LYSER ön Stångenäs, på n. sidan av Gullmarsfjordens mynning; 5,51 kvkm. (land); 5,935 inv. (1933). — L. är ett gammalt fiskläge och hade redan på 1500-talet egen kyrka. Det kallades då även Stang el. Stangen och anses ha varit ett av Bohusläns största fisklägen. Under de stora sillfiskeperioderna (1556—87, 1748—1808) blomstrade samhället upp men gick tillbaka under de tider, då fisket var mindre givande. 1805 hade det 446 men 1810 393 inv. Emellertid tillkommo under 1800-talet nya näringskällor (handel och sjöfart, badanstalten, industri), och L. gick stadigt framåt till o. 1910. 1836 blev det köping med c:a 500 och 1903 stad med o. 3,300 inv. 1910 hade L. 4,254, 1920 4,219 och 1930 4,106 inv. Vi 1931 inkorporerades en del av Lyse s:n, bl.a. Slättens municipalsamhälle, som då hade 1,420 inv. L:s areal ökades från 1,55 till 5,51 kvkm. Sedan 1850-talet har L. haft ångbåtsförbindelser med Göteborg och Oslo, sedan 1913 järnvägsförbindelse med Munkedal å stambanelin-jen Göteborg—Strömstad. — L. är beläget i en typisk bohuslänsk skärgårdsnatur. Större delen av stadsområdet upptages av kala, genom stenindustrien delvis förstörda granitkullar. Även inom själva staden finnas betydande obebyggda bergspartier, ss. Flaggberget (med ett bronsåldersröse) n.v. och Skansberget s. om kyrkan, båda o. 15 m.ö.h. Den äldsta delen av L. ligger vid den av Stångenäs n.v. udde skyddade Gamla el. Norra hamnen. Denna stadsdel har fortfarande bohuslänsk fisklägekaraktär och bebos huvudsaki. av sjöfolk. Staden har växt ut åt ö. och s. mot Gullmarsfjorden el. Södra hamnen. Badortsanläggningarna ligga i s., de viktigaste industrierna vid de båda hamnarna. Salutorget är stadens centrum och Kungsgatan dess huvudgata. N. och n.ö. delarna bebos huvudsaki. av arbetare, över staden reser sig på en höjd den i nygotik uppförda granitkyrkan, färdig 1901, restaurerad 1917— 19 och 1923—26. Den mycket vackra predikstolen är urspr. utförd 1672 för Tyska kyrkan i Göteborg; den skadades vid denna kyrkas brand i mitten av 1700-talet, inköptes av L. 1797 och uppsattes i en 1796 uppförd kyrka av trä. — 1920 levde 57,0 % av befolkningen av industri och hantverk, 23,8% av handel och samfärdsel. Industrien omfattade 1931 43 arbetsställen med sammanlagt 1,085 arbetare. Största betydelse har fiskkonserveringen; 1930 hade L. 14 konservfabriker med sammanlagt 384 arbetare. Bland de större företagen inom denna bransch märkas: A.-b. Boviks konservfabriker (etablerad 1892; 75 arbetare; tillverkningsvärde pr år 713,000 kr.), A.-b. Elis Luckeys konservfabrik (1893; 60; 450,000), A.-b. Gust. Bichter (1889; 75; 600,000) samt A.-b. Sveriges förenade konservfabriker (Göteborg). Det största industriföretaget är emellertid A.-b. Skan-dia-verken (etablerad 1899, 1905—20 L:s mekaniska verkstads-a.-b.; 250 arbetare; tillverkningsvärde pr år 2,5 mill. kr.; aktiekapital 500,000 kr.), som tillverkar världsberömda rå-oljemotorer, motorvinschar, fiskefartyg, bogser-båtar, tull-, lots- och bevakningsfartyg m.m. Den näst konserverings- och mekaniska verkstadsindustrien betydelsefullaste industrien är stenindustrien, som bedrivits här sedan 1880-talet. Vid brytningen och grovhuggningen av sten sysselsättas c:a 150 personer. L. är den sydligaste orten inom Bohusläns stenindustridistrikt och en av dess största utlastningsplat-ser. En viktig inkomstkälla för L. är badorts-rörelsen (sedan 1847). Fiske idkas knappast. Av L:s båda hamnar har den n. en kajlängd av 170 m. och ett djup av 2,7—5,4 m., den s. c:a 700 m. kaj och ett djup av 2—8 m. 1931 ankommo och avgingo 7,156 fartyg om sammanlagt 407,502 nettoton, därav 7,061 om 382,141 ton i inrikes och 95 om 25,361 i utrikes fart. L. har tullkammare och är lots-plats. Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1932 103,300 kr., å annan fastighet 17,428,300 kr.; den till kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. för sv. a.-b. m.fl. till 299,390 kr., för andra skattskyldiga till 5,537,690 kr. — L. har sam-realskola och havsfiskelaboratorium (se H a v s-fiskelaboratorieti L.), ett landstingets sjukhem och epidemisjukhus. I L. utgives ”Lysekils posten” 4 gånger i veckan. — L. bildar ett pastorat i Vikornas s. kontrakt, Göteborgs stift. — Litt.: E. Hörman, ”L.” (i ”Sveriges städer”, 4, 1921). J.C. Lysekils järnväg, mellan Lysekil och Smedberg hållplats å statsbanan genom Bohuslän, äges av Lysekils järnvägs-a.-b.; längd 35 km.; spårvidd 1,435 m.; öppnad för trafik 1913. Tågen framföras å statsbanan till och ansluta vid Munkedal station, 39 km. från Lysekil. Fr.E. Lysekils mekaniska verkstad, förutvarande namn å Skandiaverken (se Lysekil). Lysekloster, i Os hd, s. Bergenhus amt, Norge, vid Lysefjordens inre vik, grundades 1146 som dotterkloster till cisterciensstiftelsen Foun-tains vid York, England, sedan i förbindelse med Alvastra och slutl. med Sorö. Blott obetydliga ruiner kvarstå nu. Kyrkan har varit stor och rikt utstyrd. Några gravstenar m.m. därifrån bevaras i Bergens museum. E.W. Lyser (eg. Burmeister),JohanPeter, tysk förf. (1803—70), var urspr. ämnad till musiker men blev 1820 döv, slog sig på målarkonsten och förde några år ett kringirrande - 973 — — 974 —