LUTHER-AKADEMIER tysknationella representerade. L. blev därefter medl. av riksjärnvägarnas förvaltningsråd samt skrev in sig 1927 som medl. av tyska folkpartiet, blev 1930 efter Schacht (se denne) riksbankspresi-dent och kvarstod som sådan till 1933, då han i samband med Hitlers tillträde till makten avgick; han utnämndes då till tyskt sändebud i Washington. L:s ekonomiska syn är starkt präglad av liberal-kapitalistiska idéer, varför hans förhållande till Hitlerlägrets ekonomiska teoretiker är synnerligen spänt. Arrh. Luther-akademier. En L.-a. stiftades 1931 i Dorpat för att utbilda präster och kristendomslärare i de tyska evang. församlingarna i Estland. — Med utgångspunkt från Luterska världskonventets (se d.o.) plan att grunda ett internationellt Luther-univ. har ss. en början till ett sådant en L.-a. stiftats i Sondershausen (Thüringen) 1932, i syfte att vetenskapligt fördjupa kunskapen om och överhuvud företräda lutersk livs- och världsåskådning. Dess organ ”Studien der L.-A.” (1932 ff.) utges av initiativtagaren prof. C. Stange. S.N. Lutheraner, se Luteraner. Lutherdom, se Luterdom. Luther-Gesellschaft [lo'tør-gezä'lfaft] stiftades 1918 med säte i Wittenberg och med syfte att bidraga till en vidgad kunskap om Luther och hans gärning även utanför fackteologernas krets. L.-G. utger sedan 1919 ”Luther-Jahr-buch” och kvartalsskriften ”Luther”. S.N. Luther-kollekten, se Luterska värld s-konventet. Lutherskase Luterska... Luthers katekes, se Katekes. Lutherske Indremissionsselskab, Lutherstif-telsen, se Norske lutherske indremissionsselskab. Luth & Roséns elektriska aktiebolag äger elektromekaniska verkstäder i Stockholm samt mekanisk verkstad och gjuteri i Eskilstuna. Tillverkar elektriska motorer, kuggväxelmoto-rer, precisionskuggväxlar, kylanläggningar, hissar, telferkranar, radiatorer och kamrör m.m. Tillverkningsvärde pr år 4,6 mill. kr. Arbetarantal o. 1,000. Omslutning 31/i2 1931 9,605,000 kr., varav aktiekapital 2,037,500 kr. — Firman Luth & Rosén etablerades 1885 och övertogs av bolag 1896, vilket 1920 trädde i likvidation. Rörelsen övertogs av nytt bolag, som likvide rade 1926. Nuv. bolag grundat 1926. Bolaget, som sedan 1930 är anslutet till Asea-koncernen. äger Nya Elektriska a.-b. Ghr. Bergh & co., Svalöv. J .L-n. Lutningsmätare, se K I i n o m e t e r. Lutningsvisare, invid järnvägsspår uppställt märke, som angiver banans lutnings- el. stig-ningsförhållande, vanl. uttryckt i m. pr km. E.R.S. Luton [lö'tan], stad i grevskapet Bedford, England, 45 km. n.n.v. om Londons city; 68,526 inv. (1931). L. har Englands främsta tillverkning av stråhattar. I L. ligger S.K.F:s engelska fabrik. M.P. Lutosla'wski, W i n c e n t y, polsk filosof (f. 1863), sedan 1919 prof, i Vilna, har i talrika skrifter utvecklat den polska nationalfilosofien (”messianismen”). Mera känd är L. för sitt energiska försök att med språkstatistikens hjälp fastställa de platonska dialogernas relativa kronologi och att draga konsekvenserna härav för uppfattningen av Platons (se denne) filosofiska utveckling (”The origin and growth of Plato’s logic”, 1897; 2 ed. 1905). L. har skrivit kapitlet om den polska filosofien i bd 5 av Fr. Ueber-wegs ”Grundriss der Geschichte der Philoso-phie” (12 Aufl. 1928). E.Å-n. Lutprovare, areometer (se d.o.) med skala för direkt avläsning av en lösnings koncentration. Lutra, rovdjursläkte, se Utter. Lutteman. 1) Axel Hugo Isidor L., präst (1880—1920), teol. kand, i Uppsala 1903, komminister i Köping (Västerås stift) 1912—17, förste sekreterare i Sv. kyrkans diakonistyrelse 1917—20, teol. lic. 1920, en av förgrundsfigurerna i den sv. ungkyrkorörelsen (se d.o.). — Litt.: Biogr. av E. Lutteman (1933). S.N. 2) E s t e r L., f. Lundstföm, den föregåendes hustru (f. % 1888), fil. kand, i Lund 1921, teol. kand. 1924, sekreterare i Sv. kyrkans diakonistyrelse (för ungdomsarbete och verksamhet i Sveriges kvinnovärld) 1924—29, verksam inom den kristliga student- och gymnasiströrelsen, led. av K.F.U.K:s förbundsstyrelse och av centralstyrelsen för sv. avd. av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Av L:s skrifter märkes en biogr. över L.l). L. medarbetar under sign. E. Ltn i ”Svensk uppslagsbok”. S.N. Lutter am Ba'renberge [lo'tar -bärga], ort i Braunschweig, 34 km. s.s.v. om huvudstaden, där Tilly 17/27 aug. 1626 i grund besegrade Kristian IV av Danmark. Konungen måste efter flera dagars förlustrikt återtåg mot Wolfenbüt-tel vid L. upptaga striden mot den åtm. kvalitativt överlägsna fienden. I början råkade Tilly i svårt trångmål, men en trol. utan konungens order företagen dansk anfallsrörelse misslyckades, inf. blev slaget, nedgjordes el. tillfångatogs, — 903 — — 904 —