LUND nad (av A. Hellerström, 1896). Univ:s astronomiska observatorium s.v. därom i en park är byggt 1867 och ligger på 55° 41' 52" n.br. och 13° 11' 15" ö. Igd från Greenwich. Av den vackra och välskötta Stadsparken därintill har den del, som ligger utanför Högevall, tillkommit efter 1907, då här hölls en utställning. Byggnadsverksamheten i det moderna L. har ej gått mer omstörtande fram, än att det fortfarande finnes mycket kvar av de gamla en- och tvåvåningsbostadshusen och de stora trädgårdstomterna, särsk. i kvarteren kring St. Tomega-tan, Hjortgatan, Adelgatan, Tomegapsgatan, St. och Lilla Tvärgatan, S:t Månsgatan, Bredgatan m.fl. gator. De yttre delarna av staden äro huvudsaki. bebyggda med egnahem (i v., n.v. och s.ö.) samt villor (ö. och n. om Botaniska trädgården och i Plantagelyckan utmed Käv-lingevägen). Flera moderna bostadshus ha uppförts under de sista åren, särsk. mellan Karl XII-gatan och Kung Oskars väg samt vid S. Espla-naden. Utanför den eg. staden ligga: i s. (i L:s landskommun och Knästorps s:n) det stora S:t Lars sjukhus (sinnessjukhus), i n. Malmöhus läns sinnesslöanstalt (Möllevångshemmet) och blindinst. I ö. är en Statens anstalt för vård av sinnessjuka (Vipeholms sjukhus) under uppförande. På Sliparebacken reser sig det 1882 uppförda, 1930 i granit ombyggda monumentet över slaget vid L. 1676. 1920 levde 39,o°/o av befolkningen av industri och hantverk, 21,«°/o av handel och samfärdsel, 14,i ®/o av allmän tjänst och fria yrken; 15,s % voro f.d. yrkesutövare o.d. Som industristad intager L. 4:e platsen bland Skånes städer. 1931 funnos 86 industriella anläggningar med sammanlagt 1,791 arbetare. De största industrierna äro: Carl Holmbergs mekaniska verkstad (grundad 1864; 185 arbetare), Rudelius & Boklunds mekaniska verkstad (1897; 70), L:s mekaniska verkstad (1897; 70), armaturfabrik (170 arbetare, ägare A.-b. Nordiska armaturfabrikerna), C. O. Borgs söners fabriker (ullspinneri, väveri m.m.; urspr. grundade 1739; 160 arbetare), Salanders fabriks-a.-b:s yllefabrik (1850; 55), Sv. bindgarnsfabrikens a.-b:s hamp- och linspinneri (1889; 150), L:s skofabrik (1880; 70), L:s bryggeri (1870; 33) och flera boktryckerier, av vilka Berlingska boktryckeriet (se d.o.) med stilgjuteri är det äldsta och största (100 arbetare). Som centrum för den mycket bördiga Lundaslätten har L., trots närheten till storstaden Malmö, en ganska betydande handel. En ej obetydlig tillgång för staden är det stora antalet studerande vid univ. o.a. undervisningsanstalter. L. är säte för Skånska brandförsäkringsinrättningen (för fastigheter), Skånska hypoteksföreningen och Skånska städernas brandstodsförening (för lösegendom). I L. utg. en tidn., ”Lunds dagblad” (se d.o.). Taxeringsvärdet å fastighetsskatte-pliktig jordbruksfastighet uppgick 1932 till 4,566,800 kr., å annan fastighet 93,381,500 kr.; den till kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten var s.å. för sv. a.-b. m.fl. 907,720 kr. och för andra skattskyldiga 34,114,770 kr. — L. är delat på två församlingar: Stadsförsam-lingen (24,278 inv.) och S:t Peters klosters församling (1,126 inv., inkorporerad 1914). Den förra bildar tillsammans med L:s landsförsamling, den senare tillsammans med N. Nöbbelöv vardera ett pastorat i Torna kontrakt. — Litt.: K. Hj. Lundgren, ”L.” (i ”Sveriges städer”, 3, 1918); H. Wåhlin, ”L.” (1924); ”Skrifter utg. av Föreningen Det gamla L.” (14 h., 1919—33). Se i övrigt G. Carlquist, ”Lundalitteratur” (i ”Biblioteksbladet”, 1919) och vid Lunds domkyrka och Lunds universitet angiven litt. E.W.;J.C. Under skånska kriget 1675—79 (se d.o.) ägde slaget vid L. rum 4/i2 1676. Det föregående manöverkriget hade på gr. av bristande för-plägnad starkt medtagit den sv. arméns krafter. Ett avgörande var av många skäl nödvändigt men hade dittills undvikits av danskarna. I slutet av nov. 1676 stod den danska hären under Kristian V:s befäl, 11,000 man, vid Skäls-hög, 6 km. n. om Lund, med Löddeån mellan sig och svenskarna. Karl XI förfogade över blott o 8,000 man men beslöt likväl anfalla. Sedan sv. armén natten mellan 3/i2 och V12 vid Hoby övergått det frusna vattendraget, fortsattes rörelsen till Stångby och därifrån, sedan den danska härens front befunnits svåran-griplig, vidare s. ut i syfte att kringgå motståndaren och nå den behärskande Möllevångs-höjden n. om L. Danskarna sökte då komma i förväg dit; följden blev en parallellrörelse av båda härarna s. ut, intill dess (omkr. kl. 9) de s. flyglarna sammandrabbade på höjden. Efter o. 2 tim. strid lyckades den sv. flygeln under konungen själv slå den danska på flykten, förföljde densamma och stannade icke, förrän den jagat sin motståndare ända bort över Löddeå, mer än 1 mil från slagfältet. Härunder uppmarscherade de båda härarnas huvuddelar, och mellan dem begynte en långvarig, oerhört förlustbringande strid. Fotfolket sammandrabbade ö. om Sliparebacken omedelbart n. om staden, de båda n. kav.-flyglarna i trakten av Vallkärra. De underlägsna sv. stridskrafterna nödgades vika; slagordningen lösgjordes från fienden och fördes närmare L. för erhållande av rygg- och flankstöd. Där anföllo danskarna ånyo omkr. kl. 13. Även denna strid blev ytterst hård, och — 807 — — 808 —