LYSNINGSATTEST ogiltighet. — Borgerlig 1. vid sidan av den kyrkliga förekommer i våra grannländers äkten-skapsrätt. C.G.Bj. Lysningsattest kallades t.o.m. 1915 det intyg om verkställd lysning till äktenskap, som prästen hade att på begäran utfärda. Dess nuv. motsvarighet är lysningsbeviset. C.G.Bj. Lysningsbevis är (enl. Giftermålsbalken 3:5 och k.f. 3/i2 1915) ett av vederbörande präst på begäran utfärdat intyg, att lysning till äktenskap mellan ett namngivet trolovat par blivit i laga ordning avkunnad och att hinder för parets ingående av äktenskap ej möter. C.G.Bj. Lysnings- och vigselbok, se Kyrkoböcker. Lysningssedel är (enl. Giftermålsbalken 3:3) en av vederbörande präst uppsatt skriftlig handling, som angiver ett trolovat pars fullst. namn jämte deras yrken och hemvist och som skall offentligen uppläsas i kyrkan, vilket kallas lysning (se d.o.) till äktenskap. C.G.Bj. Lysol [-åT], en såplösning av rå-kresol (se K r e s o 1). Lysorgan, se Lysande organismer. Lyspatro'n, se Lyspistol. Lyspistoler användes i stor utsträckning under världskrigets ställningsstrider för tillfällig belysning av den närmaste förterrängen, då i skyttegravarna uppställda strålkastare voro alltför sårbara och dyrbara. I rörligt krig användas 1. mest som signalmedel (signalpistol). L:s pipa är slätborrad, dess mekanism en enkel bakladdningsmekanism. — Lyspatronen liknar en jaktpatron, där hagelladdningen utbytts mot en lyskropp (vanl. utan fallskärm) med drivspegel och stubin, som tändes vid skottlossningen. Själva lyssatsen (magnesium m.m.) tändes i regel i närheten av bantoppen. Lystid: upp till 10 sek.; lysvidd: 50 å 100 m. (från lyskroppens nedslagspunkt räknat). Jfr Signalpatron. R.Sbg. LysprojektiT, lysgranat, se Granat, sp. 707 och fig. 6. Lysraketer, sedan årh. kända belysningsme-del, användes under världskriget jämsides med lyspistoler (se d.o.) för tillfällig belysning av den närmaste förterrängen. Moderna 1. innehålla liksom lysgranater (se Granat, sp. 707) i regel fallskärmsförsedda lyskroppar med c:a 1 min. lystid och några 100 m. lysvidd. Jfr Signalraket. B.Sbg. Lyssa, med., se Vattuskräck. Lyssnarapparat, krigsv., akustiskt instrument för fastställande av läget i rymden av ett flygplan, som på gr. av mörker, dimma, moln el. dyl. icke kan uppfattas med optiska hjälpmedel. L. användes för inriktande av luftvärns-strålkastare i undantagsfall luftvärnskanoncr. Skjutning i mörker el. dyl. enbart med hjälp av 1. ger i regel ringa verkan; eld mot av strålkastare belyst luftmål är däremot lika verksam som vid dager. — Ljudet från flygplanets motor uppfångas i 1. av trattar el. paraboliska ljudspeglar (se fig.), placerade parvis på ett inbördes avstånd av o. 2 m. el. mera. Vanl. avses ett par för inriktningen i sidled och ett Modern tysk lyssnarapparat, prövad i Sverige 1932. par för höjdriktningen; vartdera paret betjänas av en man (lyssnare), till vars öron ljudvågorna ledas. Då apparatens symmetriaxel passerar riktningen mot ljudkällan, uppfattas av lyssnaren ”ljudpassage”, d.v.s. Ijudmaxium flyttas från det ena örat till det andra. Den riktning, som på detta sätt erhålles, representerar (riktningen till) den plats, varifrån ljudvågorna utgått. På gr. av ljudets ringa hastighet (o. 330 m./sek.) erfordras vissa beräkningar för bestämmande av (riktningen till) den plats, där flygplanet befinner sig i det ögonblick, då ljudet når 1. Härvid supponeras i regel målets fart (bedömes efter motorljud, vind m.m.), och beräkningarna utföras ant. grafiskt medelst s.k. cotangentplan el. ock automatiskt medelst ett med 1. hopkopplat korrektionsinstrument. Moderna l:s räckvidd uppgår under gynnsamma förhållanden till 1 mil el. mera. I den mån motorljudet från flygplan kommer att dämpas, minskas I:s möjligheter att lokalisera flygplan, och andra, mer komplicerade metoder måste tillgripas. R.Sbg. Lysstenar, se Fosforescens. Lyster (fra. lustre). 1) Glans, som en yta kastar, skimmer, ljusreflexer; metallglans. Jfr Lysterfärger. 2) Ljuskrona av metall, trä el. glas, större — 979 — — 980