LUFTFARTSMYNDIGHET ling möjliggöres nu även, att flygplanen kunna kontrollera sin kurs genom avlyssnandet av spec. radiovågor. För landning på flygfälten nattetid äro flygplatserna försedda med anstyr-ningsfyrar, gränsmarkeringsljus, hinderbelysning samt kraftiga flodljus. — Utställningar, visande l:s dåtida ståndpunkt, höllos i Göteborg 1923 och i Stockholm 1931. I samband med dessa utst. avhöllos även flygtävlingar, vilka tilldrogo sig stor uppmärksamhet och i hög grad bidrogo till att höja intresset för 1. i Sverige. — Ang. trafikflygningens utveckling och det internationella flygnätet, på vilket reguljär lufttrafik upprätthålles, se L u f 11 r a-f i k. S.F.E. Luftfartsmyndighet, organ, som handlägger ärenden rörande luftfart — dock icke av militär natur —, ss. anläggande av flygfält, fyrbelysningar, lufttrafik jämte personalfrågor m.m. I Sverige är 1. en särsk. byrå inom Kommunika-tionsdep. F.Az. Luftfartyg, luftfarkost, med vars hjälp man avser att färdas genom el. uppehålla sig i luften. L. äro dels lättare än luften: ballonger, fria och fasta (fjättrade), och luftskepp (motorballonger), dels tyngre än luften: flygplan, helikopter (skruvflygare) och ornit-hopter (slagflygare); jfr Flygmaskin, Luftballong, Luftskepp och S e-g el f 1 y g n i n g. F.Az. Luftfiltrum (jfr Gasrening och Elektrisk gasrening), dammavskiljningsappa-rat för luft. Bland metoder för mekanisk rening må nämnas silningsförfarandet, varvid luften får passera en tät vävnad. En annan metod består däri, att i luftvägen anbringas snedställda metallameller, doppade i en spec. olja. Luften tvingas fram i sick-sack förbi dessa metallameller, varvid dammet avskiljes på dem. N.R-e. Luftfotografering, se Flygfotografering. Luftfuktighet, se Fuktighet. Luftfyr, a e r o f y r, fyr för vägledning av luftfarten nattetid. L. uppsättas dels i närheten av landningsplatser, dels längs nattflygsträckor (se Nattflygning). L. utgöras vid landningsplatser av starka roterande strålkastare, synliga på 100—200 km. avstånd, längs flygsträckor av mindre sådana el. neonrör. Neonljuset har visat sig lämpligt, på gr. av att dess genomträngningsförmåga i dimma är större än vitt ljus av samma styrka. Fyrarna monteras oftast så, att de samtidigt utmärka hinder, ss. torn, höjder o.d. O.D-n. Luftfärdsförsäkring, försäkring mot skador i samband med luftfärd. L. kan vara såväl liv-och olycksfallsförsäkring som ansvarighets-. kasko- och transportförsäkring etc., allt i samband med luftfärd. Direkt 1. meddelas i Sverige av 5 försäkringsbolag, indirekt 1. av 3, varjämte olycksfallsförsäkringsbolagen allmänt torde meddela även luftolycksfallsförsäkring. De 5 direktbolagen hade 1931 för 1. en premieintäkt av 0,17 mkr. (mill. kr.) och utbetalningar för inträffade försäkringsfall av 0,i7 mkr. Th.Dn. Luftförsvar, organisation och anordningar för försvar mot fientliga luftfarkosters anfall mot egna flygstridskrafter el. mot mål på marken (med bomber el. kulsprutor) samt mot spaning från flygplan. L. avser: 1) upptäckande och inrapporterande till en I.-central av fientliga luftföretag jämte alarmering av befolkningen inom hotade områden, luftbevakning; 2) missledande av fienden genom maskering (t.ex. med rök) och skenanläggningar; 3) avvisande el. nedkämpning av fientliga luft- Exempel på luftbevakningens placering kring en fingerad stad. farkoster medelst vapen i luften, företrädesvis jaktflygplan (se d.o.) el. medelst vapen och anordningar på marken, luftvärn (se d.o.); 4) begränsande av verkningarna av genomförda luftanfall genom skyddsmedel och skyddsanordningar, ss. bombfasta rum (källare) för befolkning och livsmedel, gasskydd (se d.o.), åtgärder för upptäckande och oskadliggörande av giftgaser o.s.v., varvid brandkårs-, sjukvårds-, polis- och beredskapsorganisationer komma till vidsträckt användning. Se även Aerokemisk krigföring, Gasstrid, Indikeringsmedel, Sanering. R.Sbg. Luftförvärmare, tekn., se Förvärmning. Luftgap, luftavbrott i en elektrisk strömkrets, t.ex. gnistgapet (se d.o.) i en gniststräcka. Jfr Luftspalt. Luftgas, se Gasolingas. — 743 — — 744 —