LUNDS UNIVERSITETS HISTORISKA MUSEUM i univ:s konstitutioner 1666 ett litet bibl.-regl. förekommer och 1668 prof, i praktisk medicin Chr. Rostius förordnades till bibliotekarie, ägde univ. med undantag av ovannämnda saml. icke något eg. bibi. Ett betydande tillskott erhölls emellertid genom Karl XI :s donation 1683 av E. Figrelius Gripenhielms bibi, på nära 6,000 bd, innehållande bl.a. krigsbyten, som till Sverige hemförts från Mähren, Böhmen, Polen och Danmark. Egen lokal av mycket enkla mått erhöll bibi. 1690 i nuv. Gamla biblioteks-huset, där saml. inrymdes ända till 1907 (se nedan). 1698 tillerkändes bibi, rätt till arkivexemplar (se d.o.). Under hela 1700-talet var bibl:s utveckling mycket ringa. Bland mera anmärkningsvärda förvärv från denna tid äro att nämna bibliotekarie G. J. Sommelius’ bok-saml., som genom köp införlivades med bibi., och en donation av kanslern friherre M. Falkenberg 1777 (1,108 bd). Vid 1800-talets början uppgick bibl:s bokbestånd till o. 20,000 bd, och inst. började nu gå en raskare utveckling till mötes, icke minst genom förbättrade ekonomiska förhållanden; bl.a. ökades inkomsterna genom arrendespannmålen, och fr. o.m. 1834 beviljades fast statsanslag till materiel. Bland bibi.-cheferna från denna tid äro att nämna Anders Lidbeck (1799—1829), som med stor energi arbetade på saml:s ökande och ordnande. Som det första i Sverige trädde bibi. (1818) i regelbundna bytesförbindelser med utländska bibi., varigenom stora möjligheter öppnades såväl för dess egen tillväxt som också för spridande i utlandet av kännedomen om sv. forskningsinsatser. Under H. Reuterdahls chefstid (1838—44) gjordes betydande bokinköp av litteratur i Tyskland och bildades en särsk. sv. avd. inom saml. Bibi, utvecklades nu raskare, icke minst tack vare flera stora donationer, bland vilka märkas det Delagar-dieska arkivet (se d.o.) å Löberöd, fältmarskalken J. C. Tolls papper, C. A. Agardhs botaniska brevväxling (1881), Esaias Tegnérs och biskop P. Genbergs handskriftliga kvarlåten-skap (1882). — Ett nytt, för bibi, viktigt skede inträdde i och med Elof Tegnérs tillträdande av posten ss. bibl.-chef (1883—1900). En fullst. nykatalogisering med lösa katalogblad i en nominal- och en realkatalog igångsattes, bytesförbindelserna vidgades, saml. ökades genom bokinköp och gåvor (bl.a. H. Reuterdahls efterlämnade papper 1888 och H. Hamiltons brevsaml. 1891), sist men icke minst förvärvades till bibl:s behov hela nu s.k. Gamla bib-liotekshuset, en lokal som dock snabbt blev för liten. En ny bibl.-byggnad, uppförd 1902—07 på Helgonabacken, tillkom under C. af Peter- sens chefstid (1901—18), och denne nedlade såväl vid förberedelserna till byggnaden som under arbetets gång synnerlig omsorg och möda på detaljernas utarbetande. Under hans efterträdare E. Ljunggren (1918—32) och P. Wil-ner (från 1932) ha genom ökade statsanslag och bytesförbindelsernas utvidgande saml. ökats så, att de f.n. beräknas omfatta c:a 400,000 bd, o. 3,000 hyllmeter smärre skrifter, över 15,000 tidningsband, c:a 8,000 handskrifter samt specialsaml. av kartor, planscher och porträtt. Bland gåvor, resp, inköp under detta årh. märkas prof. S. ödmans psykiatriska boksaml. (1901; 2,992 bd), Sven Nilssons efterlämnade papper (1901, 1916, 1921), greve Arvid Posses papper (1918), prof. A. Quennerstedts saml. av bildmaterial till Karl XII:s tid och historia (1922), böcker ur hans boksaml. samt hans efterlämnade papper, C. M. Collins praktfulla bibi. (1926; 4,161 bd, däribland en dyrbar Goethe- och Dantesaml.), A. Norlinds betydande Dantesaml. (1930; 302 bd). — Anslag för tillbyggnad har beviljats av 1933 års riksdag, varigenom utrymmesfrågan, som ånyo blivit aktuell, åtm. t.v. fått sin lösning. Bibl:s ordinarie statsanslag utgjorde 1932/33 51,625 kr.; härtill kommer dock bl.a. anslag å extra stat (85,000 kr.). Antal framtagna bd utgjorde vid samma tid 285,435 (mot 248,841 1931/32), antal besökare 57,387 (mot 55,817 1931/32). — Nuv. personal utgöres av 1 överbibliotekarie, 3 l:e bibliotekarier, 5 2:e bibliotekarier samt amanuenser och biträden. — Litt.: E. Ljunggren i ”Sv. bibliotek” (1924); O. Walde i Sv. Dahls ”Bibl.-handbok”, 2 (1931). W.N. Lunds universitets historiska museum, om vars byggnad se Lund, sp. 802, omfattar en förhistorisk avd. med huvudsaki. skånskt material, en avd. för medeltida och nyare tids kyrklig konst, ett myntkabinett samt ett dom-kyrkomuseum, inrymmande äldre inventarier (särsk. textilier) och arkitekturdelar från Lunds domkyrka. — Museet har vuxit fram ur den saml. ”curiosa och skånska antiqviteter”, som Kilian Stobæus 1735 donerade till univ. På förslag av A. J. Retzius upprättades 1805 på grundval av denna ett självständigt museum, det äldsta i sitt slag i Sverige. Till dess föreståndare utsågs N. H. Sjöborg. Inst. gick under 1800-talet snabbt framåt genom förvärv av en rad betydande privatsamlingar, bland vilka främst märkes den till över 4,000 n:r uppgående saml. skånska fornsaker, som Sven Nilsson hopbragt. I sin nuv. uppställning med under 1900-talet mångdubblade samlingar kan museet emellertid sägas vara en nyskapelse av sin nuv. föreståndare, prof. O. Rydbeck (se — 855 — — 856 —