bidraga till stadens utveckling. 1805 var L Skånes 3:e stad med 3,224 inv.; 1830 hade L. 4,211, 1850 6,709, 1880 14,304, 1900 16,621 och 1920 23,183 inv. Från 1830-talet skedde för staden, liksom för domkyrkan, en uppryckning genom C. G. Brunius’ byggnadsverksamhet. Domkyrkan började undergå genomgripande reparationer, på- och ombyggandet av Lunda-gårdshuset, likaså tillkomsten av Historiska museet och biskopshuset äro redan omnämnda. 1848—51 uppfördes Akademiska föreningens äldsta del efter ritningar av Brunius’ lärjunge H. J. Strömberg, 1878—82 univ.-huset o.s.v. L:s stadsplan inom vallarna har ej, frånsett trakten omkr. domkyrkan, undergått några större förändringar sedan medeltiden utan har i stort sett kvar sin medeltida utformning. Urspr. ledde två kyrkogator från Stortorget fram till domkyrkans område; den v. av dessa, nuv. Kyrkogatans (tidigare St. Kyrkogatans) s. del utvidgades och förlängdes under 1700-ta-lets förra del genom domkyrkoområdets v. parti mot n., där den mötte Lilla torg, varifrån stråkvägen sedan fortsatte i Bredgatan, som delade sig i en väg till Kristianstad och en till Kävlinge. Den ö. (Lilla) Kyrkogatan (och dåv. rådhuset) försvann, när Sydbankens hus byggdes 1913—15. Först under senare hälften av 1800-talet började staden växa ut utanför de gamla vallarna. Den gamla staden genomdrages nu i hela sin längd av den gamla stråkvägen St. Södergatan—Kyrkogatan—Bredgatan (en direkt fortsättning på landsvägen Malmö— L., Sveriges mest trafikerade landsväg). Från denna utgå åt v. och ö. tvärgator, i de flesta fall ännu smala och krokiga. Ingen med huvudstråket parallell gata är direkt genomgående. Kvarteren kring Klostergatan (”Bullis”), Lilla Fiskaregatan, Kyrkogatan, Stortorget och Mårtenstorget bilda L:s affärscentrum. Vid Stortorget ligger rådhuset (f.d. Stadshuset, byggt på 1830-talet) och Sydbanken (av Th. Wåhlin), vid Kyrkogatan, snett emot domkyrkan, det urspr. för Skånes enskilda bank (av S. Sörensen, 1906) byggda men 1925 av staden inköpta Stadshuset, som även inrymmer Stads-bibl., samt Skånska hypoteksföreningens hus (1918; av I. G. Clason). N. och ö. om domkyrkan ligga de stadsdelar, som bära starkast prägel av att L. är univ.- och stiftsstad. Vid det planterade Krafts torg ligga det 1929—30 uppförda Domkapitelhuset (av Th. Wåhlin), som bl.a. rymmer Domkyrkomuseet, förbundet med Historiska museet, n. därom Tegnérsplatscn med den 1852 uppsatta Tegnérstatyn (av C. G. Quarn-ström) och Akademiska föreningen (se d.o.). Kvarteren ö. om dessa upptagas till stor del av Kulturhistoriska museet (se d.o.). På Lundagård LUND står en byst av Otto Lindblad. Lundagårds-huset el. Gamla biblioteket inrymmer numera seminarie- och inst.-lokaler samt humanistiskt seminariebibl. Univ.-huset uppfördes 1878—82 i nygrekisk klassicism efter ritningar av H. Zettervall. I dess inre är vestibulen det ståtligaste; aulan är en avlång, med läktare belamrad hall, kansli- och samlingsrum samt lärosalar synnerligen anspråkslösa, dock upplivade av en ganska rik porträttsamling; i översta våningen, där konsthistoriska inst. är inrymd, finns en tavelsaml., representerande framförallt Sveriges konst under 1800- och 1900-talen; under aulan en ganska rik avgjutningssaml., särsk. efter antika konstverk. Vid s. gaveln står en byst av Sven Nilsson, på Univ.-platsen byster av A. J. Retzius, K. Stobæus och S. Lagerbring, A. Ebbes skulptur ”Mannen, som bryter sig ur klippan” samt en samling skånska runstenar. Platsen begränsas i n. av Pa-læstra et Odeum (univ:s gymnastik- och musiklokaler) samt Gamla geologiska inst., vilken nu inrymmer teologiska och juridiska seminarierna med bibi. N. om Paradisgalan vidtager lasarettet, vars första byggnader uppfördes i Paradislyckan (n. om nämnda gata) och som under de sista åren utvidgats på ett stort område ända till n. om Helgonabacken upp mot Folkskoleseminariet (1919). Det är nu Skandinaviens mest omfattande sjukvårdsinrättning (se Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i L.). På Helgonabacken höjer sig univ.-bibl. (1907; av A. Hellerström), v. om lasarettet Allhelgonakyrkan, uppförd 1891 (av H. Zettervall) i tysk nygotik och tillhörande domkyrkoförsamlingarna (L:s stads- och landsförsamlingar). Vid Biskopsgatan ligga fysiska (1886), fysiologiska (1893), anatomiska (1896) inst. och den ännu (1933) ej helt färdiga embryologiska, n. därom zoologiska (1916) och medicinsk-kemiska (1924, båda av Th. Wåhlin) samt geologisk-geografiska (av N. Blanck, 1930) inst. ö. om ö. Vallgatan utbreder sig Botaniska trädgården (anlagd på 1860-talet) med botaniska inst. och botaniska museet (det senare av Th. Wåhlin, 1912). Vid Dalbyvägen ligga Lunds privata elementarskola (se d.o.), landsarkivet för Skåne, Halland och Blekinge samt dövstumsskolan, vid Karl XLgatan Hemmet för obotligt sjuka i Skåne (”Ribbingska sjukhemmet”) och L:s kommunala mellanskola och flickskola (t.o.m. vårterminen 1933 L:s fullständiga läroverk för flickor, ”Lindebergska skolan”), vid Sandgatan Sydsvenska gymnastikinstitutet, vid St. Gråbrödersgatan Tegnérshu-set med skaldens arbetsrum och matsal inredda till Tegnérmuseum, vid Grönegatan Högre allm. läroverkets (Katedralskolans) huvudbygg — 805 — — 806 —