LUNDQVIST stor skicklighet en mängd lavelrestaureringar såväl för Nationalmuseum som för enskilda samlingar. G.V. Lundmark, Johan E f r a i m, konsthistoriker (f. 18/4 1885), har studerat vid Uppsala univ. och Stockholms högsk. (fil. lic. 1915) och ägnat sig dels åt museiverksamhet (i Stockholm samt Linköping) dels åt det konstindustriella facket; är sedan 1927 red. för den konsthistoriska avd. i ”Nordisk familjebok”, 3 uppl. Under två årtionden har L. utfört arbeten för ”Sveriges kyrkor” samt utg. monografier över Hedvig Eleonoras och Jakobs kyrkor i Stockholm och Tingstäde på Gotland jämte flera tingslags kyrkor där. L. har dessutom förf. ”Sergel och den sv. medaljkonsten” (1921) samt ”Kyrklig konst efter reformationen i Gotlands fornsal” (1925). E.W. Lundmark, Knut Emil, astronom (f. u/& 1889), fil. d:r och docent i astronomi i Uppsala 1920 (”The relations of the globular dusters and spiral nebu-læ to the stellar system”), assistent vid Mount Wilson-obser-vatoriet 1922—23, f or skar stipendiat 1927, prof, i astronomi vid Lunds univ. 1929. L. är en mycket produktiv forskare, som lämnat värdefulla bidrag till lösnin gen av flera problem inom stellarastronomien. Hans huvuduppgift har varit att utforska de av ett kontinuerligt spektrum karakteriserade nebulosorna, och hans insats i denna fråga har synnerligen verksamt bidragit till klarläggandet av dessa nebulosors natur och avstånd. Genom upprepade resor till de större amerikanska och europeiska observatorierna har han hopbragt ett stort observationsmaterial rörande dessa objekt, avsett att sammanföras i en stor generalkatalog. L. har dessutom bl.a. behandlat de nya stjärnornas problem, sambandet mellan stjärnornas spektrum, egenrörelse, absoluta ljusstyrka och massa, samt förf, kapitlet ”Luminosi-ties, colours, diameters, densities, masses of the stars” i ”Handbuch der Astrophysik”, 5:1—2 (1932—33). L. är även en flitig populärvetenskaplig förf. (”Världsrymdens liv”, 1926, m.m.). M-t. Lundo'nia, se London, sp. 583. Lundquist, Anders, målare och grafiker (1803—53), framträdde tidigt som målare men fick sin största betydelse som grafiker och blev en av landets mest anlitade porträttlitografer, bl.a. för ”Sv. Pantheon” (1832—36). L. förestod en livligt besökt ritskola och tjänstgjorde 1836—48 som teckningslärare för de kungl. barnen. G.V. Lundquist, Abraham, musikförläggare (1817—92), grundade 1849 musikhandel jämte förlagsrörelse i Stockholm; den förstn. överläts 1913 på firman Svala och Söderlund, medan förlaget sedan 1894 innehas av Georg A b r a h a m s s o n L. (f. 16/i 1869). Abraham L:s musikförlag intar sedan länge den främsta platsen på området i Sverige och har utg. verk av de flesta mera betydande sv. tonsättare. G.M. Lundquist, Ernst Gustaf, förf. (f. 3/2 1851), efter studier i Uppsala litterär rådgivare vid Kungl. dramatiska teatern 1881—98 och 1904—07. L. har utg. över 50-talet litterära arbeten; bland hans noveller kunna nämnas ”Profiler” (3 bd, 1884—88), ”Askurnan” (1915), ”Farmors pengar” (1919), ”Succés” (1926), bland romanerna ”Agnes” (1881), ”April” (1885), ”Talmi”(1889), ”Tan- talus” (1912), ”Brända skepp” (s.å.), ”Vårens oro” (1923), ”Den förklädde Eros” (1931), ”På-fågelsfjädern” (1933). Flitigt spelade ha hans små lustspel blivit, ss. ”Cornelius Nepos”(1876), ”Småflickor” (1891), ”Kardborrar” (1893). Fa-buleringsgåva och gott lynne ha ej ens på sistone svikit honom. L. har verkställt ett betydande antal översättningar (av Daudet, Zola, Kielland m.fl.). B.Lz. Lundquist, Oscar Rudolf, industriman (f. 23/i2 1875), genomgick Filipstads bergsskola 1897—98, vistades i U.S.A. 1901—03, var anställd vid Munkfors 1904—05, vid Ströms bruks a.-b. 1906—22, blev disponent där 1922, sedan 1926 direktör för Ljusne-Voxna a. b. T.E-r. Lundquist & co., A.-b. F e r d., äger stort varuhus i Göteborg och driver handel med möbler, mattor, armatur, köksartiklar, linnevaror, sportartiklar, galanterivaror m.m. Bolaget grundat 1918. Omslutning 31/i2 1931 6,825,000 kr., varav aktiekapital 2,750,000 kr. J.L-n. Lundqvist, Carl Fredrik (”L u n k a n”), operasångare, baryton (1841—1920). Efter en kortare tids anställning i verken övergick L., livligt uppmuntrad av sin lärare, Fr. Arlberg, till sångarbanan och debuterade 1869 som tenor vid Kungl. teatern, vilken han sedan tillhörde i 35 år. Han övergick emellertid snart till barytonfacket, inom vilket han blev en av — 837 — — 838 —