LUMMELUNDA liv, osökta melodier och okonstlad harmonik. L. kan sägas vara Danmarks klassiske dans-kompositör, ett motstycke på dansk botten och av dansk läggning till wienermästarna Lanner och Strauss. Bland hans till flera hundra uppgående danser och marscher märkes den inspirerade och särsk. populära ”Champagnegaloppen” (1845). — L:s söner, Carl L. (1841— 1911) och Georg L. (1843—1922), voro båda musiker, den senare dirigent i Tivolis konsertsal 1891—97. N.B. Lumen (lat., urbesläktat med sv. ljus), ljus; mynning. 1) Anat., benämning på håligheter el. kanaler i organ. 2) Bot., det innanför cellväggen befintliga rummet hos en cell. I förhållande till cellväggens tjocklek kan L. vara större el. mindre, stundom, t.ex. hos vissa sten- och bastceller m.fl., så ringa, att hålighet synes saknas. O.Gz. 3) Fys., enhet för ljusström, se F o t o m e-t r i. Lumholtz, Carl Sofus, norsk upptäcktsresande och etnograf (1851—1922), företog en resa till Australien (”Blandt Menneske-ædere”, 1887; sv. övers. 1889) och flera till Mexiko, därav en jämte svensken C. W. Hartman. Resultaten av de sistn. framlade han i en rad arbeten, ss. ”Symbolism of the Huichol Indians” (i ”Memoirs of the American museum of natural history”, 3, 1900), ”Blandt Meksikos Indianere” (2 bd, 1902—03; sv. övers. 1904), ”Huicholindianernes ornamentik” (1906) och ”New trails in Mexico” (1912). Från en etnografisk exp. till Borneo 1915—17 hemförde L. ett rikt material (”Through Central Borneo”, 1920). Följ, år utgav L. ”My life of explora-tion” (i ”Natural history”, 21, 1921). M.P. Lumière [lymjä'r], Auguste Marie Louis Nicolas (f. 1862) och Louis Jean (f. 1864), bröder, franska kemister, som tillsammans utfört ett stort antal vetenskapliga och tekniska arbeten inom huvudsaki. fotografisk och fysiologisk kemi. De anlade 1883 i Lyon en fabrik för fotografiska plåtar, som sedan växt ut till ett av världens största företag för framställning av fotografiska material. De konstruerade 1895 den första kinematografapparaten och publicerade 1903 den första metoden för framställning av rasterplåtar för färgfotografi (se d.o.) samt förde dem i marknaden under namn av autokromplåtar. Szl. Lumina'1, fenyletylmalonylkarbid, C6H5^ /CONH^ vitt, kristalliniskt, i vatten olösligt pulver, utan lukt och med svagt bitter smak. L. har på de senaste åren fått vidsträckt användning som sömnmedel samt i mindre doser som lugnande medel vid orostillstånd och mot epilepsi. Natriumsaltet, luminalnatrium, fenyletyl-malomylkarbamidnatrium, är en vattenlöslig form av 1. med samma användning. J.H. Luminescens [-je'ns el. -se'ns], fys., ljusutveckling, vilken ej beror av hög temp. hos den lysande kroppen. Beteckningen är införd av E. Wiedemann. Man skiljer mellan följ, olika slag avi. — 1) Flourescens (se d.o.), ett fenomen, som består däri, att vissa ämnen vid bestrålning ha förmåga att utsända ljus. — 2) Fosforescens (se d.o.), ett med fluores-cens besläktat fenomen. Vid fosforescens utsänder emellertid kroppen ljus även efter det att bestrålningen upphört, övergången mellan de båda fenomenen fluorescens och fosforescens är diffus. Ofta sammanfattas bägge under beteckningen fotoluminescens. — 3) Ter-moluminescens, ljusutveckling hos vissa ämnen vid svag uppvärmning, t.ex. hos diamant och flusspat. — 4) Triboluminescens. En del kristaller, t.ex. socker, ha förmåga att luminescera vid rent mekanisk behandling, t.ex. vid gnidning el. sönderkrossning. — 5) K r i s-talloluminescens, ljusutveckling vid kristallisation. Vid kristallisation av arsenik-syrlighet, fluornatrium och svavelnatrium kunna t.o.m. gnistor uppträda. — 6) Kem i 1 u m i-n e s c e n s. Talrika kemiska processer äro förbundna med en ljusutveckling. Fosfor t.ex. lyser i luft på gr. av långsam oxidation. Hit räknas också den ljusutveckling, som kan iakttagas, hos vissa växter och djur (lysmasken, mareld) , s.k. bioluminescens (se Lysande organismer). — 7) Elektrolumi-n e s c e n s, ljusutveckling av förtunnade gaser vid elektrisk urladdning. — Litt.: P. Prings-heim, ”Fluorescenz und Phosphorescenz” (3 Aufl. 1928). N.R-e. Luminö's (till lat. lumen, ljus), lysande, ypperlig, förträfflig (t.ex. idé). Ofta ironiskt. Lummelunda, s:n i Gotlands n. hd, vid v. kusten, n.n.ö. om Visby; 25,u kvkm., därav 25,04 land; 370 inv. (1933; 15 inv. pr kvkm.); 7,45 kvkm. åker (1927; 29,8% av landarealen), 11,80 kvkm. skogsmark. L. järnbruk an-lades i slutet av 1600-talet och drevs av vattnet i L.-ån, som under mer än 1 km. har underjordiskt lopp i kalkstenen; malmen erhölls — 793 — — 794 —