LYTHRACEÆ ”Framstående mäns tankar om sv. folklynne” (1905) och om hängivet studium vittnande arbeten om Tegnér (”Tegnér och Frithiofs saga”, 1894, ”Tegnérstudier”, 2 h., 1912, ”Tegnérs erotik”, s.å.). A.W-n. Lythra'ceæ, Lythrum, se Fackelrosväx-t e r. Lütkemann, Gabriel Timotheus, präst (1723—95), av pommersk släkt, blev mag. i Greifswald 1740 och teol. d:r 1750, överhovpredikant i Stockholm 1753, superintendent i Visby 1758 och detta stifts förste biskop 1772 samt landshövding på Gotland 1788. S.N. Lütken. 1) Christian Frederik L., dansk zoolog (1827—1901), fil. d:r 1857, assistent 1852 och inspektor för vertebraterna vid Köpenhamns zoologiska museum 1882, prof, i zoologi 1885—99. L:s förf.-skap omfattar förutom en del smärre skrifter över bl.a. delfiner och parasitiska kräftdjur, huvudsaki. tagghu-dingar och fiskar. L. var även framstående som populärvetenskaplig förf. O.C-n. 2) Louis Carl Frederik L., dansk militär (1863—1918), officer vid inf. 1884, generalstabsofficer 1895, överste och reg.-chef 1910, generalmajor och chef för 3:e divisionen 1917. L. var 1905—09 chef för krigsministeriets l:a dep. och förhandlade 1902—07 med tyska generalstaben om Danmarks ställning under ett blivande krig, vilka förhandlingar sedan kommo att inverka på 1909 års danska försvarsord-ning. E.Bz. Lytta, skalbaggsläkte, se Spansk fluga. Lyttelton [liTaltan]. 1) G e o r g e L., baron L. of Frankley, engelsk politiker (1709—73), skattkammarlord 1744—54, skattkammarkans-ler 1755—56, ägnade de senare åren av sitt liv åt litterär verksamhet. Bland L:s skrifter märkes ”History of the life of Henry H” (4 bd, 1764—67). Hans ”Memoirs and corresponden-ce” utgavs i 2 bd 1845. P.N-m. 2) Sir Ne ville Gerhard L., militär (1845— 1931), officer 1865, generalmajor 1898, generallöjtnant 1902, general 1904, avsked 1912. L. deltog med utmärkelse i fälttågen i Egyplen 1882 och 1898. I boerkriget 1899—1902 ledde han bl.a. förföljandet av de Wet våren 1901 samt efterträdde 1902 Kitchener ss. överbefälhavare. 1904—07 var L. chef för generalstaben, 1908—12 militärbefälhavare på Irland. L. har utg. memoarverket ”Eighty years” (1927). E.Bz. 3) A 1 f r e d L., den föregåendes bror, politiker (1857—1913). L:s första mera betydande insats var hans arbete i den kommitté, som 1900 hade att pröva presidenten Krügers förslag till överenskommelse mellan Sydafrikanska republiken och England. 1903 blev L. kolonialminister och genomdrev, att kineser och hin duer tillätos att inkomma till Sydafrika ss. kroppsarbetare. Han förberedde även upprättandet av Sydafrikanska unionen. N.H-g. Lüttich [ly tiz], belgisk prov, och stad, se L i é g e. Lü'ttichau, dansk, urspr. mecklenburgsk, adelssläkt, härstammar från generalen Hans Helmuth L. (1670—1732), vars son general Christian Ditlev L. (1695—1767) 1759 upprättade stamhuset Tjele i Jylland. En av dennes yngre söner Frederik Christian Tönne L. (1744—1805) bekämpade med våldsamhet 1770—80-taIens agrarreformer, ådöm-des straff, lämnade Danmark och blev 1791 tysk riksgreve. Från C. D. L. härstamma general Mathias L. (1795—1870), krigsminister 1854—56, berömd som chef för art. i kriget 1864, och godsägaren Christian Ditlev L. (1832—1925), finansminister 1894—97. Fl.D. Lyttkens. 1) I v a r L., godsägare, riksdagsman (1823—1899). L. studerade vid Teknologiska inst. 1833—38, skaffade sig därefter en grundlig teoretisk och praktisk lantbruksbild-ning i Sverige och Tyskland, anlade å Börringe det första ångbränneriet i Sverige och inköpte 1850 egendomen Skedala (Halland). I sin hemtrakt innehade han en stor mängd allmänna uppdrag. För tillkomsten av västkustbanan var han livligt verksam, likaså beträffande järnvägen Halmstad—Bolmen, för vilket företag han från 1886 var verkställande direktör. Som politiker (led. av A.k. 1870—93, led. av Banko-, Konstitutions- och Statsutskotten) intog han en ganska inflytelserik ställning. Han tillhörde från början Lantmannapartiet, till vars mera sparsamhetsvänliga och radikala led. han räknades. Under tullstriden anslöt han sig som ivrig frihandlare till Gamla lantmannapartiet. E.Ths. 2) Ivar Adolf L., den föregåendes son, skolman, språkvetenskaplig förf. (f. 10/i 1844), fil. d:r 1868 och docent i zoologi i Lund 1870, folkskolinspektör i Norrköping 1876, kansliråd i Ecklesiastikdep. 1901—11; led. av flera un-dervisningskommittéer. Jämte F. A. Wulff har L. utarbetat och utg. ett flertal viktiga och förtjänstfulla arbeten rörande nysvenskt språkbruk, bl.a. ”Sv. språkets ljudlära” (1885), ”Sv. uttalsordbok” (1889—91), ”Rättskrivningsrefor-men av år 1906” (1910), ”Sv. ordlista med ut-talsbeteckning” (1911), ”Ordskatt och ljudförråd i sv. språket” (1916—17). I sin ”Läslära” (1883) utvecklade han en ny metod för inlärande av innanläsning. E.H. 3) August L., den föregåendes bror, agronom (1845—1925). Efter agronomexamen å Alnarp 1868 förvaltade L. fädernegården Skedala i Halland 1870—93 och arrenderade Ny — 983 — — 984 —