LUFTELEKTRICITET Friballong. A Appendix, B gasventil, C ventillina, D bärlinor, E korgring, F linor för fixering av A :s läge i förhållande till korgen, G sprängvåd, H sprängvådslina, K släplinor. med självregistrerande instrument, användas för meteorologiska undersökningar. Genom teodolitvisering från marken av fritt uppstigande mindre 1., s.k. pilotballonger (se d.o.), kunna vindhastighet och vindriktning på olika höjder i atmosfären bestämmas. — Fasta 1. (ballons captifs),d.v.s. ballonger förtöjda vid marken (el. vid fartyg), ha så gott som uteslutande militär betydelse och brukades under världskriget 1914—18 i stor utsträckning för ledning av art.-eld (jfr Ballongvapnet). F ormen är vani. långsträckt och förtöjningen sådan, att 1. i luften intager en lutande ställning och genom sta-biliseringssäckar bringas i sådant läge, att vinden pressar densamma uppåt; därav även namnet drakballong. Idén att, utgående från Arkimedes’ princip, konstruera ett luftfartyg, är gammal. Redan 1670 offentliggjorde jesuiten Francesco de La-na ett förslag till dylikt, och 1783 företogs den första ballongfärden med människor ombord. Den därvid använda 1. var konstruerad av bröderna Montgolfier (se d.o.) i Paris, var fylld med uppvärmd luft och rymde 2,000 kbm. Den första med vätgas fyllda 1. byggdes s.å. Fast militärballong (drakballong). av den franske fysikern Charles. Under 1800-talet förbättrades och utvecklades 1. mer och mer och fick stor såväl militär som sportslig och vetenskaplig betydelse. Bland under denna tid företagna färder är det av svensken S. A. Andrée (se denne) 1897 gjorda försöket att i 1. uppnå nordpolen, en av de mest bekanta. Under senare år har I. mer och mer trängts i bakgrunden av luftskepp (se d.o.) och flygplan (se d.o.); dock ha flera uppseendeväckande färder med friballong företagits. Mest bekanta äro den belgiske prof. Piccards (se denne) båda uppstigningar i stratosfären för studier av den kosmiska strålningen. Vid den sista av dessa. 18/s 1932, uppnådde han en höjd av 16,770 m. De av Piccard använda 1. hade i st.f. ballongkorgar hermetiskt tillslutna metallsfärer, inuti vilka lufttrycket hölls konstant; erforderlig syremängd medfördes komprimerad å behållare. 30/e 1933 företogs under ledning av den ryske prof. Prokofjev en uppstigning från aerodromen i Moskva med stratosfärballongen ”U.S.S.R.” för studier av bl.a. den kosmiska strålningen och korta radiovågor, varvid en höjd av c:a 19,000 m. skall ha nåtts. O.D-n. Luftbevakning avser att upptäcka och inrapportera fientliga flygföretag. Den senast vid krigsutbrott ordnade ständiga 1. utgöres av l.-s t a t i o n e r och kustsignalstatio-n e r, från vilka rapporter insändas till l.-c e n-t r a 1 e r. Inom krigsskådeplats fullständigas detta nät med tillfälliga 1.-stationer och 1.-centraler samt med flyglarmposter vid truppförbanden. För att hastigt varsko om hotande el. upphört flygangrepp kunna vid truppförband och i bebyggda orter signalerna ”flygvarning”, ”flyglarm”, resp, ”faran över” givas. E.O.B. Luftbomb, krigsv., se F 1 y g b o m b. Luftbrisa'd, sprängning av brisansgranat i luften före nedslaget. Jfr Brisa d. — L u f t-brisadeld, art.-eld med temperade spränggranater (med dubbelrör), användes mest mot levande mål bakom skydd. Verkan åstadkommes av sprängstycken (splitter), som vid brisa-den slungas ung. vinkelrätt mot granatens rörelseriktning. Jfr Luftkrevad. B.Sbg. Luftbroms, tekn., se Broms, sp. 1,247. Luftbössa, gevär (tvåhandsvapen) med komprimerad luft (el. kolsyra) som drivmedel och tofspilar el. blykulor som projektiler. L. användas mest i nöjesfältens skjutbanor men även vid jakt på småfågel. Motsvarande enhands-vapen kallas luftpistol. Ett slags 1. är ”Excellentgeväret” (se d.o.). R.Sbg. Luftelektricitet, atmosfärisk elektricitet. Den del av elektricitetsläran, som be — 733 — — 734 —