LUFTTRYCK sagt alla huvudorter på jorden. Tidsvinsten genom postbefordran till länder å europeiska kontinenten på dagflyglinjerna är V2 till 1 dygn. Ännu större tidsvinst ernås genom luftpostbefordran till utomeuropeiska länder, sålunda till Sydamerika 8—15 dagar, Brittiska Indien 7 dagar, Nederländska Indien 14 dagar och Sydamerika 7 dagar. — 1933 funnos dags-förbindelser pr flyg från Malmö söderut med ändpunkter i London, Paris, München, Wien, Gleiwitz och Königsberg. Från Stockholm nåddes Leningrad på dagen under sommaren via Helsingfors och Reval (se karta). — Till Vo 1933 hade A.-b. Aerotransport befordrat 111,799 passagerare, 745,780 kg. frakt och bagage samt 318,243 kg. post, och dess flygplan hade därvid tillryggalagt en distans av 3,632,159 km. A.-b. Aerotransport erhöll 1925 subventionsav-tal med Staten. Avtalet avsåg en tid av 5 år, och det anvisade understödet utgjorde 500,000 kr. pr år. V7 1931 erhöll Aerotransport nytt 5-årskontrakt med Staten, i vilket bolaget förpliktade sig till vissa ökade flygprestationer; statssubventionen höjdes därvid till 650,000 pr år till kontraktets utgång. Det europeiska l.-nätet utväxte hastigt under den första 10-årsperioden; redan 1923 funnos ett 30-tal europeiska 1.-bolag, oct 1933 beräknas flygnätet i Europa utgöra o. 130,000 km. el. mera än V3 av det europeiska järnvägsnätets längd (se karta). — De flesta europeiska 1.-företagen äro anslutna till I.A.T.A. (International air traffic association), en organisation syftande till internationellt samarbete i 1.-frågor. Förbundets huvudsäte är Haag. — Från Europa utstråla även flygförbindelser till andra världsdelar: från Amsterdam når man Holländska Indien på 9 dagar, från Toulouse till Buenos Aires på 8 dagar, från Marseille till Saigon på 8 dagar, från Moskva till Vladivostok på 4V2 dagar, från London till Kapstaden på 11 dagar och Karachi i Indien på 7 dagar. Denna sistn. förbindelse beräknas utdragen till Australien o. 1934. — I U.S.A. upp rätthöllos intill 1927 praktiskt taget endast flyglinjer för befordran av post. Efter Charles Lindberghs flygning över Atlanten från New York till Paris 1927 fick emellertid passagerar-trafiken ett snabbt uppsving. 1926 befordrades på de reguljära linjerna endast 6,000 passagerare; 1930 utgjorde siffran 400,000. — 1928 trafikerades i hela världen reguljära flyglinjer till en längd av c:a 145,000 km., och 1933 beräknades flyglinjerna utgöra 320,000 km. Flygplan i reguljär trafik tillryggalade under 1928 o. 55 mill. flyg-km.; 1933 beräknades den till-ryggalagda distansen till 160 mill. flyg-km. — Även luftskepp användas i reguljär 1. I samarbete med flygbolagen Deutsche Lufthansa i Tyskland och Syndicato Condor i Sydamerika öppnades reguljär luftskeppstrafik av Ham burg—Amerika-linjen med luftskeppet ”Graf Zeppelin” på sträckan Friedrichshafen—Rio de Janeiro 1931. Restiden på sträckan nedbringa des härigenom till 4 dagar. — För varje år till komma ett flertal nya linjer, och l:s utveckling kan ännu på länge ej anses avslutad. — Ang. luftfart samt bestämmelser, förordningar och lagar beträffande 1., se Luftfart. S.F.E. Lufttryck, det av jordatmosfären utövade trycket, d.v.s. den kraft, varmed jordatmosfären verkar på ytenheten av en yta belägen i densamma. Som en blandning av gaser strävar luften (se d.o.) att utfylla det rum, vari den befinner sig, och utövar därför på väggarna av detta rum el. på en kropp, som befinner sig i luften, ett allsidigt tryck. Är luften i vila, är dess tryck på kroppen = vikten av den över ytenheten av en horisontell yta liggande luftpelaren. Är luften i rörelse, gäller detta icke exakt. L. är därför en funktion av denna luftpelares höjd och avtager, då man från jordytan rör sig uppåt till högre luftlager. Beträffande de lagar, som gälla för l:s avtagande med höjden, se Höjdmätning. Jfr även Atmosfär. L. mätes med barometer (se d.o.) och anges vanl. i mm. kvicksilver el. i millibar (se Bar). Ett normalt barometerstånd (760 mm. kvicksilver) verkar på 1 kvcm. av en yta med en kraft av 1,003328 kg. L. registreras oavbrutet på alla meteorologiska stationer och är grundläggande för dessas arbete (se Cyklon och Anticyklon). — L:s medelvärde vid havsytan varierar med breddgraden (se Kretslopp i atmosfären) och med årstiderna omkr. 760 mm. De icke periodiska fluktuationerna kunna dock bli högst avsevärda. Man har noterat tryck av 808,7 mm. (över Sibirien) och 685,2 mm. (över Kinesiska sjön). Utom regelbundna fluktuatio ner är 1. underkastat periodiska växlingar. För att komma dessa på spåren måste man taga mångåriga medelvärden på 1. för dagar och tim. Det har visat sig, att 1. utom en daglig period, som betydligt växlar från ort till ort, även har en halvdaglig period, vars extremer på alla platser infalla på samma tider. Dess båda maxima infalla kl. 10 och 22, minima kl. 4 och 16. Amplituden av en hel svängning avtager från ekvatorn (c:a 1,6 mm.) mot polerna (O,o mm.). Denna period har ett kosmiskt ursprung. — Se vidare Höjdmätning, Cyklon, Anticyklon, B a r o- — 765 — — 766 —