- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 17. Lepas - Maisir /
1003-1004

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långnäbbsläktet el. rödspovsläktet - Långpeppar - Långrev - Långrova - Långrörs aktiebolag - Långsalning - Långsele - Långseleån - Långserud - Långshyttan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÅNGPEPPAR kl. Sjöbeck foto. Långlöts kyrka. uppålböjd näbb. Vingarna äro långa och spetsiga. Könen äro nästan lika, honan är större än hannen. De häcka vid sumpmarker men vistas därefter mest vid kusterna. Födan utgöres av insekter, maskar samt små kräftdjur. De 5 hithörande arterna häcka alla på n. halvklotet. Flyttfåglar. Rödspoven el. långnäbb a n, L. limo'sa, har i sommardräkt huvud och hals rödbruna, rygg och skuldror gråsvarta med rostbruna fläckar, undersidan vit med gråbruna tvärfläckar. Vinterdräkten är ovan gråbrun, undersidan vil. Längd 45 cm. Långnäbba, Limosa limosa. Efter Heinroth. I Sverige häckar den sällsynt i kärr och ängsmarker i Skåne och på Öland. De 4 päron-formade äggen äro olivbruna med svartgrå fläckar. Fridlyst. M y r s p o v e n, L. lappo'-nica, liknar rödspoven men har hela undersidan rödbrun. Längd 37 cm. Den bebor högmossar och myrar i nordligaste Europa och n.v. Sibirien, häckar knappast i Sverige men träffas under höslträcket vid kusterna i de s. delarna. Y.Ln. Långpeppar, bot., se P e p p a r s 1 ä k l e t. Långrev, se Backa och Fiskredskap III. Långrova, bot., äldre namn på ryssgubbe (se d.o.). Långrörs aktiebolag, grundat 1896, äger sulfatfabrik vid Marmaverken i Söderala s:n, Hälsingland, samt bedriver jordbruk och skogshantering. Aktiekapital 2 mill. kr.; årstillverk-ning 65,000 ton sulfatcellulosa; 400 arbetare. Huvudkontor i Söderhamn. M.P. Långsalning, skeppsb., se S a 1 n i n g. Långsele, s:n i Sollefteå tingslag, Västernorr-lands län, kring Faxälven, v. om Sollefteå; 157,79 kvkm., därav 155,to land; 3,362 inv. (1933); 13,97 kvkm. åker (1927; 9,o°/o av landarealen), 118,79 kvkm. skogsmark. L. stationssamhälle vid N. stambanan och järnvägen Härnösand—L. har o. 600 inv. I Forsse vid Faxälven finnas träsliperi och kraftverk (12,500 hkr.), tillhörande Graningeverkens a.-b. Forsse bruk anlades som järnbruk 1804; ännu på 1880-talet bedrevs här något spik- och manufaktur-smide. övre och Nedre Nässeforsen om resp. 21 och 11 m. fallhöjd användas blott till drivande av mindre sågar. — Pastorat i Sollefteå kontrakt, Härnösands stift. M.P. Långseleån, se Å n g e r m a n ä 1 v e n. Långserud, s:n i Gillbergs hd, Värmlands län, nära gränsen mot Dalsland; 223,ss kvkm., därav 193,31 land; 1,796 inv. (1933; 9 inv. pr kvkm.); 19,32 kvkm. åker (1927; 10,o % av landarealen), 149,62 kvkm. skogsmark. I L. finnes mekanisk verkstad för tillverkning av handredskap, tillhörande Wiksfors a.-b. (aktiekapital 100,000 kr., årligt tillverkningsvärde 300,000 kr., 25 arbetare). Egendomar: Kolsä-ters bruk, förr järnbruk, anlagt 1694; Sillings-fors med snickerifabrik, såg och kvarnar. — Pastorat: Gillberga och L., Gillbergs kontrakt, Karlstads stift. M.P. Långshyttan, industrisamhälle i Husby s:n, Kopparbergs län, vid Byvalla—L:s järnväg; o. 2,300 inv. Klosters a.-b. äger här järnverk och masugnar, martin- och bessemerverk, elektro-stålverk, götvalsverk, kallvalsverk, press- och — 1003 — — 1004 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 15 20:58:05 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-17/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free