LÜDEKE småskoleseminarium, högre folkskola och sjuk stugor. Tingsställe i L. tingslag. Holmsunds a.-b. äger kraftverk vid Hällforsen (se d.o.); snickerifabrik. På Finnbacken vid stationen ligger en rad stora kyrkstugor. Kyrkan är från 1799. Vid en eldsvåda 1911 förstördes ett 20-tal gårdar mitt i samhället. L. blev köping 1929. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet 16,700 kr., å annan fastighet 3,046,500 kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl. 40,760 kr., andra skattskyldiga 1,771,500 kr. (1932). Enl. traditionen skall Runebergs Sven Duva (Zakarias Bång) efter finska krigets slut ha bosatt sig i L.; en minnessten över honom är rest på det s.k. Bångberget. — I början av Karl IX :s regering byggdes ett lappkapell i L., men till 1673 lydde hela L. lappmark under Umeå pastorat. L. utgör en församling tillsammans med L. landskommun. — III. vid Lappland. M.P. Lycksele lappmark omfattar Lycksele tingslag jämte Malå s:n. Lycksele revir, adress Lycksele, tillhör Umeå distrikt och omfattar större delen av Lycksele s:n av Västerbottens läns lappmark. Areal (1931): statsskogar 69,706 har, varav 50,411 har produktiv mark; övriga allmänna skogar 209, resp. 109 har; enskilda skogar under inskränkt disposition 38,972, resp. 27,103 har. 1931 års avverkning å statsskogar 98,594 kbm. L.r. är delat i 6 bevakningstrakter. E.S.-P. Lycksele tingslag, i Västerbottens län, omfattar ett n.v.—s.ö. bälte tvärs över s. Lappland, kring Umeälv och Vindelälven, samt består av kommunerna Lycksele, Lycksele köping, örträsk, Stensele, Sorsele och Tärna; 22,032,ia kvkm., därav 20,506,38 land; 25,717 inv. (1933; 1 inv. pr kvkm.); 67,35 kvkm. åker (1927; 0,3% av landarealen), 9,354,17 kvkm. skogsmark. 1920 levde 80,9 % av befolkningen av jordbruk med binäringar (11,i % av skogsbruk), 6,5% av industri och hantverk. S.å. funnos i L. 921 lappar (4,4% av befolkningen). L. genomdrages av Inlandsbanan och järnvägen Hällhäs—Storuman. L. tillhör Lappmarks fögderi, Västerbottens v. domsaga (tingsställe: Lycksele) samt Lappmarkens första och andra kontrakt, Luleå stift. Se vidare Lappland (med karta och ill.) och de olika kommunerna. M.P. Lyckås, gods i Skärstads s:n, Jönköpings län, areal 950 har; taxeringsvärde c:a % mill. kr. Mejeri, kvarn, såg och tegelbruk höra till gården. Huvudbyggnaden är från 1863. L. tillhörde på 1600-talet ätten Brahe, på 1800-talet ätterna Adelswärd och Hamillon. Ägare sedan 1917 är L. a.-b. Th.P Lycope'1'don, växtsläkte, se Röksvamp. Lycope'rsicum, bot., se Tomat. Lyckås. Lycopodia'ceæ, växtfamilj, se L u m m er-väx t e r. Lycopodia'les, växtordn., se Lummerväx ter. Lycopo'dium, växtsläkte, se L u m m ersläktet. Lyco'psis, växtsläkte, se A n c h u s a. Ly'copus, bot., se Strand k loslä k tel. Lyco'ria, se Sorg myggsläkte t. Lyco'sidæ, jaktspindlar, fam. av ordn. egentliga spindlar, utmärkt genom en kraftig kroppsbyggnad, mörk färg, huvudbröstet framåt avsmalnande, ögonen ordnade i tre rader; bakersta benparet längst. L. spinna ej fångstnät utan jaga och gripa sitt rov genom att hastigt kasta sig över detsamma. En av de vanligaste arterna i Sverige är Lyco'sa sacca'ta, jaktspindeln. Vidare höra till fam. L. den bekanta taranteln (se d.o.). H.W. Lyda, insektsläkte, se Spinnarsteklar. Lydda, stad i Palestina, se L u d d. Lyddi't [li-], engelskt brisant projektilsprängämne, huvudsaki. bestående av pikrinsyra. Lü'deke. 1) C h r i s t o p h Wilhelm L., tysk prästman och lärd (1737—1805), präst i luterska församlingen i Smyrna 1758—68, kyrkoherde i Magdeburg 1768, 2:e pastor 1773 och 1 :e 1774 i tyska församlingen i Stockholm. Bland L:s skrifter märkas det litterärhistoriskt och bibliografiskt viktiga ”Allgemeines schwedisches Gelehrsamkeits Archiv”, 1—7 (1781—96) samt ”Beschreibung des türkischen Reiches” (3 bd, 1771—89). W.N. 2 Johan Anton August L., den föregåendes son, präst (1772—1838), pastor vid tyska församl. i Stockholm från 1807, teol. d:r 1818, har utg. bl.a. ”Denkmal der Wieder-Eröff nung der deulschen Kirche in Stockholm” (1823) med värdefulla utredningar om till Sverige inflyttade tyska släkter. L. samlade ett betydande bibi. (bl.a. 600 handskrifter), skingrat genom auktion 1840. C. — 933 — — 934 —