LYFTBLOCK orsak till förändringarna i jorden gav också L:s teorier namnet uniformitarianism. Härut-innan stödde han sig på Huttons teorier men gick emot Werners skola, och särsk. vände han sig mot den katastrofteori (Cuvier och A. d’Or-bigny), som förklarade olikheten i den organiska världen under de olika jordperioderna genom nyskapelser, sedan den gamla organismvärlden gått under genom våldsam katastrof. L. omfattade urspr. Lamarcks utvecklingstan-kar men anslöt sig snart till Darwin, när denne 1858 framställde sin teori om arternas ursprung genom naturligt urval, och sedan blev han ett kraftigt stöd för utvecklingsläran. — L. hade naturligt nog ägnat de yngre bildningarna på vår jord, tertiär och kvarlär, sin stora uppmärksamhet, och därav leddes han under samarbete med den franske forskaren P. Deshayes till en indelning av tertiärsystemet (se d.o.) efter den relativa mängden av ännu levande havs-mollusker, vilka ss. fossil finnas i de resp. avd. I fråga om de lösa jordlagrens uppkomst framställde L. en ”driftteori” (se d.o.) och sökte därmed förklara de erratiska blocken och övriga glaciala bildningar i n. Europa ss. uppkomna genom transport medelst drivis i ett stort ishav; denna teori försvarades envist av sina anhängare, och först på 1870-talet blev den definitivt besegrad av glacialteorien. — L. leddes även till studium över frågan om människosläktets geologiska ålder, en fråga, som på mitten av 1800-talet var synnerligen omtvistad, och gav i ”The antiquity of man” (1863) en övertygande framställning av de många nyare fynd, som visade, att människan hade en högre ålder, än man förut antagit, och att hon levat samtidigt med de stora utdöda däggdjuren, mammut, elefanter, noshörningar, flodhästar m.fl. Härigenom bidrog L. kraftigt till att sprida ljus över dessa viktiga frågor. L. företog vidsträckta resor både i Europa och Amerika, och kunde stödja sina uttalanden på egna erfarenheter. Skandinavien besökte han flera gånger; ”svenska vallens höjning” var naturligtvis av stort intresse för honom. — L. rönte stort och allmänt erkännande, och många hedersbevisningar kommo honom till del; han blev 1848 adlad och 1864 utnämnd till baronet samt begrovs i Westminster abbey vid sidan om sin vän astronomen Herschel. K.A.G. Lyftblock, mekanisk anordning för lyftning av en last. För mindre lyft med handkraft användas linor av hampa el.dyl., skurna i en-el. flerskiviga block (se Block 5). För större lyft med handkraft användes ofta 1. med kätting. Dylika 1. äro differentialtal j an (se d.o.) och patentblock el. p a t e n 11 a 1 j a n (se d.o.). — Då en följd av lyft skall göras Elektriskt lyftblock i en järnvägsverkstad. på en plats, använder man gärna elektriska 1., vanl. kallade telferblock. Lastens höjning och sänkning sker medelst elektrisk motor, vars vridmoment överföres genom skruvväxel till en dubbel lintrumma. På denna upp- och avlindas båda parterna av hisslinan. Denna, som utgöres av en mångtrådig, böjlig stållina, går över en brytskiva, i vilken lasten hänger. Skruv-hjulsväxeln är vanl. självhämmande, d.v.s. gängan på skruven har så liten stigning, att lasten icke faller vid strömavbrott el. bromsfel. Skall lasten jämväl förflyttas i horisontell led, hänges 1. upp i en liten vagn, som går på en I-balk. Ofta erhåller då blocket även åkrörelse, d.v.s. en elektrisk motor driver telfer-vagnens hjul på balken. Lyft- och åkrörelsen manövreras genom dragning i manöverlinor. Vid lyftrörelsen lossas därvid bromsbackarna, och samtidigt får motorn ström. Telferblock användas mycket allmänt i verkstäder och för varutransport. v.S. Lyftboj, sjöv., flytkropp infälld i en ubåts däck. Om ubåten förolyckats, frigöras 1., en för ut och en akter ut, inifrån båten och stiga upp till vattenytan, medförande var sin smäcker lina, trädd genom en i däcket befintlig, kraftig järnring. Med tillhjälp av linorna kunna kät-tingar för ubåtens lyftande halas genom ringarna. H.S-k. Lyftbro, se Bro, sp. 1,196. Lyftcylinder, lyftverktyg bestående av en vertikalt hängande, sluten cylinder med en rörlig kolv, vars stång, som går ut genom en packbox i cylinderns botten, är försedd med en lyftkrok. Komprimerad luft insläppes under kolven, varigenom denna rör sig uppåt med lasten. L. användes stundom på skeppsvarv etc. för ofta förekommande korta lyft. Den hänger då i en svängkran el.dyl. vid en arbetsmaskin och lyfter upp arbetsstycket till maskinen. v.S. Lyftkraft, fys., det upptryck, som en vätska — 939 — — 940 —