LUND (rhizoforer), bladlösa, nedåtriktade organ, som likna stammar och anses vara ombildade skott. Fam. innefattar endast ett släkte, Selagine'lla (se D v ä r g 1 u m m e r). — De utdöda Lepido-dendraceæ och Sigillariaceæ voro höga, ogrenade el. dikotomiskt förgrenade träd med kam-bium och sekundär tjocklekstillväxt, bladen försedda med ligula, sporangierna heterospora och sporofyllerna sittande i kottelika samlingar i stammens spets el. utgående från dess sidor samt prothallierna rudimentära. De viktigaste släktena äro Lepidode'ndron och Sigilla'ria (se d.o.). Till en närstående, likaledes utdöd fam. hör det ännu ofullst. kända släktet Bothrode'n-dron (se d.o.). O.Gz. Lumparen, Lumparfjärden, se Åland. Lumparland, skärgårdskommun i ö. Åland, Finland; 32 kvkm.; 587 inv. (1931), svensktalande. Mdn. Lumpe'nus, en benfisk, se Långebarn-släktet. Lumpsum [h/mpsEm] (eng.), fraktterm, se En rouche. Lumsån, se Hedströmmen. Luna (lat., urbesläktat med sv. ljus), nån-gudinna, motsvarande (men ej besläktat med) grek. Sele'ne-, poetisk beteckning för månen. — Härav sv., särsk. dial., luna (da. lune), sinnesstämning, nyck, eg.: månfas (månen ansågs inverka på sinnet och humöret). E.H. Luna, numera förstörd italiensk hamnstad, belägen vid floden Magras utlopp i Tirrenska havet nära staden Sarzana. L., som går tillbaka till etruskisk tid, är av särsk. intresse för nordisk historia genom ett mot staden riktat vikingaanfall, som rikt utsmyckats av traditionen och knutits till hövdingen Hastings’ (se denne) person. B. Luna'ria, växtsläkte av fam. korsblommiga med skaftade hjärtlika blad, röda el. violetta Månviol, Lunaria rediviva. Efter Silva. blommor och stora, plattade skidor. I lundar i sydligaste Sverige och i Europas bergstrakter förekommer L. redivi'va, månviol, en 1-årig, högväxt ört med välluktande blommor och hängande, i båda ändar avsmalnande skidor. Som prydnadsväxt odlas L. bie'nnis, J u d a s-pengar, Judas silverpengar, inhemsk i s.ö. Europa. De stora, rundade skidorna med deras kvarvarande silverlika skiljeväggar begagnas till makartbuketter. O.Gz. Luna'rium, se Planetarium. Lunation [-Jo'n], detsamma som synodisk månad (se Månad). Lunatja'rskij, A n a t o 1 i j Vasiljevitj, rysk förf, och politiker (f. 1875). Från sitt 17:e år aktiv medl. i ryska socialdemokratiska partiet, anslöt sig L. 1904 till dess bolsje-vikfraktion. Då han 1909 sökte utveckla den marxistiska läran från den idealistiska filosofiens ståndpunkt och samtidigt, jämte Gorkij o.a., försökte grunda en ateistisk religion, vars innersta väsen skulle vara dyrkan av ”mänsklighetens högsta egenskaper”, angreps han av Lenin och isolerades från bolsjevikpartiet. 1917 anslöt han sig definitivt till bolsjevikpartiet och var 1917 —29 folkkommissarie för undervisningsväsendet i R.S.F.S.R. — L. är en av de mest aktiva krafterna, när det gäller bolsjevismens popu-larisering. Hans litterära produktion behandlar huvudsaki. litteraturens teori och historia, det hela betraktat från en utpräglat ”marxistisk-estetisk” synpunkt. L. har förf, en mängd litteraturkritiska arbeten och dramer samt utfört ett omfattande arbete för höjande av den ryska arbetarklassens bildningsnivå. Sedan 1933 är L. sändebud i Spanien. Av hans skrifter föreligger på sv. ”Arbetarklassens kulturuppgift” (1920). M.H-v. Lunch [eng. uttal Inne] (eng., förk. av lun-cheon, till lunch, stort brödstycke), måltid vid 12—3-tiden på dagen, mellan frukost och middag. E.H. Lund, bot., se L ö v ä n g. Lund (fsv. bl.a. Lund, Lunden, sannolikt inhemskt och i så fall kanske syftande på en offerlund; dock enl. somliga uppkallelsenamn efter London- jfr Londinium). 1) Stad i Malmöhus län, vid S. stambanan, 17 km. n.ö. om Malmö, på sydsluttningen av Romeleåsens n.v. — 797 — — 798 —