LYSNING beröres av Mjölby—Hästholmens och Mellersta Östergötlands järnvägar. Vid Hästholmen finnes hamn för Vättertrafiken. L. tillhör Mjölby fögderi och domsaga (tingsställe: Mjölby) samt Lysings kontrakt, Linköpings stift. M.P. Lysings kontrakt, i Linköpings stift, omfattar Lysings hd och består av 4 pastorat: St. Åby och ödeshög; Rök, Heda och V. Tollstad; Trehörna; Svanshals och Kumla; 9,512 inv. (1933). M.P. Lysings och Göstrings domsaga ingår sedan 1924 i Mjölby domsaga (jfr d.o.). Lysi'ppos, grekisk skulptör (bronsplastiker) från Sikyon, den argivisk-sikyoniska skolans mest frejdade representant, enl. antika smakdomare den ypperste av alla konstnärer, verksam under senare hälften av 300-talet f.Kr. Se vidare Grekisk konst, sp. 817, med bild å pl., samt pl. vid Bildhuggarkonst. — Litt.: E. Löwy, ”Lysipp und seine Stellung in der griechischen Plastik” (1891); M. Collig-non, ”Lysippe”. H.Sj. Lysis (grek., eg. upplösning), tidsperioden vid en sjukdoms upphörande. Med 1. förstår man även det långsamma sjunkandet av en feberkurva i motsats till det hastiga fallet vid vissa sjukdomar. Se Kris. Wk. Lyska'nder (Lyschander), Claus Christoffersen, dansk humanist (1558—1624), mag. i Wittenberg, kyrkoherde i Herfölge på Själland. L. var av Kristian IV:s 8 historio-grafer säkert den mest fantasifulle, ett kuriöst danskt motstycke till renässansens och stormaktstidens sv. historiker. Hans ”De danske Kongers Slectebog” (1622) för det oldenburgska kungahusets genealogi tillbaka till Moseböckerna. Hans latinska skrift om danska skriftställare är Danmarks äldsta förf.-lexikon. Som diktare på modersmålet var han betydande: i en lång rad rimverk har han besjungit händelser ur fäderneslandets historia i patriotisk anda med särsk. aktuell tendens. — Litt.: Biogr. av H. F. Rördam (1868). P.R-w. Lyskropp, fys., se Ljuskällor. Lyskräftor, benämning på en grupp till ordn. klyvfotingar (se d.o. 2) hörande former. Lyskula, på 1600-talet ”lichtkula”, hålkula försedd med lyssats, avsedd att utskjutas ur art.-pjäs för belysning av fiendeterrängen. Modern motsvarighet: lysgranat (se Granat, sp. 707 och fig. 6). R.Sbg. Lysmaskar, Lampyri'næ, en till mjukbaggarna (se d.o.) hörande skalbaggrupp med över 2,000 kända arter, av vilka endast 2 äro representerade i den sv. faunan, den större 11—18 mm. långa och mer allmänna Lampy'ris noc-tilu'ca och den sällsynta Phosphæ'nus hemi'-pterus. Kroppen är hos båda övervägande grå- Lampyris noctiluca, hanne (överst t.v.), hona (t.h.) och larv. Jfr även bild å pl. vid art. L y-sande organismer. brun, och hos båda är honan larvlik och utan vingar. L. äro nattliga djur, märkliga i sht därigenom, att både larver och fullbildade ha förmågan alt från egendomliga organ på ett par av de sista bak-kroppssegmentens undersida utsända ett — hos honorna starkast — oftast blekt, gulgrönt, fosforesce-rande ljus. Även äggen och pupporna uppgivas kunna lysa. Lysförmågans betydelse hos de fullväxta djuren torde vara att vägleda könen till att finna varandra. Larverna leva av små snäckor och sniglar. Det i Medelhavsländerna förekommande släktet Luci'ola har båda könen bevingade. Se Lysande organismer. S.Bgtn. Lysning, ett i lag påbjudet och av offentlig myndighet verkställt muntligt tillkännagivande för allmänheten av visst förhållande, ss. att borttappat föremål tillvaratagits, oftast dock att ett äktenskap tillärnas. Sådan 1. (”1. till äktenskap”) har sedan gammalt kyrklig karaktär; dess syfte är emellertid också rent rättsligt, att bereda tillfälle att anmäla möjligen föreliggande hinder mot äktenskapet. Enl. en regel, härstammande från det laleranska mötet 1215 och redan nästfölj. år genom ett påvebrev påbjuden till efterlevnad i Sverige, skall varje vigsel föregås av tre 1. I vår gällande gifter-målsbalk återfinnes regeln: före vigsel, kyrklig el. borgerlig, skall 3 söndagar i rad lysas i kyrkan i den sv. församling, där bruden är kyrko-bokförd (el. vistas). Prästen har att, sedan brudparet hos honom begärt 1., tillse (”rannsaka”), att intet äktenskapshinder föreligger, samt därefter uppsätta s.k. lysningssedel (se d.o.). Medelst dennas uppläsande sker 1.; därefter utfärdas på begäran s.k. lysningsbevis (motsvarande vad förut kallades lysningsattest; se d.o.). Vigseln må ej uppskjutas mer än 4 mån. (för den nomadiserande lappbefolkningen 1 år) efter 3:e 1. Då fråga är om vigsel, som sv. diplomatisk el. konsulär ämbetsman skall förrätta utrikes, kan 1. ersättas av skriftlig kungörelse å beskickningens el. konsulatets anslagstavla samt (om möjligt) annons i tidn. Utan föregående 1. må vigsel ske, om endera parten är dödligt sjuk el. mannen kallas till uppbrott mot fienden (får mobiliseringsorder). Även i andra fall medför underlåtande av 1. ej vigsels — 977 — — 978 —