LÅNGBRO SJUKHUS skogsmark. Önneköps samhälle har o. 300 inv. Kyrkan är av tegel, trol. från o. 1200; i valven finnas senmedeltida kalkmålningar. — Pastorat: ö. Sallerup och L, Frosta kontrakt, Lunds stift. — Litt.: se F ä r s 1). M.P. Långasjö, s:n i Konga hd, Kronobergs län, vid gränsen mot Blekinge och Kalmar län; 143,44 kvkm., därav 129,95 land; 1,760 inv. (1933; 14 inv. pr kvkm.); 14,34 kvkm. åker (1927; ll,o°/o av landarealen), 61,97 kvkm. skogsmark. — Pastorat i Konga kontrakt, Växjö stift. — Litt., se E. Bergstran d-P o u 1 s e n. M.P. Långban, sjö i Färnebo s:n, Värmlands län, 15 km. n.ö. om Filipstad, avrinner genom sjön Saxen till Svartälven-Gullspångsälven; 213 m. ö.h.; 8 kvkm. S.E-s. Långbans gruvfält (el. m a 1 m t r a k t) är beläget i Färnebo s:n, Värmlands län, invid sjön Långban och stationen Långbanshytlan, c:a 20 km. n.n.ö. om Filipstad. Den omgivande bergarten utgöres av dolomit, som omkr. malmfältet är oregelbundet impregnerad av malmsubstans och i vilken de brutna malmerna utgjort större och homogenare malm-koncentrationer. Hittills brutna dylika malmkroppar äro: Collegiegru-ve-, Storgruve-, Norrbottens-, Japan-, Hinden-burg-, Amerika- och Lukasmalmerna. Malmen utgöres dels av järnmalm (blodsten och svartmalm), dels av manganmalm (Hausmannit och Braunit). Bådadera förekomma i samma malmkropp, dock åtskilda från varandra, vilket möjliggör en skild brytning av dem. Båda slagen av malm äro vidare åtföljda av olika gångarts-och skarnmineral. Malmerna synas ha varit kända redan på 1400-talet, men ordnad brytning synes icke ha börjat förrän 1711, från vilken tid driften pågått kontinuerligt ulan större avbrott. Man har härvid uppnått ett djup av c:a 200 m. Intill 1870-talet producerades enbart järnmalm. Först vid denna tid, då större tillgångar av manganmalm upptäcktes, började denna, tidigare förväxlad med svartmalm, tillgodogöras. Man har sedan 1800-talet anrikningsverk för såväl fattigare manganmalm som för blodsten. Årsproduktionen uppgick under perioden 1920—30 i genomsnitt till 4,400 ton järnmalm (Fe=60—62%) och 5,900 ton manganmalm (Mn=14—38%), anrikningsproduk-ter inberäknade. Fyndigheten äges av G r u f-v e-a.-b. Långban, grundat 1885; aktiekapital 345,000 kr.; produktionsvärde pr år c:a 300,000 kr. Arbetarantal o. 80. Huvudintressent i bolaget är Uddeholms a.-b. — Långbans gruva är känd ss. en av jordens rikaste mineralfyndorter. Mineralen förekomma huvudsaki. i manganmalmen och det skarn, som åtföljer denna. Det är huvudsaki. silikater av mangan, men dessutom förekomma talrika salter av arsenik syra och -syrlighet, av anlimon-syra och -syrlighet, barium-, bly- och berylliumföreningar, gediget bly m.m. — Litt.: N. H. Magnusson, ”L:s malmtrakt” (i ”Sveriges geol. undersökn.”, Ser. Ca, 23, 1930). N.S. Långbanshyttan, industrisamhälle i Färnebo s:n, Värmland, vid sjön Långban och järnvägen Kristinehamn—Mora; o. 540 inv. Masugn tillhörande Lesjöfors a.-b. (nedlagd). Mineralmuseum. M.P. Långbans malmtrakt, se Långbans gruvfält. Långbensflugor, se Styltflugor. Långbensgroda, se Grodor. Långboll, bollspel, som spelas med liten, fylld boll och slagträ. De 2 lagen (se fig.) kallas inne- och utemän och tävla om rätten att ”vara inne”. Innemännen försöka att efter ett giltigt slag löpa till ulemål och tillbaka till inne-mål. De erhålla 1 poäng för varje fullbordat lopp och för varje slag, där bollen når yttre fältet (”långt slag”). Utemännen, placerade i inre och yltre fältet, söka fånga bollen samt sedermera, ev. genom samspel, ”bränna” de löpande innemännen, tränga dem utanför inre fältets gränser el. kasta in bollen i innemål, då inga slagmän finnas kvar (”svälta ut innemännen”), vilket allt berättigar dem att bli innemän. De erhålla 1 poäng för varje med en hand direkt tagen lyra. Sammanlagda poängsumman för varje lag under den bestämda speltiden avgör segern. O.K-gh. Långbro sjukhus, anstalt för sinnessjuka, Uppslagsbok. XVII. ___ 993 __ 32 — 994 —