LÄNGEBARNSLÄKTET Manliga avdelningen vid Långbro sjukhus. belägen strax s. om Stockholm vid Älvsjö järnvägsstation. Anstalten, som är upprättad av Stockholms stad, har plats för 820 patienter; förutom 1 överläkare finnas 1 biträdande överläkare, 2 biträdande läkare och 3 underläkare. af K. Långebarnsläktet, Lumpe'nus, tillhör gruppen Blenniifo'rmes bland benfiskarna, med mycket långsträckt kropp och en lång, uteslutande taggstrålig ryggfena och en lång anal-fena. Vid Europas Atlantkust förekomma två arter, t r u b b s t j ä r t a d e L, L. macula'tus, Lumpenus lampretæformis. som når söder ut till Bohuslän, och spets-st j är tade 1., L. lampretæf o'rmis, som når in i Östersjön och upp i Bottniska viken, i vilka vatten den synes förekomma synnerligen rikligt och spela stor roll som föda åt den på djupare vatten levande torsken. N.R-n. Långed, Dals Långed, slusstation och industriort vid Dalslands kanal, Steneby s:n, Älvsborgs län; jämte Mustadfors m.m. o. 2,000 inv. L. ligger s. om Laxsjön, vid Dal—V. Värmlands järnväg. A.-b. Billingsfors—L. äger här pappersbruk med sulfitfabrik och träsli-peri samt kraftverk. Dalslands kanal-a.-b. har sitt säte i L. A.-b. O. Mustad & son äger spik-och sömfabrik, anlagd 1899, vid Mustadfors. Vid L. har kanalen 5 slussar. M.P. Långedrag, förr municipalsamhälle, ingår sedan 1922 i Älvsborgs municipalsamhälle. Långe Jan, gängse benämning på fyren vid Ölands södra udde (se d.o.). Bild se pl. vid art. Fyr. Långelanda, s:n i Orusts ö. hd, Bohuslän, vid Hallsefjorden och Svanesund; 41,27 kvkm., där av 40,17 land; 1,100 inv. (1933; 27 inv. pr kvkm.); 10,3« kvkm. åker (1927; 25,8% av landarealen), 2,83 kvkm. skogsmark. I L. ligger badorten Svanesund. — Pastorat: Myckleby, L. och Torp, Orusts och Tjörns kontrakt, Göteborgs stift. M.P. Långemåla, s:n i Handbörds hd, Kalmar län, kring Alsterån, v. om Mönsterås; 152,44 kvkm., därav 140,94 land; 1,693 inv. (1933); 16,45 kvkm. åker (1927; 11,7% av landarealen), 88,75 kvkm. skogsmark. Delvis inom L. ligger Ruda stations- och fabrikssamhälle, o. 350 inv., därav o. 200 i L. I Hornsö finnes kraftverk om 1,500 hkr., tillhörande Finsjö kraft-a.-b., samt kvarn, tillhörande Hornsö valskvarns-a.-b. Egendom: Brusemåla. — Pastorat i Handbörds kontrakt, Växjö stift. M.P. Långesläktet, Molva, tillhör torskfiskarna (se d.o.), med långsträckt kropp, en kort och en Långa, Molva vulgaris. lång ryggfena och en lång analfena samt skäggtöm på hakan. Till 1. höra långan, M. vul-ga'ris, och birkelångan (blålångan), M. birkela'nge, som skiljer sig från den förra genom större ögon, kortare skäggtöm och smalare stjärtspole. Bägge förekomma i n. Atlanten, den förra når in i Östersjön, den senare, som är en utpräglad nordlig form, in i Kattegatt. — Långan (M. vulgaris) utgör den viktigaste fångsten vid det bohuslänska s.k. stor-sjöfisket. Den är en värdefull matfisk och användes dels färsk, dels beredd till spillånga (se d.o.) som lutfisk (se d.o.) el. till kabeljo (se d.o.). Det europeiska fisket av långa uppgår till o. 30 mill. kg. årl. N.R-n. Långflöjt, se Flöjt. Långfors, Arthur Isak Edvard, finländsk romanist (f. 1881), docent 1908, e.o. prof. 1925, ord. prof. 1929 i romanska språk vid Helsingfors univ. Under mångårig vistelse i Paris, delvis som Finlands legationssekreterare, förvärvade L. en grundlig kännedom om forn-fransk litteratur, utnyttjad i en mängd art. och recensioner, särsk. i ”Romania”, och i ed. av texter ss. ”Fauvel” (1919), ”Chansons satiri-ques et bachiques” (1921; jämte A. Jeanroy), ”Jeux-partis fran^ais” (1926; jämte A. Jeanroy och L. Brandin). J.V. — 995 — — 996 —