LUFTSLUSS Fig. 1. Den första zeppelinaren vid dess första uppstigning över Bodensjön 2/i 1900. taga en luftfärd, under vilken luftskeppet återvände och landade på startplatsen. ”La Fran-ce” var försett med en elektrisk motor om 9 hkr. och uppnådde en hastighet av 20 km./tim. Omkr. sekelskiftet ägde ytterligare utveckling rum, förknippad med namnen Schwarz, Santos Dumont och Lebaudy. 1898—1900 byggde tysken Ferdinand v. Zeppelin (se denne) det första luftskeppet enl. helstela systemet. Detta 1. hade en gasvolym av 11,300 kbm. och en längd av 128 m. samt var cylindriskt med båda ändar avspetsade. Det var försett med två Daimler-mo-torer om sammanlagt 30 hkr. och hade en has tighet av 29 km./tim. Från detta 1. ha alla senare zeppelinare utvecklats; i Tyskland ha byggts c:a 120 dylika, därav flertalet för krigsbruk 1914—18. Av de efter 1918 byggda 1. är L.Z.127, benämnt ”Graf Zeppelin”, genom sina många framgångsrika färder, bl.a. jorden-runl-färden 15/s—4/a 1929 med d:r Hugo Eckener som förare, mest bekant. ”Graf Zeppelin” har ett gasinnehåll av 105,000 kbm. och är försett med 5 st. Maybach-motorer om vardera 530 hkr. Dess hastighet är c:a 130 km./tim. Det senaste vid Zeppelinverken i Friedrichshafen byggda L, L.Z.129, har ett gasinnehåll av 190,000 kbm. I utvecklingen av de helstela 1. ha även väsentligt bidragit tyskarna Schütte och Lanz. Helstela 1. enl. tyskt mönster ha även byggts i England och U.S.A. De senaste nybyggnaderna i England, R.100 och R. 101, ha dock varit utan framgång. I U.S.A. ha senast för marinens räkning de båda 1. ”Acron” och ”Macon” byggts med vardera ett gasinnehåll av 184,000 kbm. Motorerna, 8 st. om vardera 560 hkr., placerades i skeppets inre. Kraftöverföringen till propellrarna sker medelst långa axlar. ”Acron” förolyckades under storm i april 1933. Detta 1. kunde bl.a. under färd utsända och åter om-bordtaga flygplan. Plats för 5 st. dylika före-fanns. En ny typ helstelt 1., där fackverksske-lettet ersatts med ett gastätt skal av duraluminium, har byggts i Amerika med gott resultat. — De mjuka L, vilka först utexperimenterades av tysken August v. Parseval (se denne), byggas numera huvudsaki. för reklamändamål. Gas volymen överstiger sällan 10,000 kbm. — Bland de under senaste åren byggda halvstela 1. är det italienska ”Norge” genom sin flygning från Europa över nordpolen till Amerika 1926 mest bekant. O.D-n. Luftskeppstender, fartyg försett med förtöj-ningsmast för luftskepp samt med anordningar för komplettering av luftskepps förråd av drivmedel och gås. H.S-k. Luftskott, skeppsb., lätt plåtskott, som vid användning av blästertryck skiljer eldrummet från det pannan närmast omgivande rummet. I 1. anbringas reglerbara luckor för blästerluf-tens insläppande från eldrummet, då s.k. slutet eldrum användes. T.Hrn. Luftsluss, anordning för att möjliggöra förbindelse mellan ett rum under övertryck och fria luften. I princip utgöres 1. av ett mindre rum, som växelvis sättes i förbindelse med det rum, vari det höga trycket råder, och med fria luften. Är tryckdifferensen stor, anordnas reglerbara ventiler dels inåt högtrycksrummet, dels utåt fria luften, varigenom trycket i 1. bringas att endast långsamt stiga, resp, sjunka. Människokroppens organ kunna näml, taga skada av för häftiga tryckvariationer. På ångfartyg, spec. krigsfartyg, där forcerat drag för panneld- Fig. 2. ”Graf Zeppelin” (L.Z. 127) över San Francisco. — 753 — — 754 —