LUFTPORTO Lufthammare, vanlig benämning på pressluft-, tryckluft- el. pneumatisk hammare, se Hammare Lufthärdande stål, se H ä r d n i n g. Luftkemisk krigföring, se Aerokemisk krigföring. Luftklocka, stor plåtcistern, som inkopplas efter en luftkompressor för att utjämna de vid en kompressor av kolvtyp uppstående tryckvariationerna. I 1. avskiljas även luften medföljande vatten och olja. u.S. Luftknölar, å stammen hos epifytiska orkidéer förekommande knölformiga förtjock-ningar, som tjäna som vatten- och näringsbe-hållare och bestå av ett (heteroblastiska 1.) el. flera stamled (homoblastiska 1.). Som 1. räknas stundom även på växtdelar ovan jord utvecklade rotknölar. O.Gz. Luftkompass, se Kompass. Luftkompressor, se Kompressor. Luftkrets, detsamma som atmosfär (se d.o.). Luftkreva'd, sprängning av granatkartesch i luften före nedslaget. Jfr K r e v a d, med bild. — Luft krevadeld, art.-eld med tempe-rade granatkartescher (med dubbelrör), användes mest mot levande, oskyddade mål. Verkan åstadkommes av de vid krevaden i projektilens rörelseriktning framslungade kulorna. Jfr Luftbrisad. R.Sbg. Luftkrig, ett led i den moderna krigföringen. Flygstridskrafterna användas i stort sett för 3 olika ändamål: 1) taktisk samverkan med armén, resp, marinen; 2) självständiga uppgifter i anslutning till arméns, resp, marinens operationer; 3) helt självständiga uppgifter. Jfr Luftförsvar. Flygstridskrafternas krigföring karakteriseras av kort aktionstid, stor rörlighet och stor hastighet, ävensom av att en krigshandling kan genomföras utan strid. Jfr Flygvapnet. — De folkrättsliga lagarna för 1. äro ännu ofullst. utformade. F.Az. Luftkub, term inom ventilationstekniken, varmed förstås luftvolymen i ett rum pr person el. (i fråga om djurstall) pr djur, under det att termen luftrymd avser rummets totala luftinnehåll. Om t.ex. ett rums luftrymd är 100 kbm. och däri vistas 10 personer, så är 1. 10 kbm. Ju större 1. är, desto mindre äro givetvis fordringarna på ventilationen. Är 1. tillräcklig, kan t.o.m. den naturliga ventilationen (se d.o.) vara tillfyllest. Nedanstående tab. visar några siffror för fordringarna på 1. Bostäder, goda (enl. Pettenkofer) .......... 15 „ , Stockholms stads bostadsin- spektions minimifordran .... 10 „ , kontinentens städer ................ 10—20 Sjukhus ............................... 25—45 Skolrum i Sverige...................... 5—7 » „ Tyskland...................... 2,25—7 „ „ England ................ 2,25—5,7 » „ U.S.A.................... 5,s—7,25 Kbm. Fängelser .................................... 20 Kaserner (logement) ......................... 15 Fabriker, minimifordran enl. sv. yrkes-farelagen 1912 ................................ 10 „ , för U.S.A.......................... 17 Biograflokaler, Stockholms hälsovårdsnämnds minimifordran 4 Fartyg, 300 registerton och däröver .... 3,4 „ , under 300 registerton ................. 2,4 G.A-g. Luftkurort är en kuranstalt, där man söker rekreation huvudsaki. genom ”hög och ren luft”, friluftsliv, luft- och solbad. Sådana 1. äro framförallt fjällkurorterna, men även flertalet havskurorter ha övergått till att bli huvudsaki. 1. (se Badort). T.H-n. Luftledning, elektrisk ledning, förlagd utomhus på isolatorer, fästa på stolpar av trä, fackverk el. dyl. (se Elektriska ledningar och Elektrisk energidistribution, sp. 350). R.L-n. Luftlinbana, se Linbana. Luftiök, bot., se Lök. Luftmast, förtöjningsmast för luftskepp. Luftmotstånd. Luften utövar å varje kropp, som rör sig i densamma, ett motstånd. Kroppens form och hastighet äro bestämmande för l:s storlek. L. härrör vid mycket små hastigheter till större delen från luftens friktion, medan vid större hastigheter luftens tröghet spelar den ojämförligt viktigare rollen, i det att större el. mindre delar av luften kring kroppen sättas i rörelse av denna. Jfr B a 11 i s t i k. — För att minska 1. hos en kropp ger man den ofta s.k. strömlinjeform (se Strömlinje), en form, varmed naturen begåvat fiskar och fåglar. Ett flygplans byggnad erinrar sålunda starkt om en fågels. Inom aeronautiken (se Flygplan och Luftskepp) är 1. av stor betydelse, och dess verkningar måste vid konstruktion av luftfarkoster tagas i betraktande. Numera utföras även bilkarosserier i utpräglad strömlinjeform. N.R-e. Luftolycksfallsförsäkring, se Luftfärd s-försäkring. Luftpensel, seAerograf och Målnings-maskin. Luftperspektiv, det perspektiv (se d.o.), som uppstår genom luftlagrens verkan på ett visst avstånd, varvid föremålens konturer mer el. mindre upplösas och deras lokalfärger förblekna och övergå i blå el. grå toner. Denna förtoning bidrar i betydlig mån till avståndsillusio-nen och blir därför ett verksamt medel i teckning och måleri. E.W. Luftpistol, se Luftbössa. Luftporto, upptages, utöver vanliga postavgifter, för brevpostförsändelse, som avsändare önskar få befordrad luftledes. Under första tiden voro 1. olika till olika länder. I mån som — 745 — — 746 —