LUNGEMBOL1 denne), som givit det en strängt vetenskaplig inriktning. Det i det närbelägna domkapitelhuset inredda och med univ.-museet förenade domkyrkomuseet är helt Rydbecks verk. — Sedan 1930 utges årl. publikationen ”Meddelanden från L. u. h. m.” J.E.F. Lunds weckoblad, se Lunds dagblad. Lundtoft, hd i Aabenraa Amt, Sönderjylland, intill Aabenraa Fjord; 413,37 kvkm.; 18,570 inv. (1930). W.P-n. Lund—Trätleborgs järnväg, se L a n d s k r o-n a—L u n d—T rälleborgs järnväg. Lundvik, Vilhelm Göran, industriman och politiker (f. 28/8 1883), fil. kand, i Uppsala 1906, jur. kand. 1912, attaché i Utrikesdep. s.å., sekreterare i [-Konstitutionsutskottet-] {+Konstitutionsutskot- tet+} 1913—14, i Lagutskottet 1915, i Kom-munalskattekommit-tén 1915—16, ombudsman hos Järn-bruksförbundet 1916 —19, handelsattaché och handelsråd vid beskickningen i Paris 1919—25, jämväl i Bryssel 1921—25, t.f. statssekreterare i Handels-dep. 1925—26, verkställande direktör i Sveriges industriförbund sedan 1926, handelsminister under A. Lindman 1928—30, led. av Sv. nationalkommissionen för internationella näringsfrågor sedan 1930, led. av Nat.förb:s ekonomiska kommitté 1930—33, led. av Järnvägs-rådet sedan 1932, led. av 1932 års traktatberedning, av sv. handelsdelegationen till England nov. 1932 m.m. Th. Lundåkrabukten, bukt av Öresund mellan Landskrona och Barsebäck. Lundörren, se Lunndörren. Lunette [lynä't] (fra.), se Lynett. Lunéville [lynevi'1], stad i dep. Meurthe-et-Moselle, Frankrike, vid Meurthe, 25 km. s.ö. om Nancy; 24,668 inv. (1931). L. har bl.a. fajansindustri, spinnerier samt tillverkning av auto-mobiler och flygmaskinsmotorer. Militär flygstation. Det forna hertigliga slottet, som praktfullt inreddes av Stanislaw Leszczynski, är nu museum, uppkallat efter Ph. Delorme, med historiska och etnologiska saml. M.P.;E.W. Genom freden i L. % 1801 återställdes för en tid freden på Europas kontinent och ordnades dess förhållanden. Frankrike erhöll Belgien av Österrike, som i gengäld fick områden i Italien, samt de v. om Rhen belägna delarna av Tyska riket. Italiens förhållanden reglerades i enl. med de franska önskemålen. B. Lunga, se Lungor. Lungabsce'ss, med., även 1 u n g b ö 1 d, i lungan belägen inflammatorisk process med varig nedsmältning av lungvävnaden. L. kan uppträda som en relativt ovanlig komplikation till en lunginflammation (se d.o.); vidare kan 1. uppstå kring en inandad främmande kropp el. genom att en varig process i lungans omgivning griper över på densamma. Genom varhärdar i andra organ (t.ex. vid barnsängsfe-ber, mellanöreinflammation, benröta etc.) kunna bakterier via blodbanorna föras till lungorna där de ge anledning till multipla 1., s.k. metastatiska 1. Jfr Lunggangrän. N.Lbg. Lungblåsor, a 1 v e o I e r, kallas de blåsfor-miga bildningar, som sitta anhopade på luftvägarnas i lungan sista förgreningar (se Lunga). De blåsbildningar, som man redan med ögat el. med lupp kan urskilja, särsk. på lungans yta, och som också kallas 1., äro ej enstaka alveoler utan gyttringar av sådana. Deras förefintlighet el. frånvaro hos döda nyfödda har stor betydelse för avgörandet om barnet fötts med liv el. ej. T.H-n. Lungblödning, med., se Blodhosta. Lungbrand, med., se Lunggangrän. Lungböld, med., seLungabscess. Lunge, Vincents, dansk storman (1490— —1536), medl. av en inflytelserik brödrakrets, studerade i Frankrike och blev d:r i filosofi och i romersk och kanonisk rätt. 1521—22 var L. rektor vid Köpenhamns univ. 1523 fick han genom gifte med en Gyldenlöve starka förbindelser i Norge, där han snart blev hövitsman på Bergenshus och landets ledande man. L. företrädde Norges självständighet gentemot den danske konungen och blev Gustav Vasas fiende genom att stödja Daljunkern. L. var bunden vid den danska högadelns politiska åskådning och höll fast vid den holsteinska konunga-linjen. Han kämpade för Fredrik I och Kristian III i 1530-talets inbördesstrider. 1536 dödades han vid ett upplopp i Trondheim. E.Lö. Lungemboli', med., populärt även ”blodpropp i lungan”, är den fruktade, plötsliga och ofta direkt livshotande komplikationen till en blodpropp (se d.o.), då denna lossnar från sitt fäste vid venväggen och med blodströmmen föres först till h. hjärthalvan, där den ant. kan bli fastsittande och då genom att hindra blodcirkulationen ge anledning till en så gott som ögonblicklig död el. föras vidare genom lung-artären, vilken, om blodproppen är stor, helt kan tilltäppas, s.k. obture rande 1. och — 857 — — 858 —