Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Låglandsboskap
- Lågmanometer
- Lågskär
- Lågspänning
- Lågtemperaturgas
- Lågtemperaturrör
- Lågtemperaturtjära
- Lågtrycksområde
- Lågtrycksring
- Lågtrycksturbin
- Lågtyska
- Lågvatten
- Låland
- Låle, Peder
- Lån
- Lånekassa, kreditkassa
- Lång (Long)
- Långa
- Långa fältet
- Långan
- Långa papper
- Långa parlamentet
- Långared
- Långarmsapor
- Långaryd
- Långaröd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄGMANOMETER
Frankrike, korthornsrasen i England, frisisk
boskap i Holland, ostfrisisk, jeverländsk,
ostpreussisk, westfalisk och holsteinsk boskap i
Tyskland, röd dansk och svartbrokig jutsk
boskap i Danmark samt svartbrokig sv.
låg-landsboskap i Sverige. Se
Nötkreaturs-raser. H.Fqt.
Lågmanometer, fys., en av K. R. König
konstruerad apparat för åskådliggörande av
ljudsvängningar. Svängningarna överföras till en
membran, som bildar den ena väggen i en
gaskammare, ur vilken en brännbar gas, t.ex.
lys-gas, utströmmar genom en fin öppning. Om
gasen antändes, varierar låghöjden i takt med
membransvängningarna. Lågvibrationerna
iakttagas i en roterande spegel. N.R-e.
Lågskär, finsk fyr å litet skär, 21 km. s. om
inloppet till Mariehamn, Åland.
Lågspänning, elektrotekn., se H ö g s p ä
n-ning.
Lågtemperaturgas bildas vid torrdestillation
av fasta bränslen, ss. ved, skiffer, brunkol,
stenkol etc., om denna sker vid temp. under
glödvärme (c:a 600° C.). Se Gasbränslen,
Gasgenerator och Koks. I.S.
Lågtemperaturrör, se Radio.
Lågtemperaturtjära, se Tjära.
Lågtryeksområdc, barometerminimum, se
C y k 1 o n.
Lågtrycksring, tekn., se B a 11 ongr in g.
Lågtrycksturbi'n, tekn., se Ångturbin.
Lågtyska, se Tyska språket.
Lågvatten i havet, se Ebb och flod, i
vattendrag, se Flod 1). Se även
Vattenstånd.
Låland, detsamma som Lolland.
Låle, Peder, se L a a 1 e.
Lån, fur., kallas i noggrannare juridisk stil
det avtal, varigenom lös sak överlämnas till
gratis begagnande mot förpliktelse för
mottagaren att (vid anfordran el. på utsatt tid)
återställa saken. Oftast inbegripes under 1. även
försträckning (se d.o.) mot el. utan betingad
ränta. I sammansättningar, ss. banklån,
förlagslån, lånebank, panllånekontor m.fl., liksom
i uttryck sådana som upplåna, utlåna, avses
försträckning, icke 1 i eg. mening. C.G.Bj.
Lånekassa, kredit kassa, i regel förening
för tillgodoseende av mindre producenters
kreditbehov. Största betydelsen ha sådana
föreningar inom jordbruket (se
Jordbrukskassa, sp. 572). På det industriella området
finnes t.ex. Föreningen Industriidkarnas
lånekassa u.p.a. i Stockholm. Ofta förenas
kredit-givning med inlåning av samma art, som den
sparbankerna bedriva. I den mån en 1.
bedriver inlåning och dess regi, ej är av Konungen
stadfäst, är den underkastad tillsyn över
rörelsen i sin helhet genom länsstyrelsen. J.L-n.
Lång (Lon g), gods i Grums s:n, Värmlands
län; taxeringsvärde o. 300,000 kr. (1932). L.
är bildat på 1600-talet. 1717 inköptes det av
assessorn G. Lindroth, som gjorde godset till
fideikommiss för sina arvingar.
Fideikommisset ändrades 1796 av hans änka till förmån för
greve C. G. Löwenhielm. Från denna ätt har
L. 1858 kommit till ätten Rosensvärd och
inne-haves 1933 av agronomen C. J. Rosensvärds
stärbhus. Delar av fideikommisset äro
från-sålda. Th.P.
Långa, se Långesläktet.
Långa fältet, vapentekn., sedan gammalt
använd benämning på ett eldrörs främre del. L.,
som i regel räknas från mantelns främre kant
till mynningen, har vanl. svagt konisk form,
avsmalnande framåt, stundom med en
utsväll-ning vid mynningen, trumf. Jfr
Kammarstycke. R.Sbg.
Långan, biflod till Indalsälven (se d.o., sp.
957).
Långa papper, kreditförbindelser, särsk.
växlar med längre löptid, i regel minst 15 dagar.
För amerikanska växlar användes vid
Berlin-börsen beteckningen I.p., endast om den
återstående löptiden är minst 45 dagar. T.E-r.
Långa parlamentet kallas det parlament, som
av Karl I sammankallades 1640 och som var
samlat ända till 1653, då dess rester,
"rump-parlamentet”, upplöstes av Cromwell. Efter
dennes död sammanträdde det åter 1659 men
upplöstes definitivt 1660. P.S.
Långared, s:n i Kullings hd, Älvsborgs län,
n. om Alingsås, kring sjön Anten; 90,21 kvkm.,
därav 73,23 land; 1,489 inv. (1933; 20 inv. pr
kvkm.); 12,52 kvkm. åker (1927; 17,i% av
landarealen), 42,89 kvkm. skogsmark. — Pastorat
i Kullings kontrakt, Skara stift. M.P.
Långarmsapor, se G i b b o n e r.
Långaryd, s:n i Västbo hd, Jönköpings län,
kring Nissan, v. om Bolmen; 242,75 kvkm.,
därav 231,42 land; 3,641 inv. (1933); 19,41 kvkm.
åker (1927; 8,4% av landarealen), 105,65 kvkm.
skogsmark. I L. ligger Landeryds
stationssamhälle med o. 450 inv.; delvis inom L. ligga, vid
Nissan, Hylte bruk, o. 1,200 inv., därav o. 320
i L., samt Rydö bruk, o. 700 inv., därav o.
300 i L. Holmsjöfors kraftverk vid Nissan
tillhör Västbo kraft-a.-b. I L. ligger Mogårds
kronopark, 14,75 kvkm. — Pastorat: L.
Färga-ryd och Femsjö, Västbo kontrakt, Växjö stift.
M.P.
Långaröd, s:n i Fä^s hd, Malmöhus län, på
Linderödsåsen, ö.s.ö. om Hörby; 58,o» kvkm.,
därav 57,91 land; 1,518 inv. (1933); 20,63 kvkm.
åker (1927; 35,6% av landarealen), 21,67 kvkm.
— 991 —
— 992 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0594.html