Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lufttemperatur
- Lufttomt rum
- Lufttorped
- Lufttrafik (flygtrafik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUFTTRAFIK
har konstruerat dylika, varigenom man kan
följa den kalla luftens banor över jorden. —
L. avtager i allm. uppåt (se Atmosfär). Den
lägsta 1., som man uppmätt i naturen, fann
man en gång över Batavia på en höjd av 15,5
km., med —91,o°. Den lägsta vid jordytan mätta
temp. ligger vid —70° och den högsta
uppmätta men osäkra temp. är +57°.
Temp. mätes genom termometrar. Dessa
måste så placeras, att de genom ledning komma
i värmejämvikt med luften. Är icke detta
fallet, vet man över huvud icke, vad termometern
visar. Dess temp. är då beroende av
omgivningens strålningsförhållanden och
framförallt av sina egna fysikaliska egenskaper, ss.
ab-sorptionsförmåga, spec. värme m.m. H.K-r.
Lufttomt rum, vakuum (se d.o.).
Lufttorpe'd, projektil, som framdrives genom
luften av ett inom densamma befintligt
drivmedel (raketsats el. dyl.). L. kan anses som
en utvecklingsform av den för brandverkan
avsedda krigsraketen (se Raket). Den mest
kända 1., konstruerad av den sv.
överstelöjtnanten W. T. Unge (skottvidd 7 km.), prövades i
Sverige 1901 —03, senare även i Tyskland, öster-
Lufttorped. a plats för elektrisk tändanordning,
b förbränningskanal, c drivsats, d
initialladdning (av torrt bomullskrut), e sprängladdning
(av fuktigt bomullskrut), f tändpatron, g
hammare, h tändhatt, i turbin, j utströmningshål,
k torpedhylsa, l balanseringsring, m zinkdosa
och n hylsa för sprängladdningen, o täppskruv.
rike m.fl. länder. Dess konstruktion avviker
från krigsraketernas genom frånvaron av
”raketkäppen”. Styrning erhålles genom rotation,
som bibringas 1. genom att drivgaserna få
utströmma genom turbinformade hål. På gr. av
sin komplicerade konstruktion (dyrbar), höga
projektilvikt och relativt ringa träffsäkerhet har
1. icke kommit till eg. användning vid
krigsmakten men väl vid livräddningsväsendet. R.Sbg.
Lufttrafik (flygtrafik). Redan 1911
gjordes de första försöken att transportera post
pr flygplan, men på gr. av flygplanens tekniska
ofullkomlighet måste försöken uppgivas. Den
första reguljära postförbindelsen bedrevs i jan.
1914 mellan Tampa och Saint Petersburg i
Florida. Militär luftposttrafik upprätthölls
sedan under kriget på olika sträckor, t.ex. mellan
Folkestone i England och huvudpostkontoret
vid franska fronten. 15/s 1918 öppnades
luftposttrafik mellan Washington och New York,
men 1. i eg. mening räknar man först från 5/2
1919, då första passagerareflygplanet avgick på
sträckan Berlin—Weimar. Nya flygrouter
till-kommo sedan i snabb följd i Europa, ss.
mellan London och Paris, London och Amsterdam,
Berlin och Hannover. — Försöksvis
upprätthölls under en kort period 1920 trafik av Sv.
lufttrafikbolaget mellan Malmö och
Warne-münde och året därpå mellan Stockholm och
Reval. Vid anläggandet av Porjus’ kraftstation
upprätthölls trafik av Vattenfallsstyrelsen
mellan Porjus och Suorva 1921—23. 2/a 1924
öppnades av A.-b. Aerotransport den första eg.
reguljära flyglinjen mellan Sverige och utlandet
på sträckan Stockholm—Helsingfors. Följ,
mån. tillkom
Malmö—Köpenhamn—Hamburg-linjen. 1925, då Aerotransport erhöll
statssub-vention, kunde denna senare linje utsträckas
till Amsterdam, där dagsanslutning för första
gången erhölls till London och Paris. L. på de
två sv. linjerna upprätthålles i anslutning till
järnvägsförbindelsen Stockholm—Malmö. Hela
den kombinerade flyg- och
järnvägsförbindelsen från Helsingfors via Stockholm—Malmö—
Amsterdam till London och Paris trafikeras
under namnet Scandinavian air express. Under
kortare perioder har Aerotransport även
upprätthållit andra flyglinjer, men efter 1928 har
bolaget koncentrerat sig på att årl. förlänga
trafikperioderna på Amsterdam- och
Helsing-forslinjerna. Fr.o.m. 1933 upprätthålles
trafiken på Malmö—Amsterdam-linjen året runt
och på Stockholm—Helsingfors-linjen från 15/<
till ^®/i2. Då Stockholms landflygplats vid
Bromma är färdig, kommer genomgående
flygförbindelse att erhållas från Helsingfors till
London och Paris. Bromma-flygfältet beräknas
vara färdigt 1935. Under juli och aug. 1933
upprätthöll Aerotransport sin första inhemska
reguljära flygförbindelse mellan Stockholm och
Visby. — 1928 påbörjades försöksflygningar
för framförande av post nattetid mellan
Stockholm och London. Dessa flygningar, som varit
banbrytande i Europa, ha sedan årl. utvidgats.
Trafiken upprätthölls 1933 under tiden Vs—3%
på huvudsträckan
Stockholm—Malmö—Hannover med anslutning samma natt till Berlin, samt
via Köln till London, Bryssel och Paris. Ett
brev, som avgick från Stockholm på kvällen,
utdelades t.ex. i London och Paris påfölj,
morgon omkr. kl. 9,oo. — För att kunna utvidga
nattposttrafiken över hela året anläggas
flyg-leder med hjälplandningsplatser, på vilka
arbetena beräknas vara fullt slutförda 1935 på
linjerna Stockholm—Malmö och
Malmö—Göteborg—norska gränsen.
Med de reguljära flyglinjerna kunna
luft-postförsändelser numera befordras till snart
— 761 —
— 762 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0461.html