LUXDORPH och även det tappert kämpande rytteriet sprängdes. Härarna räknade sannolikt vardera o. 20,000 man. Den danska skingrades helt, motståndarnas förluster voro jämförelsevis obetydliga. — Litt.: Monogr. av H. Voges (1922). P.S. Luttra, s:n i Vartofta hd, Skaraborgs län, närmast s. om Falköping; 15,75 kvkm., därav 15,74 land; 288 inv. (1933; 18 inv. pr kvkm.); 11,95 kvkm. åker (1927; 75,9% av landarealen), 0,i7 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Falköpings stads- och landsförsamlingar, Torbjörntorp, Friggeråker och L., Falköpings kontrakt, Skara stift. M.P. Lutz [lots], Johannvon, friherre, bajersk politiker (1825—90), jurist, blev 1863 konungens privatsekreterare och 1866 chef för kabinettet, var 1867—71 justitie- och kultusminister, senare endast kultusminister, medarbetade vid tillkomsten av fördragen vid upprättandet av det tyska riket (23/n 1870), bekämpade ultramon-tantismen, 1880—90 ministerpresident. [ArrZi.] Luvua, flod, se Kongo 1). Lux (lat.), ljus. Lux, enhet för belysning, se Fotometri. Lux, A.-b., bildat 1901 av fil. d:r Sven Carlsson för att exploatera huvudsaki. av H. Rustige gjorda uppfinningar av en fotogenglödljuslam-pa. I Luxlampan ledes fotogen ant. genom kolsyretryck (äldre konstruktion enl. D. Kem-pe) el. genom självtryck (”Autolux”, enl. H. Rustige) till en brännare, där den förgasas. Genom förbränningen upphettas en auerstrumpa enl. principen för gasglödljus (se d.o.). Tillverkningen av lampor har numera gått tillbaka och ersatts med tillverkning av huvudsaki. elektriska dammsugare och golvbonare. Fabrikerna äro belägna på ön Lilla Essingen, Stockholm. Antalet arbetare c:a 650. Omslutning 31/i2 1931 15,581,000 kr., varav aktiekapital 12 mill. kr. Ärligt tillverkningsvärde c:a 8 mill. kr. Bolaget äges sedan 1928 av A.-b. Elektrolux (jfr d.o.). J.Tbg. Luxation [-fo'n] (lat. lura'tio}, med., urled-vridning. Med 1. menas det tillstånd i en led, då den ena av de leden bildande ledytorna (se Led) förlorat sin kontakt med den andra. Beröra ledytorna ännu delvis varandra, kallas detta subluxation. L. kan vara medfödd el. förvärvad. Ang. medfödd 1., som är vanligast i höftleden, se Ledsjukdomar. Den förvärvade 1. orsakas oftast av ett yttre våld, s.k. traumatisk 1. Härvid uppstår 1. ant. som en direkt följd av våldet el. indirekt genom hävstångsverkan. Ledkapseln sönderrives oftast vid 1., och ibland uppstår även samtidigt benbrott, s.k. luxationsfraktur. I ung. hälften av samtliga 1. är det axelleden, som drabbas. Diagnosen av 1. ställdes på ledpartiets för- Reposition vid luxation av tummen. ändrade utseende, upphävd funktion i leden samt med hjälp av röntgenfotografering. Behandlingen består i en snarast efter skadan företagen ileddragning (reposition), vilken 1 färska fall, vanl. under narkos, är lätt. Har längre tid förflutit efter skadan, måste ibland kirurgiskt ingrepp företagas. Med h a b i t u e 11 1. menas en gång på gång, oftast endast som följd av helt obetydligt trauma, i samma led sig upprepande urledvridning. Utom genom yttre våld kan 1. uppstå genom att ledkapseln under längre tid utspännes genom ledvatten el. dyl., s.k. distension s-1., el. genom att ledytorna förstöras genom sjukliga processer i ledbrosk och ben, s.k. destruktion s-1. — Man talar även om 1. av nervstammar och se-nor, när dessa, oftast på gr. av yttre våld, glidit ur sitt normala anatomiska läge. N.Lbg. Luxburgaffären [lo'ksbork-], utspelades 1917 och har sitt namn efter den dåv. tyske chargé d’affaires i Buenos Aires, greve K. L. v. Lux-burg. I maj och juli s.å. översände denne till Berlin chiffertelegram, vilka enl. överenskommelse från världskrigets första år förmedlades genom sv. utrikesdep., och anmodade tyska regeringen att låta sänka några argentinska fartyg. Telegrammen uppsnappades och publicerades av amerikanska utrikesministeriet. Emot det sv. utrikesdep., som emellertid icke tagit kännedom om telegrammens innehåll, riktades svåra anklagelser. Affären avvecklades genom en ursäkt från den tyska regeringens sida för missbruket av telegramförmedlingen. A.ö-n. Luxdorph, Bolie William, dansk ämbetsman och boksamlare (1716—88), 1749 general-prokurator, 1771 deputerad i kansliet, 1777 ge-hejmeråd, medl. av bl.a. den stora landbokom-missionen samt kommissionen över Struensee. Mycket litterärt intresserad, utgav L. en ”Samling af smukke danske Vers” (1742), skrev själv talrika poetiska arbeten (”Carmina”, 1775), bl.a — 905 — — 906 —