LUNDHOLM d.o.) direkt linjetrafik mellan Sverige och Sydafrika, sedermera utsträckt till Australien. Under L:s ledning utvecklades Transatlantic till ett av Sveriges största rederier, och genom hans medverkan bildades 1915 Rederi a.-b. Sverige-Nordamerika (se Svenska Amerikalin-j e n). L. var från 1909 led. av Göteborgs stadsfullmäktige och tillhörde 1910—11 A.k. T.Hrn. Lundgren, Johan Petter (John), veterinär (f. 7/io 1857), veterinärexamen 1879, prof, i anatomi och fysiologi vid Veterinärinst. 1889— 1922 och dess föreståndare 1896—1901. Under sistn. period var L. adjungerad led. för föredragning och handläggning av veterinärärenden i Medicinalstyrelsen. V.M-r. Lundgren, Johan Conrad, stenograf (1866 —1918), fil. kand, i Uppsala 1889, 1892 e.o. tjänsteman i Telegrafstyrelsen, 1897 amanuens, 1910 e.o. och 1917 ord. revisor där. Redan tidigt hade L. intresserat sig för Gabelsbergers steno-grafisystem, vilket han dock snart övergav, och ägnade sig efter 1882 helt åt undervisning i och propaganda för Arends system, blev notarie (stenograf) i A.k. 1888, l:e notarie (kontrollnotarie) 1901. 1885 bildade L. Sv. stenograf-förbundet och redigerade 1885—92 ”Hermes. Organ för den arendska stenografien”. Bland L:s skrifter märkes särsk. en ”Lärobok i L. A. F. Arends stenograf i” (17 uppl. 1928). L. var sedan 1892 g.m. Andrietta (J e 11 a) Katarina Westerlind (f. 20/5 1867), Sveriges första kvinnliga riksdagsstenograf (A.k. 1909—19), verksam såväl inom Sv. stenografförbundet som inom Stockholms Arendsförening; hon har förf, flera mycket använda läro- och läseböcker i steno-grafi. W.N. Lundgren, Karl Hjalmar, journalist och skriftställare (f. 28/io 1867). Efter studentexamen 1885 verkade L. många år som journalist (pseud. Abbé Coignard), bl.a. som red. för ”Lunds dagblad” 1902—06. Som flitig förf, i den satirisk-humoristiska genren har L. främst gjort sig känd som skapare av typen ”Johannes Bengtzén” (se Bengtzén). Bland hans skrifter märkas: ”Från den politiska rännarbanan” (1914), ”1 de frisinnade idéernas tjänst” (1916), ”Ur Johannes Bengt-zéns själaskatt” (1918), ”Under den röda fanans veck (1920), ”Gamla kavaljerer” (1923), ”Framåt och uppåt marsch” (1928). H.E. Lundgren, Anders Hugo Hjalmar, biblio-teksman och förf. (f. 18/2 1880), fil. d:r i Uppsala 1913 (”Studier öfver Theophiluslegendens romanska varianter”), amanuens vid Uppsala univ.-bibl. 1909—13, stadsbibliotekarie i Norrköping 1913, intendent för Norrköpings museum. L. har bl.a. utg. ”Norrköpings stads-bibl:s handlingar”, 1—2 (1920—24), ”Anecdota Uppslagsbok. XVII. __ 833 ___ 27 Benzeliana” (1914) och ”Två gamla beskrif-ningar öfver Norrköping” (1916), förf. ”Pingstpromenaden” (1923), ”1 vilken bok står det?” (1924) samt skönlitterära arbeten. W.N. Lundgren, Thorsten, ämbetsman, industrimän (f. 25/n 1886), jur. kand, i Lund 1909. attaché i Utrikesdep. 1910, konsul och byråchef å politiska och handelspolitiska avd. 1919—20. Sedan 1920 är L. direktör i Sv. cellulosaföreningen och Sv. trämasseföreningen. G.m. (1928) skådespelerskan Ester Sahlin (se denna). T.E-r. Lundgrens läderfabrik, A.-b. Dan, driver rörelse vid garveri i Falkenberg. Tillverkningen omfattar bottenläder, plattläder, toffelläder, sandal- och reseffektläder. Firman etablerad 1835, bolag sedan 1900. Arbetarantal o. 80. Tillverkningsvärde pr år 3 mill. kr. Aktiekapital 1,4 mill. kr. J.L-n. Lundh, N i 1 s W i I h e 1 m, förf. (f. 14/2 1879), framträdde med en rad skildringar med Skånemiljö, ”Hvita kyrkans by” (1903), ”Stjärnorna” (1904), ”Tall och björk” (s.å.), ”Ljunghuset” (1905, dramatiserad), präglade av en ljus lyrisk stämning och naturkänsla. Efter flera novell-saml. av besläktad karaktär, ss. ”Martini” (1907), ”Enslingen” (1908), ”Livets sagor” (1909), kom romanen ”Bleik” (1911) med motiv från Nordsjödynerna, vilken röjer friskt verklighetssinne och rikare människokännedom. Om exotiska miljöer berättar L. i novellsaml. ”På vulkanisk mark” (1914), med motiv bl.a. från Kanarieöarna, romanen ”Eusebia” (1916) samt den skickligt gjorda reseskildringen ”En författares resa” (2 bd, 1924). Bland hans skådespel märkes ”Drottningens pärla” (1918). B.Lz. Lund—Harlösa järnväg, se B j ä r r e d— L u n d—H arlösa järnväg. Lundh-Eriksson, Jeanna Amanda (Nanna), författarinna (f. 30/u 1878), folkskollärarinne-examen 1915, lärarinna i Stockholm sedan s.å., verksam inom ett flertal föreningar med kommunala och sociala syften, led. av Stockholms stadsfullmäktige sedan 1930, medarbetare i ”Nya dagligt allehanda”. L. har bl.a. utg. de historiska skiss-samlingarna ”Sveriges drottningar 1531—1860” (1916; 3 uppl. 1926) och ”Sveriges prinsessor 1539—1829” (1927), ”Skåne” (i ser. ”Hembygdsböckerna”, 1920; 2 uppl. 1921) samt läro- och läsebok i historia för folkskolan (1922—23). G.m. lärov.-adjunklcn K. E. Eriksson (d. 1913). E.Ltn. Lundholm. 1) Oscar Eugène L., ingenjör (f. 4/2 1852), utexaminerades 1871 från Teknologiska inst., var 1884—1900 lektor i mekanik, maskinlära och mekanisk teknologi vid Tekn. elementarskolan i Malmö, tog härunder verksam del i stiftandet av S. Sveriges ång- — 834 —