Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lundegård, 2. Axel
- Lundegårdh, Henrik
- Lundelius, 1. Anders
- Lundelius, 2. Lorens Wilhelm
- Lundell, Johan
- Lunden
- Lundensare
- Lundequist-Dahlström, Gerda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUNDEGÄRDH
”Om Engelbrekt, Erik Puke och Karl Knutsson
som blev kung” (1913). L:s historiska romaner
utmärkas av kärleksfullt källstudium, pittoresk
fantasi och en stundom något långt driven
stilisering. Sin alstring i bunden form samlade L.
i ”Dikter” (1896) och ”Tillvarataget” (1918),
litterära o.a. minnen i ”Några
Strindbergsmin-nen” (1920) och Sett och känt” (1925). — L:s
”Skrifter” började utges 1932. S.L-r.
Lundegårdh, Henrik Gunnar, botanist (f.
23/i# 1888j, fil. d:r 1913, docent vid Stockholms
högsk. 1912, vid
Lunds univ. 1915,
prof, och
föreståndare för botaniska avd.
vid Centralanstalten
för jordbruksförsök
1926. L. upprättade
1917 ekologiska
stationen på Hallands
Väderö, har företagit
vetenskapliga in- och
utrikesresor och
utvecklat en
omfattande förf.-verksamhet
på skilda områden av botaniken (cytologi,
fysiologi, experimentell morfologi, ekologi och
kemi). Bland hans många avh., av vilka flera
äro av grundläggande betydelse, må nämnas
undersökningarna över protoplasma- och
kärnstrukturer, karyotin, kärndelning å levande
material, rotens permeabilitet, plasmolysen och
dess tillbakagång, betingelserna för
rotbildningen, bladens och birötternas retningsrörelser,
förhållandet mellan retningsintensitet och
reaktion, trädens arkitektonik, kolsyregödningens
betydelse, kvantitativ spAtralanalys m.m.,
vartill ytterligare komma ett antal arbeten över
mera allmänt biologiska problem, ss. ”Klima
und Boden” (1925; 2 Aufl. 1930) och
”Reiz-physiologische Probleme” (1926). O.Gz.
Lunde'lius. 1) Anders L., möbelsnickare,
verksam i sht under 1780—90-talen, tillhörde
Ebenistsocieteten men upptogs 1791 som
mästare i Stockholms snickarämbete. L. har
utfört byråar och bord i gustaviansk stil med
inläggningar under stark påverkan av Haupt,
senare enkla mahognymöbler med
mässings-lister. Han är representerad med signerade
arbeten i Nordiska museet och Kungl.
Husgeråds-kammaren., E.F.F.
2) LorensWilhelmL., den föregåendes
son, möbelsnickare, verksam i Stockholm
under 1800-talets förra hälft, blev mästare 1818,
ålderman 1831. L. har utfört rika möbler i
empirestil, signerade med en tryckt sedel med
namn och adress. Han är representerad i
Kungl. husgerådskammaren samt på Rosendals
slott. E.F.F.
Lunde'11, Johan August, fonetiker,
språkforskare (f. 2% 1 851), fil. kand. 1871, docent i
fonetik 1882, prof, i
slaviska språk 1891,
fil. hedersd:r 1893,
allt i Uppsala. L. har
i slaviska språk utg.
bl.a. ”Lärobok i ryska
språket” (2 bd, 1911
—14). Om fonetiken
samt dial.- och
folk-livsforskningen har
han inlagt högst
betydande förtjänster.
Han har uppgjort det
s.k. landsmålsalfabe-
tet (se d.o.) och grundlagt samt sedan 1878
varit huvudred, för tidskr. ”Nyare bidrag till
kännedom om de sv. landsmålen ock sv.
folk-lif” (från 1904 ”Sv. landsmål ock sv. folklif”),
där han bl.a. offentliggjort de viktiga avh. ”Det
sv. landsmålsalfabetet” (1879) och ”Om
dialekt-studier” (1881). F.ö. må av hans skrifter
nämnas ”Om sv. folkmålens frändskaper och
etnologiska betydelse” (i ”Antropologiska sektionens
tidskr.”, 1880) och ”Sv. ordlista med reform
stavning” (1893). Hans energiska insatser i
rätt-stavningsfrågan ha varit av grundläggande
betydelse (”Om rättstafningsfrågan”, 1886). L.
var 1892—94 en av utg. av skriftserien ”Sv.
spörsmål” och utgav jämte A. Noreen 1899—
1907 skriftserien ”För skola och hem”. Varmt
intresserad för ungdomens undervisning och
uppfostran samt för pedagogiska spörsmål av
allehanda slag, stiftade han jämte A. Noreen
1892 i reformatoriskt syfte Uppsala enskilda
lärov. och 1894 Fackskolan för huslig ekonomi,
varjämte han jämte H. Hjärne och A. Noreen
1893 anordnade de sedermera fortsatta
sommarkurserna vid Uppsala univ. E.H.
Lunden, stadsdel i Göteborg (se d.o., sp. 174).
Lunde'nsare (liksom upsaliensare m.m.
bildat efter ateniensare, kartaginiensare etc.),
lun-dabo, särsk. lundastudent, -akademiker.
Lundequist-Dahlström, Gerda Carola
Cecilia, f. Lundequist, skådespelerska (f. % 1871).
L. var 1886—89 elev vid Konservatoriets
dramatiska skola, 1889—91 anställd vid
Dramatiska teatern, 1891—95 i Göteborg och
landsorten (Hj. Selander), 1896—98 vid
Vasateatern, 1898—1906 vid Sv. teatern och
1906—09 vid Dramatiska teatern. Hon har
senare ägnat sig åt gästspel och
uppläsningsturnéer, ledde 1924—25 jämte T. Hammarén
Hälsingborgs stadsteater och är sedan 1931
lärarinna vid Operaskolan (Kungl. teatern). L. är ge-
— 827 —
— 828 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0500.html