LUNDGREN nom imposanta, ädelt skolade yttre medel i förening med temperamentets styrka, känslans värme och uttryckets naturliga höghet sin generations främsta tragiska skådespelerska på sv. scen. Bland hennes roller märkas Anti-gone, Lady Macbeth i ”Macbeth”, Paulina i ”En vintersaga”, Maria Stuart, Regina v. Emmeritz, Hjördis i ”Kämparna på Helge-land”, Anna Kare- nina, Katarina Maslova i ”Uppståndelse”, Tora Parsberg i ”Paul Lange och Tora Parsberg”, Ragna i ”Daglannet”, Kristina i ”Mäster Olof”, Magda i ”Hemmet”, Monna Vanna, Katarina I i ”Kejsarinnan”, Gertrud och Thora van Dee-ken. * G.K-g. Lunderskov, stationssamhälle på Jylland, v. om Kolding; 904 inv. (1930). Knutpunkt för östjylländska stambanan och linjen Fredericia —L.—Esbjerg. Handel med forell och mejeriprodukter. W.P-n. Lundevatn, se Lund (Norge). Lundgren. 1) Ludvig Persson L., medalj-gravör (1789—1853), ägnade sig först åt medicinska studier och var någon tid Lings medarbetare som fäktmästare. Sedan han tidigare sysslat med målning i olja och miniatyr, blev han elev av hovgravören S. Salmson och inträdde 1830 som gravör i myntverket. L:s medaljer, bland vilka märkas sådana över J. G. Oxenstierna, amiralerna O. G. Nordensköld och G. af Klint samt J. V. Sprengtporten, äro vanl. L. Lundgren: Medalj över Karl XIV Johan och Desideria. 1841. rätt överarbetade och slappa i karakteristiken. Den stora klassicerande medaljen över Karl XIV Johans 25-årsjubileum 1843 utmärkes av livlig komposition. G.V. 2) P e h r H e n r i k L., den föregåendes son. medaljgravör (1824—55), fick sin utbildning hos fadern och hos Byström. Hans stil skiljer sig fördelaktigt från faderns genom frisk, ehuru något kantig formgivning och levande karakteristik. Efter Qvarnströms modeller utförde L., P. II. Lundgren: Medalj över Magnus Brahe. E. Lundgren: Självporträtt. Konstakademien. vanl. i rätt hög relief, medaljer över bl.a. Oskar I:s och Josefinas kröning samt över Magnus Brahe, Geijer, Berzelius och Jenny Lind. L:s bana bröts tidigt av sinnessjukdom. G.V. 3) L e a L., den föregåendes syster, medaljgravör, gift Ahlborn (se d.o.). Lundgren, Egron Sellif, målare (1815—75), fick sin första ulbildnirig vid Konstakad. 1835— 39, varefter han lämnade Sverige, som han först efter 21 års bortovaro skulle återse. Under dessa vandringsår besökte han först Paris, där han någon tid var elev av Cogniet och även med uppmärksamhet studerade den samtida franska teckningskonsten. Framförallt kom han dock att känna sig hemma i Italien (1841—49) och Spanien (1849— 53). I England, London, hade han sitt huvudkvarter 1853— 67. I Italien sökte han först utbilda sig till historiemålare, samtidigt som han flitigt sysslade med — 829 — — 830 —