LUDVIGSSON väckts av hans skildring av världskrigets uppkomst, ”Juli 1914” (1929; sv. övers, s.å.). C. Ludvig Bajraren, se Ludvig, Tyskland 5). Ludvig Barnet, se Ludvig, Tyskland 4). Ludvig den blinde, se Ludvig, Burgund 1). Ludvig XV:s stil betecknar den konstriktning i Frankrike, som avlöste Ludvig XIV:s tunga barock (se Ludvig XIV:s stil). Under •1700-talets början hade lättare möbel- och de-korationsformer och bekvämare rumsbehand-ling börjat göra sig gällande. Detta utmärker regentskapets tid (la régence). Under Ludvig XV:s egen regeringstid härskade den eg. rokokon (se d.o.). Den irrationella sirligheten och upplösningen av de regelbundna renässansformerna började dock redan på 1760-talet försvinna för en åter uppväckt sträng klassicism som blev gällande under Ludvig XVI:s tid (se Ludvig X VI :s stil). E.W. Ludvig XIV:s stil plägar kallas den i barockens anda gående arkitektur, som i storslagen prakt utvecklades i Frankrike under Ludvig XIV:s tid och vars förnämsta mästare voro Ch. Perrault (Louvre) och J. Hardouin-Mansard (Versailles, Invaliddomen), för den inre utsmyckningen Ch. Lebrun och för trädgårdskonsten A. Lenötre (jfr Byggnadskonst, sp. 470—71, och Frankrike, sp. 149). N. Tessin d.y., som gjorde egna insatser i Frankrikes konst, representerar, ehuru på ett självständigt sätt, L. XIV:s-stilen i Sverige. I de flesta av Europas länder fick denna stor betydelse och betecknar på konstens område det franska genombrottet. E.W. Ludvig den fromme, se Ludvig, Frankrike 1). Ludvig den helige, se L u d v i g, Frankrike 9). Ludvig XVI:s stil präglas av den åter upptagna klassicismen, som redan börjat göra sig gällande mot slutet av föregångarens regering (se Ludvig XV : s stil). Elegansen och det graciösa behaget äro fortfarande utmärkande för den franska konsten, men regelbundenhet och raka linjer härska åter. Drottning Marie Antomette uppmuntrade också det pompösa i dekoration och kostym. Klassicismen, närd av det nyvaknande antikstudiet och utgrävningarna, stegrades alltmera under den följ, tiden (se Direktoarstil och E mpir est il). E.W. Ludvig den stammande, se Ludvig, Frankrike 2) Ludvig den tjocke, se L u d v i g, Frankrike 6). Ludvig den tyske, se Ludvig, Tyskland 1). Ludvig den yngre, se L u d v i g, Tyskland 2). Ludvig Filip. 1) L. F., fransk konung (1773 —1850), se Ludvig, Frankrike 19). 2) L. F., den föregåendes sonson (1838—94), greve av Paris (se d.o.). Ludvig Filips land, nordligaste delen av Antarktis (se d.o., sp. 1,203). Ludvig Lättingen, se L u d v i g, Frankrike 5). Ludvig Napoleon, se Napoleon III. Ludvigsbergs verkstad, vid S. Mälarstrand, Stockholm, var en av Stockholms äldsta storindustrier, grundades 1843, då ingeniör Jacques Lamm erhöll tillstånd att ”anlägga och driva gjuteri för järn o.a. metaller”. Mot slutet av 1850-talet anlades ett nytt gjuteri jämte maskinverkstad. 1877 bildades Ludvigsbergs verkstads a.-b. 1904 övertogs rörelsen av Lulh & Rosén a.-b., och 1909 flyttades rörelsen till denna firmas lokaler i Stockholm. J.L-n. Ludwigsburg [lo'tvi^sbork], stad i Württem-berg, 10 km. n. om Stuttgart; 28,994 inv. (1925). Tillverkning av metall- och celluloidvaror, kirurgiska instrument och orglar. Vid den berömda porslinsfabriken, som ägde bestånd 1756— 1824, tillverkades prydnadssaker, vaser, praktserviser m.m. och särsk. genreartad småskulp-tur i rokoko och empire. Det forna residensslottet (nu museum) är en ståtlig barockbyggnad från 1704—33. I Wildpark ligger jaktslottet Monrepos från 1760-talet. Det lilla lustslottet Favorit (från 1718) visar en lättare rokokoartad stil. Stadskyrkan har en tyngre barock prägel, och flera andra byggnader i L. visa denna stil. I förstaden Hoheneck vid Neckar finnes en livligt besökt badanstalt. M.P.;E.W. Ludwigshafen [lo'tvi£shäfan], L. a m R h e i n, stad i Bajerska Pfalz, på v. Rhenstranden, mitt emot Neckars mynning; 101,869 inv. (1925). Geografiskt bilda L. och det på Rhens andra sida liggande Mannheim (se karta vid d.o.) en enhet. L. är en helt ung fabriks- och handelsstad, som tack vare sitt gynnsamma läge uppvuxit oerhört snabbt: 1840 hade den blott o. 100 inv., 1855 2,300, 1871 8,000, 1910 83,000. L. har framförallt stora kemiska fabriker, bland vilka Ba-dische Anilin- und Sodafabrik L. (se d.o.) dominerar. Vidare märkas maskin-, textil-, tegel-och möbelindustri, skeppsbyggeri, tillverkning av gödningsmedel m.m. L. har betydande hamnanläggningar och är en viktig järnvägsknut. M.P. Ludwigskanalen förenar Rhen (Main) med Donau (Altmühl) och leder från Bamberg längs Regnitz till Nürnberg, därifrån över Frankiska Jura förbi Neumarkt (maximihöjd 418 m.ö.h.) till den kanaliserade Altmühl. Längd 172 km.; djup 1—1,5 m.; 94 slussar. L., som byggdes 1836—45, har ringa betydelse och skall ersättas av den sedan 1921 under byggnad varande Rhen —Main—Donaukanalen. M.P. Ludvigsson, Rasmus, genealog och krönike-skrivare (före 1520—94), studerade i Rostock, — 725 — — 726 —