slott Svartsjö och ruvade över den orätt och skymf, som tillfogats henne, och vid kronprinsens födelse avlät hon en ganska tvetydig lyckönskningsskrivelse, efter vilken följde ny och nu än mera ohjälplig brytning. Det olyckliga förhållandet mellan L.U. och Gustav och det därav följande splitet inom den övriga kungafamiljen präglade helt hennes sista dystra år; först några dagar före hennes död kom ett slags försoning till stånd. — Ur L.U:s papper ha utgivits som bilagor till A. v. Fersens ”Historiska skrifter”, 2—3 (1868 —69), bl.a. hennes av hovmarskalken greve S. A. Piper sannolikt först åren före hennes död nedskrivna memoarutkast 1750—54, 1757—62, hennes anteckningar 1744—49 av Sigrid Leijon-hufvud i ”L. U. och Carl Gustaf Tessin” (1920); hennes brev till släktingarna i Preussen äro utg. av F. Arnheim (2 bd, 1909—10), hennes korrespondens med Gustav III av H. Schück (2 bd, 1919). C. 2) L. (Vilhelmine Fredrike Alexandra Anna Louise), svensk-norsk drottning (1828—71), dotter till prins Fredrik av Nederländerna och prinsessan Luise av Preussen. L. trolovades 1849 med kronprins Karl (XV), landsteg 1850 i Stockholm och förmäldes J% s.å. Hon kröntes jämte gemålen % 1860 i Storkyrkan i Stockholm och % s.å. i Trondheims domkyrka. Med sitt all dagliga utseende och tillbakadragna sätt framträdde L. föga vid sidan av den levnadsglade och utåtriktade maken men var honom ett starkt stöd i flera avseenden och hyste för honom en aldrig tröttnande tillgivenhet. F.ö. var hon sysselsatt med en omfattande välgörenhet, varom bl.a. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn (se d.o.) ännu bär vittne. I äk tenskapet föddes sonen Karl Oskar Vilhelm Fredrik, hertig av Södermanland, som dog i späd ålder (1852—54), samt L.2). Th. 3) L., den föregåendes dotter, prinsessa, se Louise, Danmark 4). Lo'visin, Erik, friherre, ämbetsman (d. 1693), blev efter studier i Uppsala och Greifs-wald 1666 auskultant och 1671 notarie i Svea hovrätt, 1676 revisionssekreterare, 1686 led. av lagkommissionen och 1687 landshövding. L. var en kunskapsrik, duglig och energisk ämbetsman, som mycket användes av Karl XI såväl vid hans räfster som vid hans organisationsarbete. PS. Lovoffer, se Offer. Lovsången, omnämnd i Matt. 26:30, se H a 1-1 e 1. Lowth [laup], Robert, engelsk orientalist (1710—87), prof, i poesi i Oxford, senare biskop i London. L. grundläde med ”Prælectiones aca-demicæ de sacra poesi hebræorum” (tr. 1753; övers, till engelska 1787) en helt ny uppfattning av bibelns böcker som litterära, poetiskt inspirerade verk. Icke minst betydelse fick detta arbete för förromantikens estetiska teorier, dess spekulationer om naturgeni och folkdiktning. A.W-n. Lowther [låu'öa], James William, från 1921 Viscount U 11 s w a t e r, engelsk politiker (f. 1855), konservativ medl. av underhuset 1883 —85 och 1886—1921, v. talman 1895—1905, talman 1905—21, understatssekreterare i utrikesministeriet 1891—92. Specialist på val- och rösträttsfrågor. L. har utg. ”A speaker’s com-mentaries” (1925). Th. Lovö, s:n i Färentuna hd, Stockholms län, v. om Stockholm; 28,53 kvkm., därav 28,45 land; 1,010 inv. (1933); 8,64 kvkm. åker (1927; 30,4% av landarealen), 12,83 kvkm. skogsmark. L. omfattar Lovön, Malmön, Kersön, Fågelön, Kungs-hatt m.fl. öar i Mälaren. Större delen av L. tillhör staten. I L. ligga Drottningholms slott, Malmvik, Kungshatt m.fl. egendomar. Drottningholms villasamhälle har o. 300 inv. På Lovön ligger Stockholms nya vattenverk (1933). Magnetiskt observatorium. — Jfr F i s k e r i-försöksanstalten på Lovö. — Pastorat i Svartsjö kontrakt, Ärkestiftet. -— Bild se sp. 683. M.P. Lo'xia, zool., se Korsnäbbsläktet. Loxodo'nta, zool., se Elefantsläktet. Loxodrom [-å'm] (till grek. loxo's, sned, och dromos, lopp), är en kroklinje på jordytan, som skär meridianerna under en och samma vinkel. Skall ett fartyg för att förflytta sig från en punkt till en annan på jordklotet styra en bestämd kurs (se d.o.), blir kurslinjen el. vägen på klotet lika med 1. mellan de båda — 681 — — 682 —