LYONETIA L. är en av Europas största handelsstäder, vilket förklaras av att det har ett för handel och samfärdsel synnerligen fördelaktigt läge vid Rhönes och Saönes sammanflöden, där viktiga naturliga trafjjdeder sammanstråla; den stora stråkvägen från Schweiz (Rhönedalen) möter här den viktiga samfärdsleden från Saöne-dalen och mellersta Rhen samt vägen från Loire-bäckenet mot s.v., och härifrån går de 3 vägarnas fortsättning söderut och genom nedre Rhöne-dalen till Medelhavet. Genom Rhöne och Saöne delas staden i 3 huvuddelar. Den äldsta ligger på sluttningarna ned mot Saönes h. strand. Här ligger terrängen högt och är skyddad mot de svåra översvämningar, som ofta hota de yngre ö. stadsdelarna. Gatorna äro smala och krokiga med hus från medeltiden. Bland byggnaderna märkas katedralen Saint Jean, justitiepalatset och ärkebiskopens palats. Den förstn., grundlagd på 1100-talet men senare utbyggd i gotik, har en rikt skulpterad fasad samt vackra glasmålningar, astronomiskt ur m.m. I den likaledes gotiska Saint Nizier är den gammalkristna kryptan bevarad. Saint Martin d’Ainay-kyrkan har mycket av den romanska prägeln i behåll; Saint Bonaventure är i sengotik. Två bergbanor föra upp till Fourvièreplatån, där kyrkan Notre-Dame de Fourvière är uppförd i storslaget läge, byggd 1872—84 i bysantinsk stil. Nedanför den gamla stadsdelen ligger L:s centrala del på den 5% km. långa och 600 m. breda halvön mellan Saöne och Rhöne. Dess sydligaste parti utgöres av stadsdelen Perrache. N. om densamma och om den stora centralstationen (Gare de Perrache) utbreda sig förvaltnings- och affärskvarteren omkr. Place Bellecour (med Ludvig XIV:s ryttarstaty) och Place Terreaux. Här ligga rådhuset (med klockspel i tornet) m.fl. monumentalbyggnader. Palais des arts, i ett f.d. kloster, har Frankrikes största målnings- och skulptursamling utanför Paris. I Börsen är ett berömt textilmuseum inrymt, med 400,000 vävnadsmönster (för siden m.m.) samt den största spetssamlingen i världen. Denna del av staden når i n. till den starkt kuperade terräng, där de sedan gammalt av sidenvävare bebodda kvarteren La Croix Rousse äro belägna. V. om Rhöne ligga de nyaste stadsdelarna, i s. univ., det av fabriksarbetare bebodda La Guillolière och n. därom det förnäma Les Brotteaux med prefekturen och flera museer; bland de senare märkes Mu-sée Guimet med egyptiska och asiatiska samlingar. Ännu längre mot n. utbreder sig den berömda parken Tète d’Or med zoologisk och botanisk trädgård. På dess n.v. sida vid Rhöne ligger Palais de la Foire, där de stora L.-mässorna hållas. L. har c:a 30 broar. Staden har berömt univ., grundat 1808 (4,965 studenter 1931), samt flera offentliga bibi., däribland stadsbibl. med 450,000 bd och 5,000 handskrifter. L. är säte för en appellations-domstol och en ärkebiskop. Det har 9 järnvägsstationer och är en viktig järnvägsknut på linjen Paris—L.—Méditerranée. Flodtrafiken är betydande men besväras av de många rörliga sandbankarna i Rhöne. L. är en av Frankrikes största industristäder och den förnämsta inom sidenindustrien i Europa. I ett område, som når till Roanne, Le Puy, Monté-limar och bortom Grenoble, arbeta överallt vävstolar för L:s sidenfabrikation. I staden finnas 40,000 arbetare, som väva för hand, och lika många, som väva med maskin. Dessutom arbeta 1,800 inom sidenbroderi- och si-denappreturbranscherna. Även konfektions-, läder- och gummiindustrierna äro av betydelse. Vidare finnas metall-, trä-, tobaks-, konserv-och konstgödselindustri. J.F.;E.W. L. var urspr. en gallisk stad, Lugdu'num el. Lugudu'num, som 43 f.Kr. anlades ss. romersk koloni. Gynnsamt beläget vid h. stranden av Saöne, nådde L. hög blomstring, var säte för ståthållaren över Ga'llia lugdune'nsis och en romersk garnison, därjämte huvudknutpunkt i Galliens romerska landsvägsnät. Rika arkeologiska fynd ha gjorts vid L., bl.a. av byggnader, vattenledningar m.m. Under folkvandringsti-dens stormar hade L., där kristendomen förhållandevis tidigt vunnit insteg, växlande öden, var länge huvudorten i riket Burgund (se d.o. 1) och tillföll 532 frankerna. Vid riksdelningen 843 tillföll L. Lothar I:s riksdel, där det var huvudorten i grevskapet Lyonnais, samt kom 1032 till Tyskland. O. 1300 kom L. till Frankrike och spelade under de följ. årh. en betydande roll som handels- och industristad. 1793 var L., som vänt sig mot konventet, platsen för blodiga massavrättningar. Vid olika tillfällen ha sociala oroligheter ägt rum i L. W.N.;B. L. var före världskriget den största fästningen i s.ö. Frankrike, där den utgjorde en medelpunkt för försvaret. Urspr.' en befäst stad, försågs den redan under mitten av 1800-talet med ”de-tacherade fort” för att sedermera utbyggas till en gördelfästning med stor omkrets. Efter världskriget ha genom befästningskonstens utveckling L:s befästningar förlorat i betydelse och torde icke blivit moderniserade. A.W.G. Lyone'tia, fjärilsläkte, se Clerks miner a r m a 1. Lyonnais [lionä'], förutvarande prov, i Frankrike, omfattande dep. Loire och Rhöne. — 963 — — 964 —