LYCKEBY 2 bd, 1914). L:s ”Lebenserinnerungen” utgåvos 1891. E.W. Lyby, s:n i Frosta hd, Malmöhus län, närmast s.v. om Hörby; 25,87 kvkm., därav 25,73 land; 1,121 inv. (1933; 44 inv. pr kvkm.); 21,so kvkm. åker (1927; 84,8% av landarealen), O,7o kvkm. skogsmark. Egendom: Sextorp. — Pastorat: Hörby och L., Frosta kontrakt, Lunds stift. ' M.P. Lycæ'na, fjärilsläkte, se B 1 å v i n g a r. Lycæ'nidæ, en fam. dagfjärilar (se d.o.). Lyca'on, rovdjursläkte, se Hyenhund. Lycée [lise'] (fra.), se F r a n k r i k e, sp. 110. Lyce'um (efter Lykeion, se d.o.), ett slag av allmänt lärov., har till ändamål såväl att meddela den medborgerliga bildning, som realskolan (se d.o.) avser att bibringa, som att grundlägga de vetenskapliga insikter, vilka utbildas vid univ. och högre fackutbildningsanstalt. L. består av 6 l-åriga kretsar, grundar sig på det kunskapsmått, som inhämtats i 6-klassig folkskola, och är delat på 3 bildningslinjer: latin-1., real-1. och nyspråkligt 1. L:s lärokurs avslutas med studentexamen. W.N. Lyce'um, litterär och vetenskaplig tidskr., som utgavs i Stockholm 1810—11 av L. Hammarsköld med bidrag av C.A. Agardh, Ber-zelius, B. Höijer och Ling (”Gylfe”). Avsedd att bli den nya romantiska riktningens organ, spelade den en roll vid dess genombrott men måste nedläggas, sedan 2 h. utkommit. A.W-n. Lychnis, växtsläkte av fam. Caryophylla'ceæ med ett 10-tal arter, de flesta från Sibirien och Japan och utgörande filthåriga till nästan glatta örter med röda el. vita blommor, 2-flikad ligula och 1-rummig kapsel. Inhemsk i Sverige är L. flos cucu'li, gökblomster, gökblomma, som har smala, spetsiga blad och ljusröda, djupt fyrflikiga kronblad och förekommer på fuktiga ängar. Som prydnadsväxter odlas L. chalcedo'nica, studentnejlika (från Sibirien och Ryssland), L. grandiflo'ra (Japan), båda med scharlakansröda blommor, och den vitludna L. Corona'ria (s. och s.ö. Europa) med violett- el. purpurröda blommor. På gr. av sin saponinhalt användes den förstn. i Sibirien till tvättning (tartarsåpa). — Till L. hänföras ofta även släktena Mela'ndrium (se B lära), med ett 60-tal arter, och släktet Visca'ria (se d.o.). O.Gz. Ly'cien, se L y k i e n. Ly'cium, växtsläkte av fam. Solana'ceæ med o. 70 arter, huvudsaki. i tempererade områdena. De äro oftast tornbeväpnade buskar, sällan små träd med ensamma el. i flocklika knippen ordnade, vita, violetta, röda el. gula blommor. I s. och mellersta Sverige förekommer här och där förvildad vid byar och gårdar, icke sällan Uppslagsbok. XVII. __ 929 ___ 30 odlad ss. häckväxt, L. ba'rbarum (L. hamili-fo'lium), bocktörn e, en 1—2 m. hög, något tornig buske med violetta blommor och orange-rött bär. A.V-e. Lyck, L y k, stad i Masuren, östpreussen, 15 km. från polska gränsen; 15,159 inv. (1925). Järnvägsknut; maskin- och träindustri. L. har ett slott från Tyska ordens tid. M.P. Lycka (jfr fsv. lykkia, stänga), (inhägnat) åker- el. ängsstycke. — Ofta i sv. ortsnamn, ss. Lycka, Lycke, Lyckorna. Lycka, jaktterm. En hare säges göra 1., då den, innan den sätter sig till vila, går ett stycke tillbaka i sina egna spår och därefter gör avhopp (se A v s p r å n g). F.A.Bn. Lyckaa [-å], se L y c k e b y. Lyckans hjul (F o r t u n a s hjul), en sinnebild av lyckans hastiga och beständiga växling, förekommer både hos senantika och kristna förf. Den romerska ödesgudinnan Fortuna framställes vridande ett hjul med konungar, som stiga upp el. falla ned, så i den franska konsten ända från 1100-talet. I kyrkornas stora s.k. hjulfönster anbragtes stundom figurer i denna symbolik, så t.ex. å västfasaden på domkyrkan i Basel (med 10 figurer). Se f.ö. Fortuna. I Skandinaviens senmedeltida monumentalmåleri är 1. h. ofta framställt, stundom med den vidstående Fortuna; figurernas antal är vanl. blott tre. Någon gång ser man Kristus i hjulets mitt (deus in rota), omgiven av evangelister och apostlar. Ett 1. h. i vridbai ställning, med vinster och nitar, förekommer också sedan gammalt vid marknader och folk-förlustelser. Under renässansen, t.ex. hos Dü-rer och Cranach, blev i Fortunaframslällningen lyckohjulet ofta ersatt av ett rullande klot, på vilket gudinnan svävar. E.W. Lycke, s:n i Inlands Södre hd, Bohuslän, närmast ö. om Marstrand; 36,is kvkm., allt land; 592 inv. (1933; 16 inv. pr kvkm.); 4,74 kvkm. åker (1927; 13,i % av arealen), 3,is kvkm. skogsmark. Av de talrika öar, som tillhöra L., äro Klöverön och Instön störst. Egendom: Tofta. — Pastorat: Torsby, Harestad och L., Älvsyssels s. kontrakt, Göteborgs stift. M.P. Lyckeby (L. fläck), stations- och industrisamhälle i Lösens och Augerums socknar i Blekinge, vid L.-ån och järnvägen Kalmar— Torsås—Karlskrona, 6 km. n.ö. om Karlskrona; 1,729 inv. (1931), därav 584 i Augerums s:n. Tingsställe i östra hds domsaga. I L. finnas galvaniseringsfabrik och pressverk, tillhörande A.-b. Gerh. Andersson (grundat 1918, aktiekapital 225,000 kr., årligt tillverkningsvärde 400,000 kr., 35 arbetare), vattenledningsverk, tillhörande Karlskrona stad, kvarn, gjuteri och mekanisk verkstad. Kraftverk med — 930 —