LUNDS STUDENTSÄNGFÖRENING c:a 500,000 kr. De utestående lånen 3% 1933 1,6 mill. kr. och kreditkassans fonder c:a 220,000 kr. Efter L.s.k:s mönster bildades 1930 i Uppsala och 1933 i Stockholm liknande lånekas-sor. L.s.k. har även haft betydelse för tillkoms ten av flera utländska studentlånekassor. Th.W. Lunds studentsångförening räknar sina anor från o. 1830. 1831 har kommit att gälla som utgångspunkt för dess tideräkning. Ett knappast mindre viktigt år i sångföreningens historia är 1838, då O. Lindblad (se denne) blev anförare. Den tid, då Lindblad var anförare (1838—47), blev en blomstringsperiod; den första studentsångarfärd, som någonsin ägt rum i Sverige, företogs 1846. Under perioden 1847— 56 fungerade flera olika anförare. 1856 utsågs G. G. v. Sydow till ledare; han tjänstgjorde som sådan till 1875. Hösten 1856 hölls i Köpenhamn den första ”Fælleskonserten”, given gemensamt av Köpenhamns och Lunds studentsångföreningar. Sydows efterträdare blev sedermera adjunkten och musikläraren vid Lunds katedralskola Henrik Möller (1875—85). På hans tid fick L.s. egen lokal, invigd 1881, då 50-årsjubileet firades. Efter några år med växlande ledare utsågs Alfred Berg (se denne) till anförare 1891; han verkade som sådan med ett par års avbrott till 1925. Under Bergs ledning steg körens anseende och flera sångarfärder företogos, bl.a. till Nordamerika 1904. 1926 —32 var E. Gagner anförare; han avlöstes av domkyrkokapellmästare J. Hedar 1933. — Litt.: B. Möller, ”Lundensisk studentsång under ett seke?” (1931). N.B. Lundstedt, Bernhard Vilhelm, biblioteks-man (1846—1914), fil. d:r i Uppsala 1875, e.o. amanuens i Kungl. bibi. 1873, ord. 1884, bibliotekarie 1900, l:e bibliotekarie 1909—13. L. utgav bl.a. en synnerligen värdefuli bibliografi över ”Sveriges periodiska litteratur” (3 bd, 1895 —1902) samt vid de internationella bibl.-kon-gresserna 1897, 1900 och 1910 framlagda översikter över sv. bibi.-väsen. C. Lundstedt, Anders Vilhelm, jurist (f. u/9 1882), jur. utriusque d:r 1909 (”Avtal ang. prestation till 3:e man”), docent i Lund s.å., prof, i civilrätt och romersk rätt 1914 vid Uppsala univ.; led. av Riksdagens A.k. sedan 1929 (socialdemokrat) . På grundval av A. Hägerströms (se denne) forskningar på det rättsfilosofiska området har L. i ett stort antal arbeten kritiserat gällande rättsteorier, särsk. med avseende å rättighetsbegreppet, ss. vilande å naturrättslig el. i övrigt irrationell grund. L. hävdar, att samhällsnyttan, uppfattad ss. det som på varje tid anses gagneligt för människorna i samhället med den livsföring och med de strävanden, som de faktiskt ha, är och bör vara princip för lagstiftning och rättstolkning. Sv.L. Lundström. 1) Johan Peter L., boktryckare (1783—1868), övertog 1803 J. P. Lindhs boktryckeri i Örebro, bosatte sig därefter i Jönköping, där han inköpte det Marquardtska boktryckeriet och utgav sedan 1807 ”Jönköpings tidn.” L. tryckte särsk. kistbrev och skil-lingtryck (se d.o.). W.N. 2) Johan Edvard L., den föregåendes son, industriidkare (1815—88). Efter studier i Uppsala 1835—40 an-lade L. 1843 ett boktryckeri i Jönköping. 1845 grundade han Jönköpings tändsticksfabrik, som senare utvecklades till ett världsföretag, vilken utveckling kraftigt främjades av L:s uppfinning av säker-hetständstickan utan fosfor. Patent å denna uppfinning erhöll L. 1855. L. kvarstod i företagets ledning till 1863. 1862 hade han jämte L. Hierta grundat ett annat företag, som snabbt skulle erhålla internationella mått, näml. Munksjö pappersbruk nära Jönköping. Även detta företag lämnade L., sedan företaget börjat bli inarbetat. 1870 anlade han Katrinefors maskinpappersbruk nära Mariefred, vars ledning han lämnade för att bli Statens inspektör för tändsticksfabrikerna. — För den sv. industrien, framförallt för tändsticksindustrien, har L:s insats varit epokgörande. Själv gav han sig sällan tid att njuta frukterna av sina initiativ, då han ständigt var på jakt efter nya arbetsuppgifter. T.E-r. 3) C a r 1 F r a n s L., den föregåendes bror, industriidkare och politiker (1823—1917), inledde 1844 i Jönköping en snart omfattande industriell verksamhet, oftast i samarbete med L.2), fr.o.m. 1863 i Stockholm och Uppland, där han jämväl inköpte och brukade flera stora gods. L. var mera kommersiellt intresserad än brodern och inlade särsk. förtjänst om tänd-sticksexportens ekonomiska organisation. 1873 —75 var han liberal led. av A.k. I L:s testamente funnos allmännyttiga donationer på c:a 400,000 kr., varav 300,000 kr. till ”C. F. Lund — 847 — — 848 —