LUNDBORG forskningen och för upprättandet av Rasbiologiska inst. i Uppsala. Bland hans skrifter märkas ”Medizinisch-biologische Familien-forschungen innerhalb eines 2232-köpfigen Bauerngeschlechtes in Schweden” (1913), ”Sv. folktyper” (1919), ”The Swedish nation” (1921; jämte J. Runnström), ”Rasbiologi och rashygien” (1914, 2 uppl. 1922), ”The racial charac-ters of the Swedish nation” (1926; jämte F. J. Linders), ”Die Rassenmischung beim Menschen” (1931). J.B. Lundborg, Einar Paul Albert Muni, militär (1896—1931), officer vid Trängen 1916, deltog i finländska och estniska befrielsekrigen 1918— 20, utbildades 1922 till flygare; kapten vid flygvapnet 1928. L. deltog i den av sv. staten utsända hjälpexp. till den förolyckade Nobile-exp. (se N o b i 1 e) 1928 och lyckades 26/e med en Fokkermaskin landa på ett isflak vid Nobilss läger samt hämta denne. Vid nästa undsätt-ningsförsök förolyckades maskinen vid landningen. L. hämtades tillbaka 6/t av löjtnant B. Schyberg. L. störtade och omkom 27/i 1931 under en provflygning. I ”När Nobile räddades” (1928) har L. skildrat sitt äventyr vid Nordpolen. F.Az. Lundby, församling i Göteborg (se d.o., sp. 179). Lundby, församling i Västerås (se d.o.). Lundbye, Johan Thomas, dansk målare (1818—48), återgav enkelt och otvunget med den finaste poetiska inlevelse det danska, särsk. det själländska landskapet med dess mjuka behag. Han målade gärna de lugnt betande kreaturen, vilkas silhuetter verksamt avteckna sig mot den vida horisonten, ”Mjölkningsplatsen vid Vognserup” 1847, ”Dansk kust” 1848 (Kunstmuseet). L. var kanske i högre grad linjens mästare än färgens, och han skapade ett stort antal teckn., utmärkta både för stämningsrikedom och elegant linjeföring (1843/44 ill. till Kaalunds ”Fabler for Börn”, fyllda av naiv humor). M.Bjn. Lundbyvassen, del av Göteborg, på Hisingen, v. om frihamnen. Lunde, samhälle i Gudmundrå s:n, Väster-norrlands län, vid Ängermanälven, 9 km. nedanför Kramfors. Vid L. ägde 14/s 1931 en sammanstötning rum mellan ett arbetardemonstra-tionståg och militär, som ditkommenderats för att skydda i L. förlagda strejkbrytare. Vid sammanstötningen dödades 5 demonstranter och åskådare. Händelsen väckte en oerhörd uppmärksamhet, då den utgjorde det första tillfälle, då sv. medborgares liv offrats i samband med arbetskonflikt. — Litt.: ”Ådalskommissio-nens berättelse” (1931). T.E-r. Lunde, hd i Telemark fylke, ö. Norge, kring det kanaliserade Ulefoss-Strengen-vattendraget och Sörlandsbanan; 259,65 kvkm.; 2,770 inv. (1930). - Ax.S. Lunde, hd på Fyn, Odense Amt, v. om Odense Fjord och kanal och intill Kattegatt; 126,64 kvkm.; 9,373 inv. (1930). W.P-n. Lunde, Carl Herman, norsk präst (1841— 1931), teol. kand. 1866, sjömanspräst i Frankrike och präst för den norsk-danska församlingen i Paris, kapellan i Kristiania 1892, kyrkoherde 1901—18. L:s vidsynt frisinnade teologi och varma humanitet gjorde honom till en anlitad själasörjare och en av Norges inflytelserikaste präster. S.N. Lunde, Johan Peter, norsk präst (f. 1866), biskop i Oslo 1922, ss. teolog och kyrkomän utpräglat konservativ. S.N. Lunde, Johan Backer-, norsk tonsättare och pianist (f. 1874), lärjunge av Agathe Backer Gröndahl och Busoni. L. har skrivit o. 200 sånger och ballader, piano- och orkestermusik m.m. N.B. Lunde, Albert, norsk lekmannapredikant (f. 1877). Utvandrad till Amerika, lät L. döpa om sig, dock utan att ingå i något baptistsamfund. Hemkommen till Norge 1901, uppträdde han som predikant och åstadkom en väckelse, som förberedde den norska pingströrelsen; flera av hans predikosamlingar finnas i sv. övers. S.N. Lundeberg, Christian, bruksidkare, politiker (1842—1911). L. blev underlöjtnant vid Dalreg. 1861, löjtnant 1865 (avsked 1874), genomgick Ultuna lantbruksinst. 1863— 65, var förvaltare vid Oslättsfors bruk 1865 —71, disponent å Forsbacka bruk från 1872, för familjebo-laget Forsbacka järnverks a.-b. från 1885. L. var en synnerligen duglig, driftig och kraftfull man. Inom hemprovinsen tillvann han sig snart en ledande, för att icke säga dominerande ställning. Från 1881 mångårig led. av Gävleborgs läns landsting, var han vid ett flertal sessioner tingets ordf. I F.k., som han tillhörde fr.o.m. 1886 till sin död, spelade han från första stund en synnerligen betydande roll och småningom den förnämsta (led. av Statsutskottet 1888—89, 1892 —1903, ordf. 1896—1900, 1902—03, led. av hem liga utskottet 1895, ordf, i särsk. försvarsutskottet 1901, i särsk. utskottet vid l:a urtima riksdagen 1905, i särsk. rösträttsutskottet —- 823 — — 824 —