LUNDSTRÖM ströms stiftelse”, från vilken lägst V4 och högst Vs av avkastningen utgår till vissa närmare angivna vetenskapliga och praktiska ändamål m.m.; resten går till kapitalet, tills detta sistn. vuxit till 1 mill. kr., varefter hela avkastningen skall utgå. Th. Lundström. 1) Carl H e r m a n L., bergstekniker (1828—1902), fil. d:r 1851, avgångsexamen från bergsskolan i Falun 1853, lärare vid bergsskolan i Filipstad 1856, föreståndare där 1863 —80; gruvingenjör i v. distriktet 1875, bergmästare där 1890—93; ordf, i Filipstads stadsfullmäktige 1871—1902, led. av A.k. 1883—87, av F. k. 1889—1902. /.S. 2) Anders Herman L., den föregåendes son, kyrkohistoriker (1858—1917), docent i sv. kyrkohistoria 1893, prof, i kyrkohistoria 1898, teol. d:r 1907 samt förste teol. prof, och domprost 1909, allt i Uppsala. Genom kritisk källforskning samt aktgivande på det historiska utveck-lingssammanhanget blev L. en banbrytare för modern kyrkohi-storisk forskning i Sverige. På hans ini tiativ bildades i Uppsala Kyrkohisloriska föreningen (1899), vars publikation ”Kyrkohist. årsskrift” han utgav från dess början 1900. Bland L:s skrifter märkas: ”Laurentius Paulinus Golhus” (3 bd, 1893—98), flera samlings-arbeten med uppsatser och aktstycken samt ”Historisk-kritisk utredning ang. Luthers lilla katekes” (i ”Meddelanden från Kungl. katekesnämnden”, 1917). L. påbörjade även utgivandet av ”Sv. synodalakter” (2 ser., 1908—11). — Litt.: Minnesteckning jämte bibliografi i ”Kyrkohist. årsskrift”, 1916. A.M-n. Lundström, Anders, trädgårdsman (1781— 1865). Uppvuxen under torftiga förhållanden, måste L. först söka sitt uppehälle som lantbruks- och trädgårdsarbetare men visade snart prov på stor duglighet. Efter hand förvärvade han anseende som en både kunskapsrik och driftig trädgårdsman och arrenderade under lång tid Bergianska trädgården i Stockholm, där han bl.a. bedrev en betydande odling av trädgårdsfrön. L. utgav det förtjänstfulla arbetet ”Handbok i trädgårdsskötseln” (1831), vari ingick en för sin tid mycket värdefull och täml. utförlig behandling av de i Sverige odlade fruktsorterna. Han har även utg. ”Handbok i landthushållningen” (1842). C.G.D Lundström, Georg Filip, publicist (1838— 1910), känd under sign. Jörgen. L. var tull-överuppsyningsman i Haparanda 1866—72 samt i Furusund till 1884, då han efter långvarig tvist med Generaltullstyrelsen avskedades. Han hade redan 1863 börjat medarbeta i skilda tidn., men först genom ”Figaro” (se d.o.) skapade han sig en beaktad ställning i sv. press som en i uppfattning och stil synnerligen originell kåsör, hänsynslöst personlig i sitt skrivsätt, ständigt på vakt mot pryderi, hyckleri och falsk religiositet. Betecknande för hans inställning är ”Det passar sig inte, handledning i god ton för att undvika misstag i dräkt, uttryckssätt och uppfostran” (1886). — Litt.: ”Jörgenbo-ken”, utg. av A. Möller (1910). H.E. Lundström, Axel Nicolaus, botanist (1847 —1905), fil. d:r och docent i botanik i Uppsala 1875, konservator vid botaniska museet 1887— 92, t.f. lektor vid Ultuna lantbruksinst. 1892— 97; då genom donation av konsul F. Kempe 1897 en professur i växtbiologi inrättades vid Uppsala univ., blev han på donators önskan dess förste innehavare. L. företog 1875 en botanisk resa till Novaja Zemlja och n.v. Sibirien, undersökte de kritiska arterna av släktet Salix, av vilka han var en utmärkt kännare, samt ägnade sig åt morfologi och biologi, åt skogsekologi, växtanatomi och historisk botanik. Han har även gjort sig känd som läro-boksförf. L:s efterlämnade herbarium skänktes till Uppsala botaniska museum. O.Gz. Lundström, Karl Johan Vilhelm, filolog, publicist och politiker (f. 7/s 1869), fil. d:r och docent i latinska språket och litteraturen i Uppsala 1893, prof, i klassiska språk vid Göteborgs högsk. 1907. Förutom gra-dualavh. ”Quæsliones Papinianæ” märkes bland L:s filologiska arbeten främst den textkritiska editionen av Columella (1897 —1917) samt ”Undersökningar i Roms to pografi” (”Sv. arkiv för humanistiska avhandlingar”, 2, 1929). L:s stora uppslagsrikedom och mångsidighet ha dessutom tagit sig uttryck i en mängd bidrag av filologiskt och arkeologiskt innehåll i den av honom 1896 grundade filologiska tidskr. ”Eranos” (se d.o.). Av övers, har L. utg. Plautus’ ”Mostellaria” (”Spöket”, 1896) och Tacitus’ ”Agriola” (s.å.). — L. har dessutom ägnat mycken tid och arbete åt publicistisk och politisk verksamhet och var 1893 •—97 red. för tidn. ”Fyris”, 1901—06 för ”Göte — 849 — — 850 —