LYSANDER kropparna hos vissa hattsvampar äro i stånd att frambringa ljus, och bland bakterierna (se d.o., sp. 1,146) lysbakterier, fotobakterier (fig. 11), särsk. hos Bacte'rium phos-pho'reum. Genom överförande av lysbakterier bringas kött av fisk och slaktdjur, charkuteriva-ror, sårytor hos levande djur, potatis m.m. att lysa. — Ljusfenomen hos vissa alger, mossor m.fl. framkallas genom ljusreflexion. Det blixtrande ljus hos en del gula blommor, som vid viss belysning iakttages hos krasse, ringblomma m.fl., torde stå i sammanhang med det s.k. Purkinjefenomenet hos ögat. O.Gz. Lysander. 1) Albert Theodor L., litteraturhistoriker (1822—90), fil. d:r 1847, docent i latin 1848, adjunkt i litteraturhistoria 1859, prof, i latin 1864, allt i Lund. Omständigheterna förde L. till en latinprofessur, men hans huvudintresse var litteraturen. Förutom fackliga avh. i klassisk filologi och litteratur utgav han första delen av en romersk litteratur historia (1858), ett intressant arbete om Goethes ”Faust” (1875) samt ”C. J. L. Almquist: karakters- och lefnadsteckning” (1878), hans huvudverk, vår första med vetenskaplig stringens genomförda psykologiska och estetiska förf.-stu-die, vartill ansluter sig en omsorgsfull ed. av Almquists ”Valda skrifter” (5 bd, 1874—78). L. var en skarpsinnig forskare och fin dialektiker, som drogs till att studera problematiska naturer som Kierkegaard, vilken han presenterade för sv. publik med en essay 1851, Almquist och Ibsen. Som kritiker följde han med sin tid och var benägen att fördomsfritt uppskatta den nya litteraturen, t.ex. Strindberg. L. var en ypperlig stilist och en framstående talare, därtill ett originellt huvud, vars kvickheter och sarkasmer traditionen bevarat. — Ett urval av L:s smärre skrifter utgavs 1891 (med inledning av M. Weibull). A.W-n. 2) Christian Albert, den föregåendes son, präst (f. 2% 1875), teoretisk teol. examen i Lund 1901, prästvigd 1902, kyrkoherde i Malmö S:t Petri församling 1912, kontraktsprost 1929; reg. pastor vid Kronprinsens husarreg. 1909— 13; led. av Kyrkobokföringskommittén 1915. L har bl.a. utg. ”Kyrkliga resebilder” (1920), ”Jesuiterna i Malmö 1624” (1922), ”Kors och tvärs” (1929) samt minnesteckningar över präster i Lunds stift (1919, 1926 och 1932). A.M-n. Lysa'ndros, spartansk statsman (d. 395 f.Kr.), slog ss. befälhavare över spartanska flottan Alkibiades vid Notion (406 f.Kr.), intog Lamp-sakos 405 och vann den lysande segern vid Aigospotamos (se d.o.). L. bragte peloponnesiska kriget till ett för spartanerna lyckligt slut genom Atens intagande och stod nu på höjden av ryktbarhet. Genom alltför övermodigt uppträdande gjorde han sig dock hatad och gick i frivillig landsflykt 401, återvände 400 och åstadkom Agesilaos’ val till konung. 395 genomdrev L. krig med Beotien men stupade s.å. vid Haliartos. — Biogr. av PIu-tarchos. W.N. Lysbakterier, se Lysandeorganismer. Lysboj, sjöv., se B o j. Lysbomb, medel för att vid flygning i mörker upplysa under ett flygplan befintliga områden. En typ, uteslutande använd för militära ändamål, utvecklar vid nedslaget under relativt lång tid ett starkt sken, som möjliggör orientering, och kan användas som riktpunkt vid bombfällning m.m. En annan typ åstadkommer i el. omedelbart efter tändnings-ögonblicket ett momentant, intensivt ljus, som bl.a. tillåter fotografering nattetid. En 3:e typ, försedd med fallskärm (se F a 11 s k ä r m s-ljus), kan genom tidsinställning bringas i verksamhet på önskat avstånd från flygplanet och användes vid orientering över okänd terräng, t.ex. före nödlandning i mörker. F.Az. Lyschander, C. C., se L y s k a n d e r. Lyse, s:n i Stångenäs hd, Bohuslän, mellan Gullmars- och Brofjordarna; 47,53 kvkm. (land); 2,685 inv. (1933); 9,47 kvkm. åker (1927; 19,9% av landarealen), 2,35 kvkm. skogsmark. Vid Gullmarsfjorden ligger Alsbäcks badort. I L. ligga fisklägena Stora Kornö med 30 yrkes-och 5 binäringsfiskare, Lilla Kornö med 15 yrkes- och 5 binäringsfiskare och N. Grundsund med 20 yrkes- och 5 binäringsfiskare. I L. finnas stenhuggerier, tillhörande bl.a. Skandinaviska granit-a.-b., A.-b. Förenade granitindustrier och Granit-a.-b. C. A. Kullgrens Enka. Hällristningar finnas vid Häggvall, Klättene och Slättene. — Pastorat i Vikornas s. kontrakt, Göteborgs stift. — Jfr Lysekil. M.P. Lysef jorden, en 35 km. lång, trång, av branta fjällsidor omgiven fjord i s.v. Norge, ö. om Stavanger. L. sträcker sig mot ö.n.ö. från Högsfjord, Boknfjordens s.ö. gren. Lysevatten-draget, som mynnar vid Lysebotn, längst in i L., kan utbyggas för 140,000 hkr. På s. sidan av L. ligger Flörli kraftverk med en utbyggd effekt av 18,000 hkr. Ær.S. Lysekil (eg.: ”kilen”, d.v.s. viken, i Lyse s:n, fsv. Lysa, säkerligen urspr. ånamn), stapelstad i mellersta Bohuslän, på yttersta delen av halv- — 971 — — 972 —