LUB1TSCH för irrlära, utträdde 1869 ur sin orden och blev s.å. exkommunicerad. Efter en kortare verksamhet bland gammalkatolikerna i Geneve gjorde L. ett misslyckat försök att upprätta en galli-kansk kyrka i Paris. Han verkade därefter inom en egen försam • ling och företog under senare år vidsträckta resor i Orienten; hans mål var en allmännelig fram-tidskyrka, byggd på det gemensamma i de stora religionerna. L. var en ypperlig vältalare och predikant. Av hans skrifter märkes ”De la réforme catholique” (2 bd, 1872—73); på sv. finnes den självbiografiska skriften ”Mitt testamente” (1895).— Litt.: Biogr. av A. Houtin (3 bd, 1920—24); C. G. Santesson i ”Skrifter till 1800-talets kyrkohistoria”, 6 (1913). S.N. Lozère [låzä'r], dep. i s. Frankrike; 5,180 kvkm.; 101,849 inv. (1931; 20 inv. pr kvkm.). L. omfattar landskapet Gévaudan och upptages i s.ö. av Cevennerna (Montagne de la L., 1,702 m.ö.h.). L. är ett av Frankrikes fattigaste och glesast befolkade dep. men även ett av de naturskönaste. Blott Vs av arealen är åker, nästan hälften ängs- och betesmark; skogen är till stor del skövlad, men i Cevennerna finnas dock betydande kastanjeskogar. Huvudnäring är boskapsskötsel, särsk. fåravel. Obetydlig linne-, läder- och träindustri. Huvudstad är Mende, 6,055 inv. (1926). M.P. Lozo'vskij, Alexander, pseud. för S. A. D r i d z o, rysk politiker (f. 1878). Urspr. metallarbetare, blev han tack vare oförtruten energi ledare för den bolsjevikiska fackföreningsrörelsen och generalsekreterare i Röda fackför-eningsinternationalen Profintern. L:s politiska och förf.-verksamhet inriktades huvudsaki. på att spränga Amsterdaminternationalen. Bland hans arbeten märkas ”Amsterdam el. Moskva” (på ry. 1921),”Die Internationale Gewerkschafts-bewegung vor und nach dem Kriege” (1924), ”Der grosse Stratege des Klassenkrieges” (1924), ”Die Rote Gewerkschafts-Internationale im An-griff” (1930). M.H-v. L.s., förk. för lat. loco sigi'lli, på sigillets plats (i avtryck och avskrifter av dokument), för lat. loco secreta'rii, i sekreterarens ställe (som t.f. sekreterare), samt inom elektrotekniken för likström. L. S., förk. för Landbrugernes Sammenslut ning (se d.o.). L.S., förk. för lokala samorganisationer, syndikalistiska lokala fackorganisationer, se Fackförening, sp. 1,205. L.S., sign, för Lina Sandell, gift Berg (se d.o., sp. 645). Ltd, förk. för limited. Lu, kemiskt tecken för grundämnet lutetium (se Sällsynta jordarter). Luala'ba, flod, se Kongo 1). Lua'nda, SäoPaolo deLoanda, huvudstad i Angola, på Sydafrikas västkust; o. 20,000 inv., därav 6,000 vita. L. har en relativt skyddad hamn vid en vik, 50 km. n. om Kuanzas mynning, och trots bristfällig uppmuddring är den ännu koloniens mest trafikerade; c:a hälften av handeln går på Portugal. I L. finnas tändsticks- och cementfabrik, tvål-, palmolje-, tobaks- och möbelindustri. Radiostation. L. är utgångspunkt för den 524 km. långa järnvägen till Malange. Klimatet är osunt. L. grundades 1576. Det kommer att efterträdas som huvudstad av Nova Lisboa (Huambo, 2,500 vita inv.), vid Benguela—Katanga-järnvägen. M.P. Luang-Prabang, huvudstad i skyddsstaten L.-P. inom Laos-protektoratet, Franska Indokina, vid Mekong; o. 20,000 inv. Betydande handels- och vallfartsort med talrika buddistiska helgedomar, bl.a. det berömda templet Watmai. M.P.;Th.P. Luapu'la, flod, se Kongo 1). Lubb, b r o s m e, Bro'smius brosme, en torskfisk (se d.o.), med blott en ryggfena, som börjar långt fram, över basen av bröstfenorna, och Lubb, Brosmius brosme. når bakåt till stjärtfenan, fullständig, framtill böjd sidolinje och skäggtöm på hakan, till färgen ljusgrå med brun anstrykning, på buken gråvit, med ett vitt-svart band längs kanten av de opariga fenorna; yngre fiskar med gula tvärband. L. förekommer i n. Atlanten, på europeiska sidan ner till Irland och in i Skagerack, på djupt vatten — utom under leken — samt företrädesvis på hård botten. L. fiskas med krok, fångsten saltas och torkas (jfr K a b e 1 j o och Klippfisk). Det europeiska fisket av 1. uppgår till o. 10 mill. kg. om året. N.B-n. Lubbock [ln'b3k], Sir John, engelsk naturforskare, se Lord A v e b u r y. Lubitsch [lo'bitf], Ernst, tysk filmregissör — 685 — — 686 —