LUFTFART kelskiftet konstruerades ett flertal motordrivna luftskepp, men det är huvudsaki. de, som byggts av tysken greve Zeppelin, vilka kommit till större kommersiell användning. Under de 3 åren före världskriget transporterade Zeppe-linbolaget med sina 6 luftskepp över 35,000 passagerare. Även efter världskriget ha flera stora luftskepp blivit byggda. De märkligaste färderna med sådana gjordes av de båda zeppe-linarna ”Bodensee” och ”Graf Zeppelin”. Med passagerare företog denna senare en flygning runt jorden under tiden 15/s—4/» 1929. Vid denna och påföljande flygningar har det visat sig, att luftskeppen lämpa sig bäst för transport över långa distanser. De stora kostnaderna för byggandet av luftskepp medföra emellertid, att utvecklingen på detta område endast långsamt framskrider och att trafiken med luftskepp därför ännu ej fått någon större omfattning (om denna trafik se vidare Lufttrafik). — 17/i2 1903 företogs vid Kitty Hawk i Nord-Carolina den första flygningen med ett motordrivet flygplan tyngre än luften. Efter denna maskin — konstruerad av bröderna Orville och Wilbur Wright — gick flygplanets utveckling snabbt framåt. 1908 utgjorde ett märkesår inom flygningen; Delagrange flög då för första gången med passagerare ombord. 1913 byggdes det första flygplanet, försett med kupé för 4 passagerare. Under världskriget fulländades flygplanet alltmer, och vid fredsslutet förfogade samtliga stridande nationer över snabbgående jagare och stora bombflygplan. De första åren efter kriget användes detta krigsmaterial i stor utsträckning i civil 1. Snart ersattes emellertid dessa maskiner med enmotoriga flygplan, spec. konstruerade för passagerarbefordran. 1925 insattes för första gången 3-motoriga helmetall-plan i reguljär trafik av A.-b. Aerotransport på flyglinjen Malmö—Amsterdam. Från denna tid nyttjas flermotoriga flygplan på de flesta europeiska huvudflyglinjerna. 1933 voro de största landflygplan, som användas i passageraretrafik, Junkers ”G 38” för 40 personer, Handley Page ”Heracles” för 38 personer, Fokker ”F. XXXII” för 32 personer. Det största sjöflygplanet är Sikorsky ”Clipper” för 44 personer. Världens största flygplan är Dornier ”Do X”, som vid ett tillfälle transporterade 167 personer. Detta flygplan går icke i reguljär trafik. — Utvecklingen av flygplan för passagerarbefordran går dels mot stora flygplan, rymmande 30 å 40 passagerare och med en hastighet av o. 200 km./tim., och dels mot smärre flygplan med en hastighet av över 300 km./tim. och rymmande o. 10 passagerare. Dessa senare flygplan äro avsedda för expressbefordran på dagen och kombinerad passagerare- och postbefordran på natten, då ett mindre antal passagerare medföres. — För privat-, sport- och turistflygning användas huvudsaki. smärre, lätta flygplan, där man försökt nedbringa driftskostnaderna i största möjliga utsträckning. — I sjukvårdstjänst användas flygplan, där passagerarsalongen blivit ombyggd till ambulans. Dessa s.k. ambulansflygplans tekniska utrustning överensstämmer i stort sett med vanliga enmotoriga passagerarflygplans. I Sverige uppehåller Sv. Röda korset sedan 1924 flygambulanser i Boden och sedan 1928 i Östersund. Regelbundenheten vid trafikflygning har drivits upp till nära 100 °/o genom de sätt, på vilka flygrouterna numera äro organiserade. Före flygplanens start erhållas väderleksrapporter från de meteorologiska stationerna på flygplatserna, och under flygningen hållas förarna pr radio underrättade om vädrets skiftningar utefter routerna. Radiostationerna på flygplatserna hålla ständig kontakt med radiotelegra-fisterna ombord på flygplanen. Vid flygning genom dimma och moln ha förarna till sitt förfogande gyroskopinstrument, varigenom de ständigt kunna hålla flygplanen i önskat läge. När dåligt väder råder vid marken, föra flygarna maskinerna upp ovan molnen och flyga i solsken. Genom radiopejling erhålla flygarna då positionsbestämningar löpande från radiostationerna på marken. — För att kunna utföra flygning nattetid el. genom dimma och moln genomgå trafikförarna en grundlig extrautbildning i s.k. ”blindflygning”. — Med de enmotoriga nattpostmaskinerna transporteras ej passagerare. Vad säkerhetstjänsten i övrigt beträffar, genomgå flygplanen dagl. en minutiös översyn, och med jämna mellanrum kontrolleras och justeras varje detalj i motorer och övrig utrustning. Härigenom har en flygmotor numera praktiskt taget samma tillförlitlighet som en bilmotor. — I Sverige finnas för den civila luftfarten sjöflyghamnar i Stockholm och Kalmar, land- och sjöflyghamn i Göteborg och landflyghamn i Malmö. Samtliga dessa äro anlagda med statliga och kommunala medel. Stockholms landflyghamn vid Bromma beräknas bli färdig 1935. — Utefter routerna finnas hjälplandningsfält anlagda. Vid dagtrafik äro dessa emellertid av mindre betydelse för de stora flermotoriga trafikmaskinerna. Dessa kunna näml, i händelse av störning på en motor med hjälp av de övriga obehindrat taga sig fram till den tidtabellsenliga landningsplatsen. Hjälplandningsfälten äro emellertid av största betydelse för bedrivande av helårstrafik på natt-flyglinjerna. Till ledning för flygarna äro flyg-fyrar placerade utefter routerna samt vid hjälplandningsfälten. Genom radioteknikens utveck — 741 — — 742 —