LYDEKINI ANTECKNINGAR Lydeki'ni anteckningar, se Västgötal a-gen. Lydekker [lidä'ka], Richard, engelsk pa-leontolog (1849—1915), 1874—82 anställd vid Indiens geologiska undersökning, sedan vid British museum, var sin tids bäste kännare av fossila och levande däggdjur. Utom talrika arbeten över Indiens tertiära och posttertiära högre vertebrater har L. bl.a. utg. kataloger över fossila däggdjur, fåglar och reptilier i British museum (10 bd, 1885—91), ”A handbook of the Marsupialia and Monotremata” (1894), ”The deer of all lands” (1898), ”Mammais li-ving and exstinct” (1891; jämte W. H. Flower) samt ”The Royal natural history” (8 bd, 1894 •—97; jämte P. L. Sclater). O.C-n. Ly'dcnburg, stad i Transvaal, Sydafrikanska unionen, v. om Mauchbergen; 2,507 inv. (1926). 1924 upptäcktes här rika platinaförekomster i en 12 m. bred noritgång, som man följt 80 km.; i de övre delarna innehåller den 60—120 gr. platina pr ton. M.P. Lüdenscheid [ly'danJalt], stad i Westfalen, 50 km n.ö. om Köln; 32,758 inv. (1925). Betydande aluminium-, järn-, tenn- och elektro-teknisk industri. M.P. Lü'deritz, L u d e r i t z, förr A n g r a P e-q u e n a, hamnstad vid Lüderitzbukten Lüderitzbukten. i kolonien Sydvästafrika; 2,025 inv. (1921), därav hälften vita. L. är, jämte Walfish bay, koloniens enda naturliga hamn och utgångspunkt för järnvägen till Seeheim. L:s omgivningar äro ökenartade och tillhöra jordens neder-bördsfattigaste trakter; färskvatten måste forslas dit o. 90 km. pr järnväg. L. är dock av betydelse som medelpunkt för de 1908 upptäckta diamantfälten s. om staden. — 1883 erhöll den tyske köpmannen F. A. E. L ü d e-r i t z (1834—86) en koncession i Stora Nama-land, omfattande Angra Pequena jämte ett vidsträckt uppland, som efter honom kallades Lüderitzland och 1884 ställdes under tyskt skydd. M P. Lü'deritzland, se Lüderitz och Sydvästafrika. Lüders, Alexander Nikolajevitj, greve, rysk militär (1790—1874), inträdde i armén 1807, deltog i fälttågen 1808 i Finland, 1812— 14 mot Napoleon och 1831 i Polen. Ss. kårchef nedslog L. 1848 upproret i Donaufurstendömena och bidrog 1849 i hög grad vid bekämpandet av upproret i Ungern. I mars 1855 blev han chef för sydarmén på Krim och 1856 högste befälhavare över de ryska stridskrafterna. Efter krigets slut var han 1861—62 ståthållare i Polen. E.Bz. Lüders, Heinrich, tysk indolog (f. 1869), 1895—99 bibliotekarie vid Indian inslitute i Oxford, 1905 prof, i Rostock, 1908 i Kiel, 1909 i Berlin; sedan 1920 sekreterare vid preussiska vetenskapsakad. L:s’ kvalitativt betydande indo-logiska förf.-skap har framförallt berört de genom fynden i Centralasien nyupptäckta sanskrittexterna (”Bruchstücke buddhistischer Dramen”, 1911, ”Bruchstücke der Kalpanaman-ditika des Kumaralata”, 1926), Mahabharata (”Über die Grantha-recension des Mahabharata”, 1901) samt den indiska epigrafiken. C.F. Lydgate [IFdgelt], John, engelsk skald (o. 1370—o. 1451), den förnämste av Chaucers efterföljare. L. var munk i Bury Saint Ed-munds och undervisade i ”retorik”, grundlärd i sin tids bildning; om hans levnad är eljest föga bekant. L. författade ett stort antal diktverk, ofta av skrämmande längd: ”The Troy book”, ”The temple of glass”, ”The siege of Thebes”, ”The assembly of gods” och många andra. Skäligen livlösa och otympliga, trohjärtat moraliserande och allegoriserande, nå de på intet sätt upp till förebilden, och formellt beteckna de ett stort steg åt förvildning efter den chau-cerska verstekniken. Av sin samtid och 1500-talet skattades L. högt men hemföll därefter åt glömska. De flesta av hans verk ha utg. av Early English text society. F.G.B. Ly'dien, forntida landskap i Mindre Asien mellan Mysien i n., Frygien i ö., Karien i s. och Medelhavet i v. L. utgjorde väsentligen ett bergland kring Herrnos’ och Kaystros’ floddalar. Större städer voro Sardes, Magnesia och Thyateira. Kustlandet koloniserades tidigt av grekerna och går vanl. under namnet J o n i e n. L:s inv. voro lyder na, av ännu ej säkert känd rassamhörighet. Om deras språk se L y-diska språket. — De äldsta minnesmärkena tyda på hettitiskt och frygiskt inflytande. L:s nationella historia börjar med grundläggandet av ett lydiskt rike genom G y g e s av mermnadernas dynasti (c:a 687 f.Kr.); — 935 — — 936 —