LUFT av landarealen), 131,07 kvkm. skogsmark. Större delen av befolkningen lever av malmbrytning och industri. 3 järnmalmsfält bearbetas f.n., näml. Blötbergsfältet, Fredmundbergsfältet och Lekombergsfältet. Flera mindre samhällen fin nas inom L.: Blötberget (436 inv.), Gonäs (497), Ickorrbotten (173), Sörvik (522), Våghals m.fl. C:a 8 km. n.v. om staden L. och vid sjön Väsman ligger Brunnsviks folkhögskola (se d.o.) och Landsorganisationens fack-föreningsskola. Om L. församling se L.l). J.C. Ludvika kraftverk, a.-b., äger Vännebo, Lo forsen, Sunnansjö och Ludvika kraftverk i Parisån-Kolbäcksån om tillsammans 7,000 hkr.: aktiekapital 2,5 mill. kr. S.E-s. Ludwiks hårdhetsprov el. k o n p r o v, tekn., är en avart av Brinellprovet (se Hårdhet, sp. 636), där man i st.f. kula använder en stål kon med 90° spetsvinkel och som hårdhetstal anger kvoten mellan belastningen och det ko-niska intryckets cirkelformiga basyta. I.S. Lueger [lo'ogar], Karl, österrikisk politiker (1844—1910), advokat i Wien 1874, tog o. 1880 initiativet till bildandet av kristligt-socia-la partiet i Österrike, som rekryterades icke minst av det katolska småfolket i Wien, hos vilket L. vunnit stor popularitet som en folklig och vältalig tolk för dess misstro mot den kejserliga byråkratien och dess antisemitism; med tiden be tonade han allt kraftigare antisemitismen. Sedan 1885 var han medl. av österrikiska depute radekammaren. 1897—1910 överborgmästare i Wien, gjorde L. en betydande insats för stadens utveckling. Med åren mera moderat och konservativ, medverkade han 1907 vid sammanslagningen av det kristligt-sociala partiet med det gammalklerikala adels- och bondepartiet, vilka till L:s död 1910 förenade utgjorde starkaste grupp i österrikiska deputeradekammaren. Genom sin sociala och antisemitiska inställning kan L. räknas ss. en av föregångarna till den tyska nationalsocialismen, och hans läror ha utövat ett visst inflytande på A. Hitler. Th. Lu'es, förr beteckning för smittosam sjukdom, numera liktydigt med syfilis (l. vene'rea). — L u e't i s k, beroende på syfilis. Lue'tisk, se L u e s. Luffa (eng. luff), vid kappsegling genom lov-ning (se Lova) söka hindra en upphinnande jakt att gå förbi i lovart. Den upphinnande jakten är härvid skyldig att hålla undan, intill dess lä-jakten vid fullföljd luffning ev. ända till ”rätt i vind” skulle träffa den förra akter om storvanten. T.Hrn. Luffa, släkte av fam. gurkväxter med 7 arter, 6 i tropiska Afrika och Asien, 1 i Amerika (L. opercula'ta). De äro 1-åriga, klättrande, monoi-ka el. dioika örter med 5—7 flikade blad och stora, gula blommor. L. cyli'ndrica och L. acu-ta'ngula odlas numera överallt i tropiska och även subtropiska trakter. De omogna frukterna av dessa arter ätas ss. gurkor; de mogna, långsträckta frukternas inre, som består av ett sammanhängande kärlknippenät, nyttjas efter beredning och sedan fröna avlägsnats ss. badsvampar, ”luffasvampar”, samt till fabrikation av skosulor, badskor, frotterlappar, mössor, korgar m.m. Rötterna och oljan i fröna ha medicinsk användning. A.V-e. Luft (etymologiskt samma ord som loft och lukt). 1) L. är en blandning av gaser, som bilda jordens atmosfär (se d.o.). Dess viktigaste beståndsdelar vid marken med angivna molekylarvikter återfinnas i tab. 1. Tab. 1. Beståndsdel Molekylarvikt Volymsprocent Syre ......... 32,0 20,» Kväve ........ 28,02 78,oo Argon ............ 39,9 0,937 Neon ............. 2O,o O,oci5 Krypton .... 83,0 c:a O,oooi Xenon .... 130,7 c:a 0,000005 Helium .... 4,o O,ooo5 Vattenånga . 18,02 växlar Kolsyra .... 44,0 o. 0,29 (växlar) Ozon ............. 48,o växlar Var och en av dessa gaser utövar tryck, som är oberoende av de andras närvaro. Summan av dessa tryck är lufttrycket (se d.o.). I troposfären (se Atmosfär), varest ständigt en intensiv blandning äger rum, är förhållandet mellan de olika beståndsdelarna nästan oberoende av höjden över havet. Här gäller därför Daltons lag (se d.o.) endast för små volymer, men icke för troposfären i dess helhet. De övre luftlagrens sammansättning är ännu icke ordentligt känd. — L. innehåller elektriskt laddade partiklar, som kallas joner. Dessa bestå av komplex av luftmolekyler el. främmande molekylkomplex, vilka föra vanl. en elementarladdning. De indelas efter sin storlek i lätta, medellätta och tunga joner. Dessa joner göra 1. ledande för elektricitet. — Vikten av 1 kbcm. torr 1. är 0,0012928 gr. Denna vikt kallas l:s täthet och dess inverterade värde dess spec. volym. L. innehåller i allm. vat — 729 — — 730 —