- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 17. Lepas - Maisir /
879-880

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lupinos - Lupinsläktet - Lupinus - Łupkówpasset - Lupp (lins) - Lupp (metallurgi) - Lupulin - Lupus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LUPINOS Lupinos [-å's], är en av lupingiftet (se Lupinsläktet) betingad sjukdom hos våra husdjur, i främsta rummet får, vilken yttrar sig genom feber, gulfärgade slemhinnor, medvetslöshet, stundom kramp och tvångsrörelser. I svåra fall dö djuren efter 9—10 dagar; dock kan sjukdomen vid längre tids utfodring med mindre giftiga lupiner även bli kronisk med långsamt inträdande bleksot och svaghet. Farligast är giftet från de gula lupinerna. Behandlingen består i foderombyte och hjärtstimu-lans. V.M-r. Lupi'nsläktet, Lupi'nus, av fam. baljväxter, omfattar o. 100 arter huvudsaki. i v. Nordamerika; några arter tränga ned i n. Sydamerika, andra tillhöra Medelhavsområdet. De äro 1- Lupinus polyphyllos. Efter Silva. el. fleråriga örter med oftast fingrade blad och i klasar samlade, vackert färgade blommor. L. angustifo'lius, k a f f e 1 u p i n, b 1 å 1 u p i n, med blå, L. lu'teus, g u 11 u p i n, med gula och L. albus, v i 11 u p i n, med vita blommor äro 3 från Medelhavsområdet härstammande arter, vilka, särsk. den förstn., odlas på sandjordar i Sverige ss. gröngödslingsväxter (se Gröngödsling). De mycket äggvitehal-tiga fröna innehålla 1 u p i n i n jämte en del andra alkaloider och måste därför genom stöp-ning i vatten befrias från bitterämnena, innan de kunna användas ss. kreatursfoder (se L u-pinos). De nyttjas också till fiskfoder, stundom till kaffesurrogat. I våra trädgårdar odlas ss. prydnadsväxter flera 1-åriga Lupinus-arter samt av fleråriga särsk. L. polyphy'llos med många färgvarianter. A.V-e. Lupi'nus, se Lupinsläktet. Lupköwpasset, i östbeskiderna, Karpaterna, på gränsen mellan Polen och Tjeckoslovakien; genomlöpes av järnvägen Sanok-Humenne. Under världskrigets början var L- häftigt omstritt; utgångspunkt maj 1915 för 2:a österrikisk-ungerska armén vid offensiven mot Przemysl. M.P.;Bj. Lupp (fra. loupe), positiv lins (se d.o.) med täml. liten brännvidd. L. användes som förstoringsglas, varvid det betraktade föremålet bringas intill linsen så, att det befinner sig mellan linsens brännpunkt och linsytan. Det avstånd från ögat, vartill man vanl. förlägger bilden av små föremål, det s.k. ”avståndet för tydliga seendet” (25 cm.), dividerat med linsens brännvidd, utgör ett mått på förstoringen. L. består ofta av ett linssystem av två el. flera linser, varigenom starkare förstoring möj-liggöres och bildfel kunna avhjälpas. De i optiska instrument använda okularen (se d.o.) kunna betraktas ss. sammansatta 1. N.R-e. Lupp, metall., liten metallsmälta särsk. vid de äldre metoderna för järnframställning i härd. Lupuli'n, Gla'ndula lu'puli, små, runda, glänsande körtlar, som finnas på honblomställningarnas skärmblad och frukter hos humlen. L. bildar ett gröngult pulver med aromatisk lukt och angenämt bitter smak. Beståndsdelarna äro flyktig olja 3 °/o, hartsartade ämnen 55 °/o, bitterämnen 5 °/o, garvämnen m.m. L. har medicinsk användning som bittermedel och motverkar retning i könsorganen. J.H. Lupus, med., namn på två skilda hudåkommor. 1) L. vulga'ris, den vanligaste formen av hudtuberkulos (se d.o.), är vanligtvis lokaliserad till ansiktet, oftast kring näsborrarna el. kinderna men kan även uppträda i munslemhinnan, och vidare kan huden på händer och fötter bli säte för 1. Karakteristisk för l. vulgaris är den s.k. lupusknottran, en i huden belägen knappnålshuvudstor el. något större, mjuk bildning, vilken består av en anhopning av små tuberkler. Sjukdomen börjar i de flesta fallen i ungdomsåren. Stora delar av ansiktshuden kunna småningom förstöras, och genom en ärrig skrumpning av de angripna områdena kunna förträngningar och deformeringar uppstå av munöppningen, av näsborrarna och av ögonspringan, förande till en betydande vanställning av ansiktet. Icke ovanligt är, att det angripna partiet senare blir säte för en kräftsvulst. Behandlingen kan i tidiga och begränsade fall vara kirurgisk, avlägsnande av det sjuka området. I längre gångna fall användes behandling med röntgen el. s.k. Finsen-ljus (se Ljusbehandling). Den spec. mot tuberkulösa sjukdomar under senaste åren använda dieten, känd under namnet av — 879 — — 880 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free