LYNCHNING sinus el. genom barkens och märgens lymfba-nor, de intermediära sinus, till de genom hilus bortledande lymfbanorna, vasa effere'ntia. Lymfan, som redan i lymfkärlen har en ringa strömhastighet, blir i l:s sinus så gott som stillastående. I sinus finnes ett nät av retikel-celler (se Lymfatisk vävnad) utspänt (se fig.), vilka äga en stark fagocytär förmåga (se F a g o c y t o s). Dessa celler få nu tillfälle Schema över en lymfkörtels byggnad, a artär, b.kn. barkknuta, i.s. intermediärsinus, m.s. marginalsinus, m.str. märgsträngar, s.f. reak-tionscentra, tr. trabekel, v ven, v.a. vas aff erens, v.e. vas efferens. att rensa lymfan; de upptaga ur densamma främmande kroppar, ss. bakterier o.a., och avlämna dem till l.-vävnaden. Bakterierna gå där som regel småningom sin undergång till mötes. L. har häri en mycket viktig funktion att fylla, och det gäller som en lag, att varje vävnad och varje organ fordrar en viss mängd l.-substans för detta ändamål. Lymfan erhåller också från I. de i dem bildade lymfocyterna (se d.o.). — Intränga rikliga och giftförande bakterier, kan en 1. ansvälla betydligt, bli ömmande och nedsmälta varigt (se Lymfadenit). — L. utbildas embryonalt som en anhopning av lymfocyter inuti ett lymfkärlsplexus, vilket snart ombildas till marginalsinus. Intermediärsinus bildas genom lymfkärlsinväxningar från hilus. — L. av beskriven typ finnas endast hos däggdjur. T.H-n. Lymfocy'ter kallas de små vita blodkropparna, vilka utbildas från lymfatisk vävnad och från brässkörteln, thymus. Se vidare Blod, sp. 167. T.H-n. LymfogranuloTna inguinaTe, med., se T ropi k b ö I d. Lymfogranulomatos [-å's] är en egenartad sjukdom, vid vilken grupper av lymfkörtlar ansvälla och bilda stora knöliga paket. Detta förorsakas av mycket karakteristiska, kroniskt inflammatoriska förändringar i lymfkörtelvävnaden. Vanl. är det hals-, axillar- el. mesen-teriallymfkörtlar, som angripas. Även mjälten blir ofta förstorad och på likartat sätt förändrad i sin struktur och får på snitt ett späckigt och fläckigt utseende (porfyrmjälte). Förändringar av samma karaktär kunna också uppträda i andra organ, ss. lever och benmärg. Orsaken till 1. är ej säkert känd, men sjukdomen anses vanl. framkallad av tuberkelbaciller. Kliniskt har 1. ett rätt karakteristiskt förlopp. Behandlingen är vanl. föga framgångsrik. T.H-n. Lymfoi'd vävnad, se Lymfatisk vävnad. Lymfom [-å'm] användes ofta som en allmän benämning på svällda lymfkörtlar. Särsk. betecknas ofta tuberkulösa lymfadeniter (se d.o.) som 1. Eg. avser namnet 1. godartade svulstbildningar, utgående från lymfatisk vävnad och bestående av en svulstartad tillväxt av lymfocytära element. Dessa svulster äro dock oftast ondartade och kallas då lymfosarkom (se Kräftsjukdomar). T.H-m. Lymfosarkom [-kå'm], se Kräftsjukdomar. Lymfsystemet, se Lymfkärl. Lynar, Rochus Friedrich, greve, tysk-dansk diplomat (1708—81), f. i Lausitz, kom 1733 i dansk tjänst och blev 1735 sändebud i Stockholm, där han slöt sig nära till Arvid Horn; efter dennes fall blev han 1740 på fransk begäran återkallad. 1749 sändebud i Petersburg, sökte han förgäves få till stånd en dansk överenskommelse med den holsteinske hertigen. 1751—65 var han ståthållare i Oldenburg. L. intar en framskjuten plats bland 1700-talets diplomater. Hans ”Staatsschriften” utgåvos i 2 bd 1793—97. C. Lynchburg [li'ncbäg], stad i Virginia, U.S.A., vid James river; 40,661 inv. (1930), därav nära hälften negrer. L. har stor tobaksindustri och är en av U.S.A:s främsta tobaksmarknader. Sko- och järnindustri; flyghamn. M.P. Lynchning [sv. uttal lynj-] (amer. lynch law efter en viss Charles Lynch, som skipade rätt på egen hand), ”bestraffning” av en verklig el. förment brottsling utan laga dom el. i övrigt stadgad ordning, genom våldsamt inskridande av en folkhop el. dyl. Beteckningen 1., som gemenligen användes för de fall, då den ”brottslige” dödas, är till sitt ursprung omtvistad. Den brukas i sht i U.S.A.; företeelsen är icke okänd annorstädes. Den framträder särsk. under inflytande av starka rasmotsättningar el. andra sociala slitningar i samhällen, där den statliga — 953 — — 954 —