LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK de brand. Även univ:s ekonomiska bestånd var hotat, då Karl XI genom reduktionen hårdhänt farit fram över dess gods. Genom biskop Canutus Hahns och generalguvernören över Skåne F. v. Aschebergs kraftiga bistånd tryggades dock akad:s fortbestånd. Konungen förklarade 1682, att han icke ville ”låta något på medel fattas uti det som nödigt och tjenligt vara må till dess understöd och beständiga flor”, kungsord, som han på ett lysande sätt infriade. Biskopen erhöll disposition över vissa Kronans inkomster, lärarnas underhåll ökades, och univ., som förut icke haft egen byggnad utan inrymts i domkyrkan och dess kapell, fick ett eget hus. Univ. blev nu enhetligt svenskt med sv. lärare. Betydelsefull blev också Erik Lindschölds korta verksamhet som kansler (1687—90). De förhoppningar om ”flor och välstånd”, som sålunda knötos till den unga akad., grusades dock genom ”stora ofredens” härjningar. Lund hemsöktes svårt av både krig och pest under åren 1709—48, och univ:s verksamhet var tidvis alldeles nedlagd. Blott långsamt hämtade det sig efter dessa svåra prövningar, och eg. först o. 1728, då Carl Gyllenborg tillträdde kanslersäm-betet, kan man skönja tecken på ett begynnande uppsving. Nya lärostolar inrättades, bl.a. blev naturvetenskapen för första gången representerad, studentantalet växte raskt; bland lärarna finna vi namn som Andreas Rydelius, D. Nehrman-Ehrenstråhle och Kilian Stobæus, bland lärjungarna Olof v. Dalin, Sven Lager-bring och Carl v. Linné. — Frihetstidens politiska oro förmärktes också vid det sydsv. univ.; därtill kom, att univ:s ekonomiska förhållanden, bl.a. under Nils Palmstiernas ämbetstid ss. kansler (1752—61), råkat i oreda; även lä-rarbesättningen från denna tid var till större delen svag. Med Gustav III inträdde bättre tider, ehuru de förväntningar, univ. i början synes ha ställt till konungen ss. beskyddare av vetenskapen och dess idkare, knappast kunna sägas ha gått i uppfyllelse. Slutet av 1700-talet och början av följ, sekel betecknar dock åtm. inåt på det hela taget en blomstringsperiod för univ., en fortskridande utveckling av akad:s vetenskapliga och litterära liv, en tid med män som orientalisten M. Nordberg, latinaren J. Lundblad, filosoferna M. Fremling och L. P. Munthe, naturforskare som A. J. Retzius, medicinare som A. H. Florman och J. A. Engel-hart. Bland univ:s alumner märkas Bengt Lidner och Thomas Thorild, senare den alla överglänsande Esaias Tegnér, C. A. Agardh, Sven Nilsson, Elias Fries m.fl. Den rika inre utvecklingen ägde dock icke någon motsvarighet i det yttre; univ:s inkomster voro ringa, prof:s arvoden små. vetenskapliga inst. saknades, 1666 års konstitutioner gällde ännu. Genomgripande förändringar i förvaltnings- o.a. hänseenden känneteckna först mitten av 1800-talet; univ. erhöll nya statuter 1852, Staten övertog det ekonomiska ansvaret (början härtill gjordes redan vid riksdagen 1828/30), den akad. jurisdiktionen upphävdes o.s.v. Även det vetenskapliga livet, fördjupat genom forskningens allt snabbare framsteg, har i högre grad än någonsin förut utvecklats, därvid medförande ett nyrödjande på delvis förut obrukade fält. Ny univ.-bygg-nad uppfördes 1878—82 (arkitekt: H. Zetter-vall), inst. och samlingar ha ökats snabbt, forskarnas verksamhet och rön publiceras i en särsk. skriftserie, ”L.u:s årsskrift” (sedan 1864). Ett livligt utbyte försiggår ock med andra lär-domsinrättningar, både sv. och utländska. — L.u. äger f.n. (höstterminen 1933) 168 aktiva lärare, därav 60 prof. (teol. fakulteten 6, jur. fakulteten 6, med. fakulteten 14, fil. fakultetens humanistiska sektion 21, naturvetenskapliga 13), studentantalet är 2,871. Bland saml. och vetenskapliga inst. må nämnas univ.-bibl. (se Lunds universitetsbibliotek), de medicinska inst., Geografiska inst., Historiska museet samt Mynt- och medaljkabinettet, Konstmuseet, Psykologiska och Statistiska inst., Astronomiska observatoriet, Botaniska, Fysiska, Geologisk-mineralogiska inst., Kemiska laboratoriet, Limnologiska och Zoologiska inst., Inst. för ärftlighetsforskning (i Svalöv), Landsmåls-arkivet samt G. O. Hyltén-Cavallius’ stiftelse för folkminnesforskning. Bland vetenskapliga samfund märkas Fysiografiska sällskapet, Humanistiska vetenskapssamfundet och Vetenskaps-societeten, Lunds läkaresällkap, Filologiska sällskapet, Fahlbeckska stiftelsen, Sydsv. ortnamnssällskapet och Sydsv. geografiska sällskapet. — Univ:s totala inkomster utgjorde 1932/33 o. 2,900,000 kr., varav statsanslag 2,230,000. Dess utgifter uppgingo till 2,600,000. Kapitaltillgångarna (banktillgångar, obligationer och lån) belöpte sig till 8,900,000 kr. — Litt.: M. Weibull & Elof Tegnér, ”L.u:s historia 1668—1868” (2 bd, 1868); Elof Tegnér, ”L.u. 1872—1897” (1897); ”Under Lundagårds kronor” (2 bd, 1918—21). — Univ:s lärare och tjänstemän äro förtecknade i ”L.u:s matrikel” (senaste uppl. 1925, omfattande läsåret 1924/25), dess stipendieförfattningar äro utg. 1810—1912. W.N. Lunds universitetsbibliotek kan räkna sin tillblivelse från 1671, då det gamla domkapitlets bibi, övergick i univ:s ägo. Detta bibi, innehöll 371 tryckta böcker (nu en sluten saml.) och 15 handskrifter, bland dem de oskattbara ”Liber daticus lundensis vetustior” och ”Ne-crologium lundense” (se d.o.). Ehuruväl redan — 853 — — 854 —