LYNGDAL Karta över Lyngbykulturen. • utmärker fynd av yxa eller hacka av renhorn, A av bearbetat renhorn, ■ av avskuren hornkrona, A av pilspets av flinta, o obestämd fyndort. 1 V ' ' äc till tidig del av den mesolitiska stenåldern (se d.o.), i klimatologiskt hänseende till det sub-arktiska skedet, som sammanfaller med början av Ancylustiden (se d.o.). — Litt.: G. Schwantes i ”Archiv für Anthropologie”, 49 (1923—25); K. Hohmann i ”Prähistorische Zeitschrift”, 18 (1927); G. Ekholm i ”Ymer”, 1924 och 1925, O. Isberg därst. 1930. G.Em. Lyngdal, hd i Vest-Agder fylke, s. Norge, n.ö. om Farsund; 230,57 kvkm.; 2,289 inv. (1930). L. ligger kring den 16 km. långa Lyngdals-fjorden och nedre delen av Lyngdal s-el v e n s el. Lygnas dalgång. Berömd bo-skapsras, Lyngdalsfeet. Ax.S. Lynge-Frederiksborg, hd i Frederiksborg Amt, Nordsjälland; 211,s kvkm., 24,520 inv. (1930). Inom L. städerna Hilleröd och Frede-rikssund. W.P-n. Lynge-Kronborg, hd i Frederiksborg Amt, Nordsjälland, vid Öresund; 314,75 kvkm.; 45,964 inv. (1930), därav 15,841 i Helsingör. W.P-n. Lyngen, hd i Troms fylke, n. Norge, omkr. Lyngsfjorden (se d.o.); 554,86 kvkm.; 2,225 inv. (1930). Ax.S. Lyngsfjord, en c:a 85 km. lång, från n. till s. gående fjord i Troms fylke, n. Norge, ö. om Tromsö. Innersta delen kallas Storfjord. På Lyngshalvön v. om L., som genom Kjosen, en sidofjord till Ulfsfjord, och det 5 km. breda, låga Lyngseid delas i en s. och en n. del, finnas vilda och starkt sönderskurna fjäll (Jægge-varre, 1,845 m.). Turisttrafik. Ax.S. Lyngsie [10'psi], Michael Christian, dansk fackföreningsmän (1864—1932). L. intog en dominerande plats inom den danska fackföreningsrörelsen. Han var ledare för Arbejds-mændenes Förbund 1891—96 och för Dansk Arbejdsmandsforbund från dess stiftande 1896 till 1927. Trots sin något diktatorsmässiga ledning av förbundet torde L. ha varit Danmarks mest populäre arbetarledare. Politiskt voro hans insatser av mindre betydelse. Han tillhörde Folketinget 1898—1906 och Landstinget från 1925. T.E-r. Lyngsjö, s:n i Gärds hd, Kristianstads län, s.s.v. om Kristianstad; 17,56 kvkm., därav 17,a land; 305 inv. (1933; 17 inv. pr kvkm.); 6,u kvkm. åker (1927; 35,i °/o av landarealen), 2,24 kvkm. skogsmark. I kyrkan, från slutet av 1100-talet, finnes ett intressant, romanskt ante-mensale i driven koppar från 1180-talet (bild se art. Altare), sannolikt av saxiskt ursprung; dopfunten av Hörsandsten med scener ur legenden om Thomas Beckets martyrdöd är antagl. huggen av stenmästaren Tove. — Pastorat: Köpinge och L., Gärds kontrakt, Lunds stift. M.P. Ly'nkeos, grek. myt. 1) Son till Aigyptos, make till Hypermestra (se denna). — 2) Son till Afareus och Arene, bror till Idas. Lynn [lin], stad i Massachusetts, U.S.A., n.ö om Boston (se kartan vid d.o.); 102,320 inv (1930). Stor tillverkning av dam- och barnskor samt elektriska maskiner; garverier. L. grundlädes 1629. Det första järnverket i U.S.A. an-lades vid Saugus river, omedelbart s.v. om L. J.C. Lynne (ty. Laune, enl. Grimm till luna, måne, och anspelande på de växlande månfaserna), psyk., mer el. mindre raskt övergående stegring el. förstämning av känslolivet, yttrande sig i plötsliga utbrott, vilka för iakttagaren ofta framstå ss. oförklarliga och oberättigade och ibland även närma sig sinnesrubbningens gränser. Att vara vid ”gott”, ”strålande” el. ”dåligt” och ”retligt” 1. äro stående uttryck. Begreppet tillhör mera den populära än den vetenskapliga psykologien. — Litt.: E. Jentsch, ”Die Laune” (1902). Jfr Humör, Känsla och Temperament. A.N. Lynnfjorden [lin-], eng. Lynn canal, fjord på Alaskas sydkust, utgörande den innersta, o. 130 km. långa fortsättningen av Chatham strait L. är 10—15 km. bred och o. 500 m. djup. M.P Lynx. 1) Rovdjurssläkte, se Lodjur. 2) Stjärnbild, se Lodjuret. Lyon [liä'], huvudstad i dep. Rhöno ocL Frankrikes 3:e stad; 579,763 inv. (1931) — 959 — — 960 —