LUNDS STUDENTKÄRS KREDITKASSA prydande, under tidernas lopp uppsatta murstöden och strävpelarna. Från 1860 inträdde H. Zettervall som domkyrkoarkitekt; hela v. partiet blev nu ombyggt, tornen, som redan urspr. varit något spensliga, fingo en elegant men schablonmässig prägel, huvudportalen ett föga originellt bågfält men vackra bronsdörrar (av Dyfverman, se denne); högaltaret framflyttades och fick en ny (likaledes schablonmässig) skulpturprydnad. Valven fingo (på 1870-talet) målningar, utförda av Svante Thulin. Den förnämsta utsmyckningen under de sista åren är, jämte konsturets återuppsättan-de, den stora mosaikmålningen i absiden av Joakim Skovgaard (1927). Några vackra målade glasfönster i ö. partiet äro (1930) utförda av E. Vigeland. Orgelverket är nu (1933) föremål för en genomgripande ombyggnad. — Åtskilliga arkitekturrester samt äldre inventarier äro uppställda i Domkyrkomuseet (se Lunds universitets historiska museum). — Närmaste vården om domkyrkobyggnaden och domkyrkans hemman utövas av ett domkyrkoråd bestående av dom-prcsten (ordf.) och 4 led.: stadens borgmästare, en led. utsedd av biskopen och länsstyrelsen, en av univ. och en av domkyrkoförsamlingarna. Domkyrkan är Sveriges rikaste kyrka. Den äger, förutom åtskilliga fastigheter (domkapitelhuset m.fl.) i Lund, 122 särsk. för sig utarrenderade hemman och lägenheter; de sistn:s sammanlagda taxeringsvärde uppgick 1928 till närmare 6,8 mill. kr. Domkyrkorådets förvaltning regleras i en kungl. stadga 17/n 185^ — Litt.: C. G. Brunius, ”Nordens äldsta metropolitankyrka” (1854); O. Rydbeck, ”Lunds domkyrka” (1911, senaste uppl. 1929), ”Lunds domkyrkas byggnadshistoria” (1923); E. Wrangel, ”Lunds domkyrkas konsthistoria” (1923), ”Konstverk i Lunds domkyrka” (1923), ”Lunds domkyrkas korstolar” (1930); Th. Wahlin, ”Lunds domkyrkas medeltida ur” (1926). E.W.;Gdt. Lunds lasarett, se Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Lunds privata elementarskola grundades 1848, urspr. med uppgift att främja realbild-ningen (därav det i Lund ännu gängse, missvisande namnet ”Realskolan”). Från en anspråkslös början har skolan, som 1868 erhöll dimissionsrätt och sedan 1903 åtnjuter statsunderstöd, särsk. tack vare rektor J. Strömbergs kraftfulla ledning (1898—1916) utvecklats till en av våra största enskilda läroanstalter, varifrån initiativet till åtskilliga pedagogiska reformer (koncentrationsläsning, fasta skrivdagar med alla skrivningar förlagda till skolan, 40- min.-lektioner) utgått. Vid lärov., som sedan gammalt har folkskolan till bottenskola, avlägges realexamen (efter 3 år) och studentexamen (efter 4 å 5 år; av folkskollärare efter 2 sommarkurser och 1 läsår). Undervisning meddelas även i hebreiska och ryska. Elevhem för mindre bemedlade upprättades 1911. Sedan h.t. 1931 mottagas även kvinnliga elever. Skolan äges av Föreningen L.p.e.; nuv. rektor är fil. lic. H. Körner. — Litt.: J. Strömberg, ”Bidrag till L.p.e:s historia” (1903); ”Minnesskrift vid L.p.e :s 75-årsfest” (1923). H.Sj. Lunds stads järnvägar, se B j ä r r e d—L u n d —H arlösa järnväg. Lunds stift omfattar Skåne och Blekinge (utom Hishults s:ns del av Kristianstads län) med 25 kontrakt: Oxie, Skytts, Torna, Bara, Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads, Frosta, Färs, Onsjö, Harjagers, Rönnebergs, Luggude n., Luggude s., Albo och Järrestads, Ingelstads, S. Åsbo, N. Åsbo, Bjäre, V. Göinge, ö. Göinge, Villands, Gärds, östra, Medelstads samt Listers och Bräkne kontrakt; 226 pastorat, bestående av 440 församlingar; 14,325,74 kvkm.; 906,818 inv. (1933). M.P. L.s., bildat 1060 och inom kort sammanslaget med Dalby stift, omfattade därefter Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm. O. 1100 blev det ärkestift; under Lunds ärkebiskop lydde utom Danmark även Sverige, Norge, Island, Grönland, Färöarna och Rügen. Genom upprättandet av Trondheims ärkestift 1152 och Uppsala ärkestift 1164 gick det mesta härav förlorat; dock var Lunds ärkebiskop — visserligen ej obestritt — hela medeltiden igenom primas över den sv. kyrkan. Efter reformationen kallades stiftschefen superintendent men återfick 1611 biskopstiteln. 1645 avskildes Halland (se Göteborgs stift) och 1660 Bornholm. — Litt.-: L. Weibull, ”Den skånska kyrkans älsta historia” (i ”Hist-tidskr. för Skåneland”, 5, 1914—23); ”Lunds ärkestifts urkundsbok”, utg. av L. Weibull (1900 ff.); ”Acta pontificum danica” (6 bd, 1904—15). A.M-n. Lunds studentkårs kreditkassa, ekonomisk förening u.p.a., konstituerad ®/n 1922. Föreningen har till ändamål att främja medl:s ekonomiska intressen genom anskaffande av studielån för att underlätta fortsättandet av på ett löftesrikt sätt bedrivna studier vid Lunds univ. Medl.-av föreningen äro Lunds studentkår, samtliga nationsföreningar samt varje låntagare. Låneberättigad är varje vid Lunds univ. inskriven student, som idkar och sedan 4 terminer bedriver löftesrika studier vid univ., upp till en årlig lånesumma av 2,000 kr. och sammanlagt högst 12,000 kr. Utlåningen pr år är — 845 — — 846 —