LUND A.-Ø.KARTOQRAFISKA INSTITUTET Slaget vid Lund. Efter T. Holm. svenskarna nödgades än en gång vika. Segern syntes på väg att bli fiendens, då (mot dagens slut) konungen med sin flygel åter inträffade på slagfältet, anfallande danskarna i flank och rygg. Detta blev avgörande; resultatet blev en fullst. seger för svenskarna. — Förlusterna voro å ömse sidor stora: på den danska o. 6,000, på den svenska 3,000 man. — Genom segern vid L. erhöll sv. hären operationsfri-het på den skånska krigsskådeplatsen samt möjlighet att utnyttja landets livs-medelstillgångar; därtill kom återvunnen tillförsikt och ökat förtroende för den kungl. ledningen. — Litt: J. Mankell, ”Berättelser om sv. historiens märkvärdigaste fältslag” (1859); N. P. Jensen, ”Den skaanske Krig 1676—1679” (1900); ”Karl XII på slagfältet” (1918); T. Holm, ”översikt över Sveriges krig under 1600-talets senare hälft” (1927). T.H-m. Freden i L. 27/» 1679 mellan Sverige och Danmark utgjorde i och för sig blott en bekräftelse på freden i Fontainebleau, för Sveriges räkning avslutad av Ludvig XIV 23/s s.å. Genom freden återlämnades alla erövringar, men Sverige skulle erlägga 165,000 rdr. Viktigare var det samtidigt ingångna förbundet, varigenom grunden skulle läggas till ett bättre samförstånd mellan de nordiska rikena. I hemliga artiklar utstakades rentav riktlinjer för en gemensam utrikespolitik, och i en handelstraktat tillförsäkrade man varandra ej obetydliga ekonomiska fördelar. 26/o avslöts därjämte en särsk. fecess om giftermål mellan Karl XI och Ulrika Eleonora. P.S. 2) Landskommun i Torna hd, Malmöhus län, bestående i huvudsak av tre områden, ett mindre n. om staden L. och två större s. och s.v. om staden; 12,90 kvkm., därav 12,84 land; 1,010 inv. (1933); 11,ss kvkm. åker (1927; 92,1 °/o av landarealen), ingen skogsmark. Större delen av S:t Lars sjukhus ligger inom L. — Pastorat: L:s stads- och landsförsamlingar, Torna kontrakt, Lunds stift. M.P. Lund, industrisamhälle i Forsa s:n, Gävleborgs län, 7 km. v. om Hudiksvall; o. 1,000 inv. Holma-Hälsinglands linspinneri- och väveri-a.-b. äger här linberedningsverk, linspinneri och blekeri; o. 350 arbetare. M.P. Lund, hd i Rogaland fylke, s. Norge, v. om Lundevatn (45 m.ö.h., 27,20 kvkm., 310 m. djup, avrinner genom Sireåen); 292,59 kvkm.; 1,811 inv. (1930), därav 242 i fabriksorten Moi vid Egersund—Flekkefjordbanan. Ax.S. Lund, Pehr af, militär, skriftställare (d. 1806), 1761 löjtnant, 1770 kapten vid hertig Fredrik Adolfs livreg. Under förberedelserna till 1772 års revolution spelade L. en ej oviktig roll i Finland som mellanhand åt Sprengt-porten, vilket antagl. var anledningen till att han 1772 adlades och 1774 utnämndes till major. Emellertid invecklades L. i en rättegång, som medförde, att han blev avsatt utan att återfå den ackordsumma, som han utbetalat för sin befattning. Då Gustav III fastställde domen, vändes L:s beundran för konungen i hat, som inspirerade honom som utg. av ”Dagbladet Wälsignade tryck-friheten” (mars 1781 —juli 1783) samt ”Tryck-friheten den wälsignade” (okt. 1783—april 1784). L:s skarpa kritik av konungen, efter tidens sed framförd i lätt genomskinlig förklädnad, väckte Thorilds beundran men berörde höga vederbörande så illa, att man till sist förmådde L. att mot betalning nedlägga sin publicistiska verksamhet. — 809 — — 810 — RÖRELSERNA VID LUND DEN 4 DEC. 1676 Skala 1:200000