LÄNKESLÄKTET hammarverk, sintringsverk, gjuteri och meka nisk verkstad. M.P. Långsjön, namn på c:a 65 sv. sjöar, de flesta små och belägna i ö. Göta- och Svealand samt s.ö. Norrland. Störst äro: 1) L. 10 km. n.v. om Trosa, på gränsen mellan Stockholms och Södermanlands län, avrinner till Trosaån; 22 m.ö.h.; 7 kvkm. 2) L. 20 km. v. om Västervik, i Blackstad m.fl. socknar, Kalmar län, avrinner genom Botorpströmmen; 55 m.ö.h.; 7 kvkm. S.E-s. Långsjöns vise'ntpark, ett av generalkonsul Axel A:son Johnson upplåtet, 40 har stort, inhägnat skogsområde vid Långsjön, c:a 10 km. ö. om Ängelsberg i Västmanlands län, på vilket från Skansen 1924 utplanterades 5 visenter. Från denna djurstam, som f.n. (1933) uppgår till 9 djur, därav 2 årskalvar, ha under de gångna åren flera djur sänts till Bialowiezsko-gen i Litauen och till Polen. H.B-n. Långskalle, se H u v u d f o r m, sp. 519. Långskepp, dels i Medelhavet under forntiden använda krigsskepp av galärtyp (se Fartyg, fig. 1), dels under den tidiga vikingatiden av de nordiska folken använda krigsskepp, t.ex. Gokstadsskeppet (se d.o.). — Byggn., se L å n g-h u s. T.Hrn. Långskepps, i ett fartygs längdriktning. Långskeppsspantsystemet, skeppsb., se Isherwoodsystemet. Långskott, bot., se Långgren. Långstjärtfiskar, Macru'ridæ, tillhöra gruppen Gadifo'rmes bland benfiskarna, med bakåt långt utdragen stjärt, en främre kort och en bakre lång ryggfena, som övergår ulan bildande av en avsatt stjärtfena i en lång analfena. L. leva på djupt vatten. I Skagerack erhålles ej sällan skolästen, Coryphænoi'des rupe'stris, grå med svartaktiga fenor. Den synes i stor utsträckning leva av nordhavsräkor. En annan art, småfjälliga skolästen, Malacoce'-phalus lævis, har ibland fångats i Skagerack. Den har på buken en körtel, som avsöndrar ett starkt lysande sekret. N.R-n. Långsvan och L i 11 s v a n, sjöar i Gunnilbo och Hed socknar, Västmanlands län, avrinna genom Gisslarboån till Hedströmmen. Båda ligga 68 m.ö.h. och äro 8, resp. 4 kvkm. S.E-s. Långsvansbälta, se Bältdjur. Långsynthet, med., se Presbyopi. Långtarmen, sundet mellan Svartsjölandet och Munsö-Ekeröd i Mälaren. Långtora, s:n i Lagunda hd, Uppsala län, vid länsgränsen, n.n.ö. om Enköping; 22,67 kvkm., därav 22,64 land; 529 inv. (1933; 23 inv. pr kvkm.); 16,36 kvkm. åker (1927; 72,3% av landarealen), 4,21 kvkm. skogsmark. Flera bronsåldershällristningar, järnåldersgravfält, runstenar m.m — Pastorat: L. och Härkeberga, Lagunda och Hagunda kontrakt, Ärkestiftet. M.P. Långvattnet 1) Sjö i Stensele s:n, Västerbottens län, avrinner till Storuman och Umeälv; 411 m.ö.h.; 17 kvkm. — 2) Sjö på gränsen mellan Dalarne och Västmanland, avrinner genom Hedströmmen, 258 m.ö.h.; 3 kvkm.; 10 km. lång. S.E-s. Långvind, gods i Enångers s:n, Gävleborgs län; areal c:a 8,500 har, varav 200 åker; taxeringsvärde 1,089,200 kr. (1933). Till L. höra såg och elektricitetsverk. Huvudbyggnaden är av trä i 3 vån. På L. anlades och priviligie-rades 1687 ett nu nedlagt bruk. Bland ägarna märkas 1803—73 ätten v. Stockenström, sedan 1887 ätten Söderhielm; nuv. innehavare är generalmajor E. W. Söderhielm. Th.P. Långå skans, en vid Ljusnans vänstra strand i Hede s:n, Härjedalen, för gränsförsvaret mot Norge 1644 anlagd skans. Lämningar synas fortfarande efter den 1808 för sista gången iståndsatta skansen. A.W.G. Långängen, villasamhälle, seDanderyd 1). Långö, municipalsamhälle i Augerums s:n, Blekinge län, på ön L. invid Karlskrona (se kartan vid d.o.), varmed L. geografiskt hör samman (L. är föreslaget till inkorporering); 0,15 kvkm.; 1,504 inv. (1933). Taxeringsvärde å fastighetsskatlepliktig fastighet 1,856,200 kr.; till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 1,054,940 kr. (1932). M.P. Långöre kapell, se Bredsätra. Långören, ö 18 km. s.ö. om Karlskrona; lots-plats. Lånke, bot., se L å n k e s 1 ä k t e t. Lånke, hd i Nord-Tröndelag fylke, nederst i Stjördalen, ö. om Trondheim; 185,40 kvkm.; 1,462 inv. (1930). Az.S. Lånkesläktct el. 1 o n k e, Calli'triche, det enda släktet av fam. lånkeväxter (Callitricha'-ceæ), omfattar o. 26 över hela jorden spridda arter. De äro späda, i el. vid vatten levande örter med motsatta, smala, ofta i grenspetsarna rosettvis samlade blad och små, vanl. ensamma, Sommarlånke, Callitriche verna. — 1005 — — 1006 —